I höstas analyserade vi energiläget och vad vi kunde se i en nära framtid. Mycket har hänt sedan dess och det är dags för en uppdaterad analys. Sammanfattningsvis kan vi konstatera att osäkerheten kring priser och eventuella stöd för att hantera dessa tyvärr kvarstår.

Elpriser och elprismarknaden

De höga energipriserna som drabbade södra Sverige (elområde SE3 och SE4) i augusti och september sjönk markant under oktober, för att sedan stiga igen under slutet av året. En stor skillnad jämfört med tidigare är att hela Sverige drabbades av högre elpriser.

Prissättningen och Sveriges elområden förklarades i tidigare analys. Figuren ovan visar månadsmedelvärden på den nordiska elbörsen Nord Pool.

Förväntningar om lägre elpriser

Det är möjligt att handla med terminer, så kallade prissäkringar, på Nasdaq, vilket innebär ett kontrakt som bestämmer priset på el för en förutbestämd volym och tid – till exempel en månad, ett kvartal eller ett år. Genom att analysera kostnaden för prissäkringar är det möjligt att få en indikation av framtida elpriser.

Baserat på terminspriserna kan man sammanfattningsvis säga att förväntningen är att elpriserna sjunker under våren för att nå sitt lägsta pris under sommaren, för att sedan stiga under hösten och vintern. De höga elpriserna förväntas alltså att komma tillbaka även om de sjunker när det blir varmare.

Positivt är dock att terminspriset för Q4-23 i slutet av förra året uppgick till ungefär 140 öre/kWh, för att idag ligga runt 100 kWh/öre. Marknaden har således idag förväntningar om lägre energipriser nästa vinter jämfört med vad man trodde för cirka tre veckor sedan.

Svenska folket sparar och effektiviserar sin elanvändning

Sedan de höga elpriserna hösten 2022 har Svenska kraftnät återkommande rapporterat att de ser relativt stora minskningar i elförbrukningen. I december rapporterades minskad elenergianvändning med 8,2 procent jämfört med föregående år, där den största minskningen skett i SE4 där minskningen var 12,6 procent. Sett över dygnet så är minskningen något större under morgon- och kvällstoppar, vilket är positivt ur ett kraftbalansperspektiv. Om vi kan minska eller förskjuta vår elförbrukning från morgon- och kvällstopparna leder det både till lägre elpris och minskad risk för effektbrist och därmed bortkoppling av el.

Omräknat i effekt minskade den genomsnittliga effekttoppen under december med drygt 1 600 MW, vilket motsvarar mer än en kärnkraftsreaktor. Det visar vilken potential det finns i att spara och effektivisera energianvändningen. Det går helt klart fortare att spara effekt motsvarande en kärnkraftsreaktor – än tiden det tar för att bygga en ny.

Energispartips finns HÄR

Aktuellt om energiprestanda-direktivet, EPBD

Den 25 oktober beslutade EU:s energiministrar om en så kallad allmän inriktning av förslaget till ändringar av EU:s direktiv om byggnaders energiprestanda, EPBD.

Nu följer fortsatta förhandlingar mellan Europaparlamentet, Europeiska unionens råd och EU-kommissionen. Målet är att nå enighet och fatta beslut om ändringar i direktivet. Sannolikt kommer krav om att nya byggnader som ägs av offentliga aktörer vara nollutsläppsbyggnader från och med 2028 och att samma krav gäller för samtliga nya byggnader från och med 2030.

Krav på befintliga bostäder kommer att införas med målet om att samtliga byggnader ska vara nollutsläppsbyggnader senast 2050, sannolikt med två kontrollstationer:

  • År 2033 ska hela bostadsbeståndet i genomsnitt minst uppnå energiklass D.
  • År 2040 ska hela bostadsbeståndet uppnå ett värde som beräknats för att uppnå målet om nollutsläppsbyggnader senast år 2050.

Du kan läsa mer om detta i Sveriges Allmännyttas nyhet från november

Förslag från regering och riksdag

Sedan förra analysen har vi fått en ny regering. Flera av de förslag som föreslogs av tidigare regering har uteblivit. Bland annat har Riksdagens finansutskott beslutat att inte gå vidare med tidigare förslag om en elräkningsakut.

Det uppdrag som gavs till Svenska kraftnät om elprisstöd presenterades i november, där stödmottagaren utifrån uppmätt elförbrukning under 1 oktober 2021 – 30 september 2022 erhåller 50 öre/kWh i SE3 och 79 öre/kWh i SE4. På grund av stadsstödsregelverket och tolkningen av detta finns det svårigheter att med säkerhet beräkna stödet, men någon form av tak kommer det att bli. Vidare är det fortfarande oklart när stödet kan komma att betalas ut.

I december aviserade regeringen ett gasprisstöd för hushåll som drabbats av skenande gaspriser. Utformningen av detta är fortfarande osäker och Sveriges Allmännytta har tillsammans med en rad andra aktörer begärt förtydligande om att gasprisstödet även ska gå till hushåll i flerbostadshus.

På grund av de höga elpriserna som drabbade hela Sverige under november–december 2022, presenterade energi- och näringsminister Ebba Busch den 9 januari, ett nytt elstöd till hushåll i hela Sverige. Detta innebär att regeringen gett Svenska kraftnät ett nytt uppdrag där man anger att hushåll som haft en förbrukning med ett högre genomsnittligt elpris än referenspriset på 75 öre per kilowattimme under november och december ska få stöd. Regeringen anger att Svenska kraftnäts ansökan ska ha inkommit till Energimarknadsinspektionen senast den 30 januari 2023.

Mer kraft kommer sannolikt

Om allt går enligt plan ska både Ringhals 4 och det finska kärnkraftverket i Olkiluoto starta i mars. Vi hoppas att det går enligt plan.