Många boende i utsatta bostadsområden tycker att utvecklingen går åt fel håll samtidigt som de flesta trivs bra. ”Skärp er” är en vanlig attityd gentemot grannarna, men många vill också ha hjälp från det offentliga.

Det visar en ny intervjustudie från Göteborg. Men gäller det alla förorter? Är det upp till bostadsbolagen att vara den kraft som ska lyfta förorterna? Välkommen till seminarium med bland andra statsvetaren Peter Esaiasson, bostadsforskaren Martin Grander och Petra K Ekström, vd på bostadsbolaget Förvaltaren i Sundbyberg.

Statsvetaren Peter Esaiasson gav sig ut till Bergsjön och Hjällbo – två av Göteborgs särskilt utsatta områden – för att bättre förstå människorna i områden där samhällsbygget fungerar sämre än på andra håll i Sverige. Hans forskargrupp har gjort över 3 000 intervjuer med boende och verksamma i områdena.

Studien visar också att förtroendet för polisen faktiskt inte är särskilt lågt, men man har svårt att lita på andra som bor i området. Och bostadsbolagen är den starkaste sammanhållande kraften.

Resultatet sammanfattas i 19 observationer i boken Förorten – ett samhällsvetenskapligt reportage.

Stämmer observationerna även för andra förorter? Vilka slutsatser kan man i så fall dra av det? Kan man öka förortens status? Hur kan bostadsbolagen arbeta för att öka tryggheten i utsatta bostadsområden? Och är det verkligen bara bostadsföretagen som har kraft att vara den starka och legitima aktör som kan lyfta förorten?

Välkommen på ett allmännyttigt seminarium om ett högaktuellt ämne!

Polisen har pekat ut 60 utsatta områden som kännetecknas av att de boende har små socioekonomiska resurser, att kriminella har inverkan på lokalsamhället och att en hög andel boende har utländsk bakgrund. De flesta av dessa områden ligger i storstäderna, sammanlagt finns de i 27 kommuner, det är cirka 600 000 personer som är folkbokförda i dessa förorter. Många av dem finns i allmännyttans bestånd.