Vilka omfattas av direktivet?

Av relevans för allmännyttiga bostadsföretag är att företag omfattas som på balansdagen överskrider gränsvärdena i åtminstone två av följande tre kriterier:

• Balansomslutning: 20 miljoner EUR. = ca 227 miljoner kr (kurs 2023-02-08)
• Nettoomsättning: 40 miljoner EUR. = ca 455 miljoner kr (kurs 2023-02-08)
• Genomsnittligt antal anställda under räkenskapsåret: 250

Sveriges Allmännytta har utifrån inrapporterad ekonomisk statistik bedömt att ca 45 medlemsbolag omfattas med de kriterierna i enlighet med direktivet. Förslag på implementering i Sverige kom i juni genom Nya regler om hållbarhetsredovisning (SOU 2023:35) och i utredningen föreslås samma gränsvärden som gäller idag i årsredovisningslagen, se nedan. Med detta omfattas ytterligare ca 13 medlemsbolag. Ytterligare bolag kan omfattas om de finns i en stor koncern i och med att stora koncerner omfattas av rapporteringskraven.

Förvaltningsberättelsen för aktiebolag och handelsbolag i vilket samtliga direkta eller indirekta delägare är begränsat ansvariga ska, som ett tydligt identifierbart avsnitt, innehålla en hållbarhetsrapport om bolaget uppfyller mer än ett av följande villkor. I bolaget har för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren:

• medelantalet anställda uppgått till mer än 250,
• balansomslutning har uppgått till mer än 175 miljoner kronor,
• nettoomsättning uppgått till mer än 350 miljoner kronor

Läs direktivet här.

Vad ska rapporteras?

Det som ska rapporteras är hållbarhetsfrågor:

• miljörelaterade
• sociala
• personalrelaterade
• respekt för mänskliga rättigheter
• bekämpning av korruption och mutor
• styrningsfaktorer

I förvaltningsberättelsen ska det finnas information som behövs för att förstå företagets inverkan på hållbarhetsfrågor och information som behövs för att förstå hur hållbarhetsfrågor påverkar företagets utveckling, resultat och ställning. Detta kallas för dubbel materialitet (väsentlighet)

Informationen ska vara tydligt identifierbar i förvaltningsberättelsen och innehålla beskrivning av följande:

• motståndskraften i affärsmodellen och strategin gällande hållbarhetsrisker
• möjligheter som hållbarhetsfrågor ger
• planer (åtgärder finansierings- och investeringsplaner) för att säkerställa att affärsmodell och strategi är förenlig med en hållbar ekonomi och att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 °C i linje med Parisavtalet och EU:s mål om klimatneutralitet senast 2050
• hur affärsmodell och strategi tar hänsyn till berörda parters intressen och företagets inverkan på hållbarhetsfrågor.
• hur strategin har genomförts med avseende på hållbarhetsfrågor.
• tidsbundna mål som rör hållbarhetsfrågor, inbegripet absoluta mål för minskning av växthusgasutsläpp åtminstone för 2030 och 2050, en beskrivning av de framsteg som företaget gjort för att uppnå dessa mål och en redogörelse för huruvida mål relaterade till miljöfaktorer är vetenskapligt baserade.
• den roll förvaltnings-, lednings- och tillsynsorgan spelar när det gäller hållbarhetsfrågor, deras sakkunskap och kompetens som krävs för att fullgöra denna roll eller deras tillgång till sådan sakkunskap och kompetens.
• policy vad avser hållbarhetsfrågor.
• förekomsten av incitamentssystem kopplade till hållbarhetsfrågor som erbjuds medlemmar i förvaltnings-, lednings- och tillsynsorgan.
• förfarande för tillbörlig aktsamhet (due diligence) som genomförs avseende hållbarhetsfrågor, i linje med EU:s krav på att företag ska genomföra ett förfarande för tillbörlig aktsamhet i tillämpliga fall.
• huvudsaklig faktisk eller potentiell negativ inverkan som kan kopplas till egen verksamhet och till dess värdekedja, inbegripet produkter och tjänster, affärsförbindelser och leveranskedja, åtgärder som vidtagits för att identifiera och övervaka denna inverkan
• alla åtgärder som vidtagits för att förebygga, begränsa, avhjälpa eller sätta stopp för faktisk eller potentiell negativ inverkan, och resultatet av dessa åtgärder.
• huvudsakliga risker för företaget i samband med hållbarhetsfrågor, inbegripet företagets huvudsakliga beroenden på detta område och hur företaget hanterar dessa risker.
• indikatorer som är relevanta för de upplysningar som anges ovan.

Ovan har förts in i EUs årsbokslutsdirektivs artikel 19a och 29a och sedan föras in i svenska årsredovisningslagen.

Externa revisorer ska granska hållbarhetsrapporten

Det finns krav på extern revision av lagstadgad revisor eller ackrediterad utförare av kvalitetsgranskning av hållbarhetsrapporter. Revisionsföretaget som utför kvalitetsgranskning av hållbarhetsrapportering ska ha minst en nyckelpartner för hållbarhet, som får vara nyckelrevisorn eller en av nyckelrevisorerna.

Direktivet inför en stegvis strategi för att höja säkerhetsnivån i revisionen:

1. bestyrkande med begränsad säkerhet. Vilket innebär att revisorn ska kontrollera att hållbarhetsrapporten lever upp till kraven i direktivet och standarderna

2. bestyrkande med rimlig säkerhet, sex år efter direktivet trätt i kraft. Vilket innebär att även data ska revideras.

Kommissionen ska senast oktober 2026 anta kvalitetsgranskningsstandarder för begränsad säkerhet och senast oktober 2028 anta kvalitetsgranskningsstandarder för rimlig säkerhet.

EU-gemensamma standarder för hållbarhetsrapportering

EU kommissionen har den 31 juli 2023 antagit EU-gemensamma standarder för hållbarhetsrapportering. Syftet med standarderna är att en hållbarhetsrapport ska vara begriplig, relevant, verifierbar, jämförbar och framställd på ett korrekt sätt.

DE europeiska standarderna för hållbarhetsrapportering (ESRS) är uppdelat i olika kategorier: övergripande principer och krav, miljö, socialt och styrning. Antalet nyckeltal och specifika upplysningskrav som totalt finns i standarderna är ca 84 stycken. Väsentlighetsanalysen avgör dock hur många upplysningar företaget behöver rapportera på. I juni 2024 ska kommissionen komma med sektorspecifika standarder, samt standarder för små och medelstora börsbolag. Dessa standarder för SME:er är möjligga att använda för alla företag på frivillig basis. Nedanstående bild beskriver strukturen på ESRS.

Krav på rapportering av förenlighet med EU:s ram för hållbara investeringar

Företag som omfattas att kraven på att hållbarhetsrapportera ska även inkludera information om hur och i vilken utsträckning företagets verksamhet kan anses vara miljömässigt hållbara enligt ”taxonomin”. Detta gäller redan för vissa företag från och med 1 januari 2022. För de större företag som omfattas av de nya kraven på hållbarhetsrapportering för helåret 2025 gäller då kravet på rapportering av taxonomiförenlighet. Läs mer här om taxonomin.

Tidslinje för implementering

Överenskommelse mellan parlamentet, rådet och kommissionen i december 2022

• Trädde i kraft 5 januari 2023 och ska vara infört i svensk lagstiftning juli 2024 (18 månader efter ikraftträdande).
• Den statliga utredningen om skattetransparens och några redovisningsfrågor (Ju 2021:06) hade i uppgift att lämna förslag på implementering i svensk lagstiftning. Förslaget Nya regler om hållbarhetsredovisning (SOU 2023:35) publicerades 19 juni och är ute på remiss till och med 10 oktober.
• Stora företag (som inte är företag av allmänt intresse) ska tillämpa de nya reglerna för redovisningsåret 2025 (dvs årsbokslut som görs våren 2026)

Hantering av Sveriges Allmännytta

Sveriges Allmännytta har fått många frågor om lagstiftningen och har därför utformat ett program för hållbarhetsrapportering, med start i oktober 2023. I skrivande stund har programmet 36 deltagande bolag.

Frågor om detta arbete kan ställas till Magnus Ulaner, klimat- och hållbarhetsexpert, magnus.ulaner@sverigesallmannytta.se