Enligt Avfall Sveriges rapport Svensk Avfallshantering 2025 samlades i genomsnitt 424 kilo hushållsavfall in per invånare under 2025, 70 kilo mindre än 2016. Även restavfallet har minskat, men drygt hälften av innehållet består fortfarande av sådant som egentligen skulle ha sorterats ut. Framför allt handlar det om matavfall och förpackningar. 

Ingen enskild lösning på felsorteringen 

För att minska felsortering och dumpning behöver bostadsföretagen arbeta på flera fronter samtidigt. Det kan handla om tydlig skyltning, bra belysning och städning i miljörummen, anpassade kärl och rätt tömningsintervall. Sorteringskärl och kassar med flera fack kan underlätta i bostaden, men även information, uppföljning och åtgärder mot återkommande felsortering kan behövas. 

Några bostadsföretag arbetar också med att låta den som orsakar felsortering eller nedskräpning stå för de merkostnader som uppstår.  

– Det finns många åtgärder att ta till, men ingen lösning fungerar överallt. Ofta behövs en kombination av åtgärder som anpassas efter området och förändras över tid. Framför allt krävs uthållighet och uppföljning för att se vad som faktiskt fungerar, säger Patrizia Finessi, miljöexpert på Sveriges Allmännytta. 

Sorteringen börjar i bostaden 

En särskild utmaning är att skapa bra förutsättningar för källsortering inne i bostaden. 

– Platsbristen är ett problem, särskilt i små och äldre kök. Ett hushåll kan behöva hantera omkring 15 olika avfallsfraktioner. Allt får inte plats under diskbänken, men hushållen behöver ändå kunna förvara det sorterade avfallet tills det kan lämnas på rätt plats, säger Patrizia Finessi. 

Källa: Svensk Avfallshantering, rapport 2025, Avfall Sverige.

Läs också: Så minskade Bollnäs Bostäder felsorteringen i miljöhusen.