Rådet för social hållbarhet är ett stöd till Sveriges Allmännytta genom att bidra med sina perspektiv och erfarenheter inom frågor som rör exempelvis integration, boinflytande och bosociala frågor.

Efter varje möte med rådet, som äger rum 2–4 gånger per år, ber vi en deltagare dela med sig av sina reflektioner och koppla det till hur det fungerar för den på hemmaplan. Detta samlar vi här i form av vd-krönikor. På så sätt kan alla följa rådets arbete och ta del av vad som händer inom området på olika orter i Sverige.

”Målet är attraktiva bostadsområden för alla – olika och lika bra”

Krönika av Kicki Björklund, vd i Göteborgs stads bostadsaktiebolag (Bostadsbolaget)

Kvinna med blont, kort hår, en orange tröja och en svartvit sjal. Bostadshus i bakgrunden

Som vd i Bostadsbolaget har jag deltagit i rådets viktiga arbete sedan det startade. Nu är det dags för mig att lämna stafettpinnen vidare. Rådet för social hållbarhet har ett fortsatt viktigt uppdrag samtidigt som jag känner mig stolt över det vi gjort hittills. De 23 idéerna för bättre integration, som togs fram 2017, har drivit på utvecklingen så att vi idag har bättre verktyg att jobba med för att skapa trygghet i våra bostadsområden. Det är genom samverkan och samskapande som vi kan driva utvecklingen framåt.

Det känns givetvis lite vemodigt att lämna fantastiska kollegor och ett sammanhang med viktiga utmaningar. Men nu får jag i stället möjlighet att anta nya utmaningar som pensionär. Detta gör inte på något sätt att jag slutar intressera mig för hållbarhetsfrågorna men framöver blir det i en annan form än som vd inom allmännyttan.

Inom allmännyttan är vi vana att samarbeta och dela med oss av kunskap och erfarenheter för att stärka och utveckla hyresrätten. Med tanke på de utmaningar vi har i samhället med kriminalitet och social oro är jag glad att vi har valt att behålla och utveckla allmännyttan i stället för att införa social housing. Visst vet vi att de som bor i allmännyttiga lägenheter har genomsnittligt något lägre inkomst än de som bor i det privata hyresrättsboendet men alla kan bo hos allmännyttan och det är bra. Blandning i alla former skapar trygghet.

Social hållbarhet skapas genom att alla bostadsområden är trygga och lugna. Så är det tyvärr inte idag. Polisen har i Sverige pekat ut 61 bostadsområden som är särskilt utsatta, riskområden eller utsatta. Det handlar om områden där kriminalitet har fått breda ut sig och skapa otrygghet och tystnadskultur som gör att polisen får svårt att göra sitt jobb.

Varje bostadsområde är unikt med sina fördelar och sina utmaningar. Vi som fastighetsägare kan göra stor skillnad för våra hyresgäster. I ett attraktivt område är det rent, snyggt och tryggt. Hyresgästerna blir tagna på allvar och får hjälp när det behövs. För att klara det behöver organisationen anpassas efter områdets förutsättningar. I Bostadsbolagets utvecklingsområden (särskilt utsatta) har vi förstärkt förvaltningsorganisationen med en utvecklingsorganisation som fokuserar på trygghet, jobbsatsningar, läxhjälp och andra aktiviteter. Vi har också trygghetsvärdar som ökar den lokala närvaron i våra områden. Allt vi gör bör vara evidensbaserat och om det inte är det bör vi mäta effekten av våra satsningar och därmed skapa evidens.

Under vårt arbete i rådet har vi pratat mycket om hur vi kan mäta segregation och blev glada när Delmos fick i uppdrag att skapa ett index där man kan jämföra områden. Nu kommer Boverket ta över Segregationsbarometern och kommer att fortsätt uppdatera och utveckla den. Ett bra instrument att följa utvecklingen av våra bostadsområden.

Att skapa attraktiva och trygga bostadsområden är ingen ”quick fix” utan ett långsiktigt åtagande som varje allmännyttigt bostadsföretag och många privata bostadsföretag jobbar med dagligen. Tillsammans med hyresgästerna, kommunen, polisen och näringslivet gör vi skillnad. Lycka till med rådets fortsatta arbete.

Hälsningar
Kicki Björklund

 

Äldre krönikor

”Att mäta är att förstå”

Krönika av Stefan Söderlund, vd Glada Hudikhem AB

man med grått kort hår och vit skjorta

Social ojämlikhet finns i hela Sverige, även här i Hudiksvall som är min hemmaarena. Naturligtvis är utmaningarna inte lika stora som i våra storstäder men problem med utanförskap, barnfattigdom, otrygghet och även kriminalitet finns också i landets mindre kommuner. Att skapa ett samhälle som hänger samman utgör grunden för ett fritt samhälle, ett demokratiskt samhälle och ett samhälle som ger alla människor likvärdiga möjligheter att få ett gott liv. Bostaden – hemmet – utgör en kärna i människors liv och i samhällsbygget och då har vi, de samhällsnyttiga bostadsbolagen, ett särskilt ansvar.

En fråga som vi ofta återkommer till i Sveriges Allmännyttas råd för social hållbarhet är hur vi vet att de insatser som vi gör leder till resultat. Utveckling rörande exempelvis jämlikhet och folkhälsa är sådant som sker över lång tid och där uppföljning av effekter inte riktigt passar in i mallen för våra delårsrapporter.

Samtidigt behöver vi både kunna följa hur våra insatser bidrar till ett bättre samhälle och förändra vårt sätt att arbeta om åtgärderna inte har önskad effekt.

Därför var det oerhört intressant att få ta del av Anders Kesslings presentation av Delmos (Delegationen mot segregation) segregationsbarometer vid vårat senaste möte i rådet. Delmos har med stöd av forskning och beprövad erfarenhet identifierat ett antal mätetal/indikatorer som analyserar hur segregationen ser ut i Sverige idag. När vi pratar om segregation och social hållbarhet kopplas detta inte sällan ihop med invandring. Delmos har en vidare definition som säger:

”Segregation innebär att människor lever och verkar separerade från varandra. Människor med liknande bakgrunder eller egenskaper samlas då exempelvis i liknande bostadsområden, i samma skolor och på samma delar av arbetsmarknaden. Det kan handla om att människor är uppdelade utifrån socioekonomiska förutsättningar, etnicitet eller demografi (till exempel ålder eller kön). Uppdelningen kan leda till ojämlika livsvillkor och även till problem som drabbar hela samhället.”

Jag tror att det är viktigt att ta med sig den insikten annars riskerar vi att missa grupper i samhället där samhället behöver göra insatser.

I rådet för social hållbarhet kommer vi nu att utvärdera våra tidigare insatser och ta fram en plan för 2023 med målsättningen att förmedla lärdomar och lyckade exempel men också att titta djupare på hur vi inom allmännyttan ytterligare kan ta steg framåt inom området social hållbarhet till gagn för våra verksamheter, våra hyresgäster och för samhället.

Då kommer indikatorer som dom som Delmos tagit fram vara viktiga verktyg för vår förmåga att utveckla metoder och arbetssätt som bidrar till ett samhälle som håller samman.

Hälsningar
Stefan Söderlund

”Ibland räcker det inte att vi ordnar fina lägenheter”

Krönika av Mikael Källqvist, vd på Mimer

Man med grått hår och glasögon och lila tröja som lerJag har förmånen att vara en del av Sveriges Allmännyttas råd för social hållbarhet. För mig betyder social hållbarhet att vi ska ge alla människor möjlighet att leva ett gott liv. Vi som jobbar med bostäder kan ju främst påverka själva bostadsmiljön och det gör vi som vårt kärnuppdrag. Men ibland räcker det inte att vi ordnar fina lägenheter och en inbjudande yttre miljö, det måste till mer för att förutsättningen för ett gott liv ska vara på plats.

Vad som saknas i människors liv kan vi som jobbar nära deras hem ganska snabbt upptäcka, det vill säga vi ser symptom på att något fattas eller att lagstiftning får fel eller otillräcklig effekt.

För att vi ska ha kunskap om vad och hur detta kan ändras till det bättre så jobbar vi i Allmännyttan tillsammans i ett råd för social hållbarhet. Spännvidden på frågor att jobba med är stor. Allt från den dagliga förvaltningen till hur lagstiftning om exempelvis andrahandsuthyrning och bytesrätt av bostad bör utformas. På vårt senaste möte den 10 maj gick vi igenom de förslag och tips som det tidigare integrationsrådet presenterade 2018.

Glädjande nog konstaterade vi att en del av förslagen hade gått vidare till ny lagstiftning. Det ger energi och inspiration att fortsätta att tillsammans med kollegor från hela vårt avlånga land jobba vidare med dessa så viktiga frågor. Mötets agenda innehöll även en presentation av förslagen från en statlig utredning om en socialt hållbar bostadsförsörjning. Denna utredning är på nästan 700 sidor så jag är mycket tacksam att Hanna Larsson från Sveriges Allmännytta som deltagit som expert i utredningen hade kokat ner det viktigaste åt oss att fundera över.

En reflektion efter det passet är att det kan vara nog så viktigt att stoppa förslag som kan leda fel som att komma med nya idéer. Vi pratade bland annat om förslaget att lagstifta om vilka krav som ställs vid uthyrning och att använda begrepp som ”skäliga krav” utan att precisera dessa vilket kan leda till att jurister ska göra tolkningen. Det bästa är nog att låta det vara som det är och lita på att hyresvärdarna löser det här själva utan lagstiftning.

Jag jobbar som vd i Bostads AB Mimer i den vackra staden Västerås och tycker att det är toppen att vi hjälps åt inom allmännyttan och att vi kan ta del av varandras kunskap i olika råd och nätverk. Den tid som jag lägger på detta betalar sig mångfalt genom den kunskap jag får med mig hem för fortsatt arbete på Mimer.

Jag ser fram emot nästa träff med just detta råd och är säker på att vi på sikt gör skillnad så att fler människor får bättre förutsättningar att leva ett gott liv.

Bästa hälsningar

Mikael Källqvist