Nu finns preliminärt formulär för stöd till lokalhyresgäster
Ekonomi & finans, Juridik Boverket har nyligen publicerat ett preliminärt formulär på sin hemsida för ansökan om stöd till vissa hyresgäster som hyr lokaler.
2020-05-28Sveriges Allmännytta
”En världsnyhet mitt i Småland”
Boende Växjöbostäder har nyligen lanserat det digitala systemet Boportalen för sina hyresgäster. Där kan de boka tvättid, göra felanmälan, se sina hyresavier, kolla sin vattenförbrukning, med mera. ...
2020-05-28Medlem
tidslinje
1950
Sverige präglas av trångboddhet och bostadsbrist. Staten vill skapa goda bostäder för alla och inför lån till ”allmännyttiga bostadsföretag".
1950 – SABO bildas På initiativ från Bostadsbolaget i Göteborg bildas en centralorganisation: Sveriges Allmännyttiga Bostadsföretag – SABO. Den första kongressen hålls i Malmö i november 1950.
Kommunernas ansvar ökar Kommunerna får ett ökat ansvar för bostadsförsörjningen. Staten ger lån och bidrag. För att klara det nya ansvaret bildar kommunerna egna allmännyttiga bostadsföretag.
Torsten Henriksson, SABOs förste ordförande (1950–1966) var en av initiativtagarna till bildandet av SABO. Här tillsammans med kung Gustaf VI Adolf (i hatt).
Kontor under en konsumbutik i Göteborg Riksdagsmannen Per Bergman anställs som kanslichef. Att föra allmännyttans önskemål vidare till beslutsfattare och myndigheter blir en viktig roll för SABO. Kontoret finns i källaren under en Konsumbutik i Göteborg.
1952 – HBV startas Det finns önskemål om att SABO ska producera, köpa och sälja byggmaterial för att motverka karteller inom byggmaterialbranschen. I stället bildas den fristående föreningen Husbyggnadsvaror (HBV).
1954 – ABC-staden föds i Vällingby med plats för både Arbete, Bostad och Centrum. Allmännyttiga Svenska Bostäder bygger husen i egen regi och flyttar sitt huvudkontor hit.
1956 – SABO-revisionen bildas För att medverka till att bostadsföretagen handlägger sin verksamhet på ett ”ekonomiskt och rationellt sätt” bildas den fristående SABO-revisionen, som företagen kunde beställa tjänster av.
1955 – Lånetak för nyproduktion Staten inför ett lånetak för nyproduktion. Detta kommer att styra vilken typ av bostäder som byggs. Produktionen blir storskalig, likriktad och standardiserad.
Hyreshus byggs i Göteborg i början på 50-talet. Ett av de första exemplen på elementhusbyggande.
Egna tidsskrifter Att kommunicera är en viktig uppgift. Tillsammans med Riksbyggen ger SABO ut tidskriften Byggforum, med artiklar och debatter om byggande och forskning. Till hyresgästerna ger SABO ut tidskriften Boendet.
1957 – Hyresmarknadskommittén bildas Riksdagen beslutar att hyresregleringen för allmännyttan ska avskaffas och hyrorna ska förhandlas med en hyresgästorganisation. SABO och Hyresgästernas Riksförbund instiftar förlikningsorganet HMK för att lösa tvister.
1960
Ett nytt samhälle ska gestaltas. Man bygger nytt men river också det som anses tillhöra en förfluten epok. Stadsförnyelsen blir i många fall drastisk.
SABOs saneringskommitté SABO organiserar en kommitté med företrädare från olika företag för att kartlägga allmännyttans saneringsbehov. Gamla arbetarkvarter ska bort och det är ganska oomstritt innan ungdomar börjar protestera mot rivningarna.
1965–1975 Miljonprogrammet För att möta bostadsbristen ökas byggtakten. Det byggs runt en miljon nya bostäder – 1/3 i allmännyttan, 1/3 som småhus och övriga i bostadsrättsföreningar eller privatägda hyreshus.
Ordet sanering, som idag inte har en särskilt positiv klang, står vid den här tiden för standardhöjning och modernisering.
1969 – SABO får en politisk styrelse SABOs kongress beslutar att styrelsen ska spegla mandaten i bostadsföretagens styrelser. Fram till dess hade SABOs styrelse valts på personliga meriter och bestått av tjänstemän, riksdagspolitiker och kommunalpolitiker.
1969 – Bruksvärdessystemet föds Hyresregleringen avskaffas successivt. Vid tvister ska hyresnivån nu fastställas i jämförelse med likvärdiga bostäder.
1970
Byggfrågor har högre status än förvaltning och något fokus på hyresgästerna märks inte under SABOs första decennier.
Från Göteborg till Stockholm SABOs kontor flyttas från Göteborg till Stockholm och organisationen växer. SABOs så kallade Beräkningskontor omvandlas till Byggnadstekniska avdelningen och inordnas i SABOs ordinarie verksamhet.
Kritik mot miljonprogrammet Byggandet minskar, men trots det lyckas man bygga runt en miljon nya bostäder. Kritiken växer dock mot miljonprogrammets miljöer och bostadsbrist övergår i bostadsöverskott.
Byggandet svänger från flerbostadshus mot småhus, ett resultat av att skattesystemet gynnar boende i småhus. SABO arbetar för att öka bostadsföretagens möjligheter att få byggkvoter, lån och kunna utnyttja byggnormerna.
1979 – Hyresgästerna får inflytande SABO och Hyresgästernas Riksförbund diskuterar vad hyresgästinflytande kan innebära. 1979 sluts ramavtal om boinflytande, som ger rätt till information och samråd men även viss beslutanderätt om områdets skötsel.
1974 – Allmännyttan måste ägas av kommunen Om ett bostadsföretag ska erkännas som allmännyttigt måste det enligt en ny regel vara kommunen som står för hela grundkapitalet och utser styrelsen. Annars får företaget ingen fördelaktig finansiering.
1980
Rekordårens bostadsområden förnyas, med utgångspunkt från hur man vill bo. Idealen har ändrats: från likhet till variation, från modernt till postmodernt, från storskaligt till småskaligt och från billigt till dyrt.
1982 – Branschtidningen BoFast föds SABOs styrelse beslutar att starta en ny branschtidning. Året därpå utkommer det första numret av tidningen BoFast. Den prenumereras av bostadsföretagen men ägs av SABO.
1981 – Ny förvaltningsfilosofi Fokus för bostadsbolagen flyttas mot förvaltning och 1981 lanserar SABO ett reformprogram för en ny typ av förvaltning, med inriktning mot service, decentralisering och hyresgästsamarbete.
Staten inför nya lån för att bygga bort en del av miljonprogrammets tekniska brister och minska arbetslösheten bland byggarbetare. 275000 lägenheter ska repareras, byggas om eller byggas till mellan 1983 och 1993.
1987 – SABO Utveckling bildas SABO Utveckling bildas för att bedriva långsiktig forskning och man bekostar en professur i företagsekonomi med inriktning mot bostadsförvaltning. Bostadsföretagen kan söka pengar för lokala förnyelseprojekt.
1985 – SABO bildar stiftelsen Plus För att förstärka utbildningsverksamheten bildas stiftelsen Plus. Omorienteringen mot en ny sorts förvaltning kräver kompetensutveckling i bostadsföretagen.
1990
1997 står 50 000 lägenheter tomma, många bommas igen och allt fler rivs. Affärsmässighet blir ett nytt ledord för allmännyttan och ord som kundanpassning, marknadstänkande och konkurrens nämns allt oftare.
Mijöfrågorna på agendan Under 80-talet har miljöfrågorna vaknat inom allmännyttan bland annat efter problem med flytspackel och mögel. Miljöfrågorna kretsar nu kring sopsortering och energibesparing. Det byggs flera ekobyar.
Hyreschock efter skattereform En politisk uppgörelse resulterar i sänkt inkomstskatt och höjda boendekostnader. SABO och Hyresgästföreningen hamnar i besvärliga förhandlingar om hyran. De följande tre åren höjs hyrorna nominellt med 50 procent.
1998 – Statliga Bostadsdelegationen kan efter prövning lämna stöd till kommuner som har svårt att klara sina åtaganden för boendet.
1996 – Stiftelser blir bolag Kommunerna vill få större inflytande över sina bostadsföretag och de flesta allmännyttiga stiftelserna ombildas till aktiebolag. SABO och Kommunförbundet genomför en kampanj om varför och hur man ska göra.
1999 – Stopplag hejdar försäljning Allt fler kommuner säljer hela eller delar av allmännyttans bestånd. 1999 införs stopplagen som innebär att kommunerna riskerar sitt generella statsbidrag om allmännyttan säljs och försäljningar minskar snabbt.
2000
2002 – Allmännyttan får för första gången en särskild lag; Allbo-lagen. Staten inför på nytt kriterier för vilka bolag som får kallas allmännyttiga: de måste drivas utan vinstsyfte och förvalta hyreslägenheter.
2003 – Treparten gör upp SABO, Fastighetsägarna och Hyresgästföreningen presenterar en ny uppgörelse: särskilda nyproduktionshyror ska tillåtas för att nya bostäder ska bli byggda, utan att hyrorna måste höja nivån på resterande bestånd.
2007 – Inga hinder för försäljning Efter ett regeringsskifte ändras återigen reglerna för försäljning av allmännyttans lägenheter. Nu finns inte längre några hinder eller sanktioner för kommunerna. Antalet försäljningar ökar igen.
2009 – SABO lanserar en stor kampanj med annonser i kvällspressen och egen webbsajt. Målet är att kasta positivt ljus över hyresrätten och upplysa unga vuxna om skillnaden mellan hyresrätt, bostadsrätt och ägt boende.
2008 – Skåneinitiativet Vid en stor konferens i Skåne enas bostadsföretagen om en kraftsamling för att minska energianvändningen. Tio år senare har Skåneinitiativet sparat energi motsvarande 800 miljoner kronor om året.
Utredning om allmännyttan och EU Fastighetsägarna skickar en anmälan till EU om otillåtet statsstöd från kommunerna till sina bostadsbolag. Regeringen tillsätter en utredning om allmännyttan och förhållandet till EU.
2010
2017 – Allmännyttans Klimatinitiativ startar och ett år senare har 177 bostadsföretag skrivit under Klimatinitiativets mål: att bli fossilfria till 2030 och minska energianvändningen med 30 procent.
2013 – De första Kombohusen Hudiksvallsbostäder blir först med att bygga hus enligt SABOs nya koncept för att pressa byggpriserna: ramupphandlade flerbostadshus.
2011 – Allbolagen Företagen ska enligt nya Allbo-lagen drivas enligt affärsmässiga principer och i allmännyttigt syfte främja bostadsförsörjningen i kommunen.
2019 – SABO byter namn till Sveriges Allmännytta.
2019 – Associerade medlemmar välkomna En ny medlemsform införs; associerade medlemmar, för bostadsbolag med affärsidé att ta socialt, ekonomisk och ekologiskt ansvar och grundvärderingar som rimmar med allmännyttans.
2017 – SABOs integrationsråd 2017 startade SABO ett integrationsråd, som kom att presentera 23 idéer för att röja undan hinder för integration.
2020
Åsa Johansson, nuvarande ordförande på Sveriges Allmännytta.
Allmännyttan lika viktig nu som då Vi fyller 70 år! – Vi fortsätter arbetet på bred front med att lyfta fram allmännyttans roll som en stark och trygg samhällsbyggare samt att skapa goda förutsättningar för våra medlemsbolag.
En allmännytta för alla Vi ska visa att en allmännytta för alla är bättre än socialbostäder för vissa.

Utbildningar och konferenser

Sveriges Allmännytta är en av branschens största utbildningsaktörer. Varje år genomför vi 300 tillfällen, specifikt anpassade för branschen och allmännyttan!

Till utbildning och konferens

Aktuella utbildningar

Nyhet

Fastighetsutvecklingsdag

Konferens Förvaltning & drift, Nyproduktion, Renovering
Fokus på konferensen kommer att vara hur vi utvecklar och rustar vi våra fastigheter och samhällen för framtiden! Vi delar erfarenheter kring våra framgångsrika projekt och du får ta del av Nästa...
Nyhet

Att förebygga och bemöta hot och våld – webbutbildning

Företagsförlagd Boende
Lär dig förebygga och bemöta hot och våld i vår nya webbutbildning som är speciellt framtagen för bostadsbolag. Risk för hot och våld inverkar negativt på arbetsmiljön. Kunskap ökar säkerhet och...
Nyhet

Ekonomi för vd-ar och andra chefer

Utbildning Ekonomi & finans
Som vd eller annan chef i ledningsgrupp är det viktigt att förstå den grundläggande ekonomin som gäller för branschen, för att kunna ta del av den ekonomiska information som presenteras och...
Få platser kvar

Laddstationer

Konferens Energi
Funderar ni på att installera laddstationer för era egna fordon eller hyresgästernas? Då är det här webinariet för er! Antalet elbilar ökar i snabb takt och behovet av laddstationer likaså. Störst...
För dig som medlem

Vi bistår dig som medlem så att du kan vara långsiktig och konkurrenskraftig aktör på bostadsmarknaden. På så sätt bidrar vi gemensamt till en hållbar utveckling: ekonomiskt, miljömässigt och socialt.

Du får stöd och service i det dagliga arbetet genom rådgivning, konsultstöd, utbildningar, nätverk, trycksaker och information.

Vi verkar för att du som medlem ska ha goda arbetsförutsättningar genom nationell och internationell omvärldsbevakning, opinionsbildning och branschsamarbeten.

Medlemsinformation