I ett hyreshus bor människor med olika kön, ålder, hushållstyp, inkomstnivå och ursprung. Det är viktigt att även styrelsens medlemmar är en blandad grupp av människor som kan komma med olika infallsvinklar på problem och lösningar, menar arbetsgruppen för ökad jämställdhet och mångfald inom SABO.

Arbetsgruppen utsågs 2010 och gjorde då en mindre kampanj inför valet 2010. Den handlade framförallt om att konkretisera vad det innebär att sitta i en styrelse i ett allmännyttigt kommunalt bostadsföretag för att eventuellt kunna locka till sig nya kandidater, men också att med hjälp av statistik peka på den könsmässiga obalansen i styrelserna. Den riktade sig till de politiska partierna och till kommunernas valberedningar.

Gruppen skickar även nu inför valet 2014 ut ett informationsmaterial till partistyrelserna i samtliga partier som är representerade i SABOs kongress och till partiernas distriktsorganisationer. Arbetsgruppen vill, i ett första steg, nå personer med inflytande över nomineringsprocessen eftersom det är partierna själva som nominerar till styrelseposterna i bostadsföretagen.

Utskicket sker både via papper och mejl och gruppen kommer också att annonsera i tidningen Dagens samhälle.

SABOs styrelses grupp för ökad jämställdhet och mångfald:

Maj Karlsson (S), Motala
Hans Klintbom (C), Visby
Carin Ramneskär (M), Uddevalla
Mikael Åström (S), Piteå
Thomas Martinsson, (MP), Göteborg

Få kvinnor i styrelserna i SABO-företagen

En sammanställning av könsfördelningen i SABO-företagens styrelser efter valet 2010 visar att 29 procent av alla styrelseledamöter är kvinnor och att endast 17 procent av ordföranden är kvinnor.

Stor skillnad mellan de olika partierna

Tittar man på könsfördelningen i bostadsföretagens styrelser fördelad på de olika politiska riksdagsparterna så skiljer det en hel del. Socialdemokraterna toppar listan med 35 procent kvinnor medan centerpartiet ligger i botten med bara 17 procent.

Var är de unga?

Endast 10 procent av ledamöterna i SABO-företagens styrelser är under 40 år. Halva styrelsen representeras av personer som är 60 år eller äldre.

…och de utrikesfödda?

Ungefär 17 procent av befolkningen över 18 år är utrikesfödda. Men motsvarande andel bland de förtroendevalda i kommunerna är bara 9 procent. Det framgår i statistik som Sveriges kommuner och landsting och Statistiska centralbyrån tar fram varje år. I den statistiken framgår också att den typiske förtroendevalde är en manlig, välutbildad, offentliganställd höginkomsttagare.

Se även debattartikel om detta i Dagens samhälle 22 september 2014:
Ge kvinnor och invandrare plats i styrelserna