Uppdaterad 2025-03-18

EU kommissionen föreslår avreglering gällande transparens på hållbarhetsområdet

Den 26 februari lade EU Kommissionen fram sitt förslag vad gäller avregleringen avseende företags transparens på hållbarhetsområdet. Om det beslutas som föreslaget och implementeras i svensk lag på samma sätt, innebär det att alla allmännyttiga bostadsbolag som omfattas direkt och i princip alla allmännyttiga bostadsbolag som omfattas indirekt via kommunkoncernen, inte lägre omfattas. Bostadsbolagen i Stockholm, Göteborg och Linköping omfattas eventuellt fortfarande indirekt i och med att Stockholm Stadshus AB, Göteborg Stadshus AB och Linköping Stadshus AB kan vara tillräckligt stora.

Vad händer nu?

Det är ett förslag från EU Kommissionen. Kommande lagstiftningssteg är avgörande för lagstiftningen kommer ändras.  Även om EUs institutioner skulle besluta om dessa ändringar så finns det inget som tvingar ett medlemsland att ändra sina gällande nationella regler för t ex vilka företag som ska rapportera. Vad i förslaget som kommer att genomföras återstår alltså att se. Det hänger först på ministerrådet (som består av ministrar/representanter från respektive medlemslands regeringar) och folkvalda i Europaparlamentet, varav 21st från Sverige, och därefter riksdagsledamöter i Sveriges riksdag.

Så länge Sveriges riksdag inte har ändrat reglerna om hållbarhetsrapportering i årsredovisningslagen så gäller dessa. Vi på Sveriges Allmännytta kommer bevaka kommande steg i lagstiftningsprocessen och informera om vad som händer.

Förslag på huvudsakliga ändringar vad gäller CSRD

• Minskning av omfattningen av rapporterande företag: Rapporteringskraven ska endast gälla stora företag med fler än 1000 anställda (dvs företag som har fler än 1000 anställda och antingen en omsättning över 50 miljoner euro eller en balansomslutning över 25 miljoner euro). Detta innebär att antalet företag som omfattas kommer att minska med cirka 80%. Den nya räckvidden är anpassad till gränsvärdena för Corporate Sustainability Due Diligence Directive (CSDDD).
• ”Värdekedjetak”: För företag som inte längre kommer att omfattas av CSRD (upp till 1 000 anställda) kommer kommissionen genom delegerad akt att anta en frivillig rapporteringsstandard baserad på standarden för små och medelstora företag (VSME) som utvecklats av EFRAG. Den standarden kommer att fungera som en ”sköld” genom att begränsa den information som företag eller banker som omfattas av CSRD kan begära från företag i sina värdekedjor med färre än 1 000 anställda.
• Revidering av de europeiska standarderna för hållbarhetsrapportering (ESRS): Kommissionen kommer att se över den delegerade akten med ESRS, i syfte att avsevärt minska antalet datapunkter, förtydliga bestämmelser som anses otydliga, förbättra överensstämmelsen med annan lagstiftning och minska antalet datapunkter.
• Ingen utveckling av sektorspecifika standarder: tar bort kommissionens befogenhet att anta sektorspecifika standarder.
• Ingen utvecklingen av standard för rimlig säkerhet: tar bort möjligheten för kommissionen att föreslå en övergång från ett krav på begränsad säkerhet till ett krav på rimlig säkerhet.
• Uppskjutande av rapporteringskrav: införandet av rapporteringskraven skjuts upp med två år för stora företag som ännu inte har börjat implementera CSRD och för börsnoterade små och medelstora företag (våg 2 och 3) för att ge medlagstiftarna (Rådet/medlemstaterna och EU parlamentet) tid att komma överens.

EU kommissionen föreslår även ändringar i taxonomin och Corporate Sustainability Due Diligence Directive.

Läs mer här om EU Kommissionens förslag.

Vilken är den fortsatta politiska processen och tidslinjen för EU:s omnibus I?

Förslaget om att skjuta upp rapporteringsdeadlines med upp till två år kan ta upp till fyra månader att genom förhandling få beslutat. Förslaget om att faktiskt ändra CSRD (inklusive omfattning) kan ta minst ett år att komma till beslut. Nationell lagstiftning behöver även ändras, bla årsredovisningslagen. Bolag som väljer att pausa eller skjuta upp sina förberedelserna i väntan på beslut riskerar att inte följa gällnade lagstiftningen för 2025, om inte den nya lagstiftningen hinner antas i svensk lag innan årets utgång

Här är en sammanfattning av var vi står just nu i EUs lagstiftningsprocess:

Ministerrådet: har beslutat att inrätta ett nytt särskilt organ som kommer att diskutera alla kommande förenklingsförslag. Organet fungerar som en undergrupp till Antici-gruppen och den har redan haft ett första möte och flera möten planerade. Detta kan bidra till att påskynda saker och ting från rådets sida.

Det är osannolikt att det kommer att bli mycket motstånd mot förslaget i rådet. Vissa av de ståndpunkter som kommunicerats av EU:s medlemsländer innan omnibussen släpptes ger stöd till EU kommissionens förslag, särskilt från Tyskland. I rådet antas förslag genom kvalificerad majoritet (55 % av medlemsländerna måste vara för och dessa måste representera minst 65 % av EU:s befolkning). Att stoppa förslaget skulle kräva stöd från minst två stora EU-länder, vilket verkar osannolikt i detta skede.

Parlamentet: Här kommer flera partigrupper hålla emot. Kommissionen har bett parlamentet att snabba upp den delen av förslaget som skjuter fram första rapporteringsåret. 1 april röstar parlamentet om de ska genomförra en snabbare process. Många tror att ett beslut om att skjuta fram rapporteringen kan ske före sommaren (för att ha visshet om tidslinjer). Det fullständiga omnibusförslaget kommer dock att bestridas från Socialdemokraterna (S&D) och De gröna. EPP (där svenska Moderaterna och Kristdemokraterna finns) är generellt för förlagen.

Även om EPP är det största blocket i parlamentet (188 platser), behöver de stöd för att lagstiftningsändringarna ska gå igenom (361 behövs för enkel majoritet). I grunden har EPP två alternativ: (1) antingen leta efter en kompromiss som fokuserar på mer balanserade förenklingar med Renew Europe, Socialdemokraterna, De gröna eller (2) göra en allians med ytterhögern. Det senare alternativet skulle öppna upp för EPP att arbeta med partier som  kommer att vilja ha ytterligare och mer radikala förändringar av CSRD och Corporate Sustainability Due Diligence Directive. (CSDDD).

Hur bör vi som bolag som omfattas indirekt via stadshus AB agera?

1. Ta reda på hur Stadshus AB kommer agera

• kommer processen fortsätta eller stannar den av trots avsaknad på slutliga ändringar i lagstiftningen?

2. Om Stadshus AB fortsätter processen
   • säkerställ löpande att ambitionsnivån blir rätt i och med att de europiska standarderna för hållbarhetsrapportering (ESRS) även ska ändras. Detta kräver löpande koll på vad som händer i EU processen.
3. Om Stadshus AB avstannar processen

• vad vill vi själva som bolag vad gäller ett systematiskt hållbarhetsarbete baserat på väsentlig inverkan, risker och möjligheter i förhållande till människor och miljö?
• hur transparenta vill vi vara med vårt hållbarhetsarbete?
• vad tycker våra intressenter? Kreditgivare, medarbetare, hyresgäster, lokalsamhället i stort mfl

Om processen avstannas skapas en fin möjlighet att helt på egen hand ta fram en hållbarhets-rapport precis som förut. Rådigheten över frågan kommer tillbaka till bostadsbolaget. Fokus ska som alltid ligga på hållbarhetsarbete som minimerar negativ inverkan, och minimerar finansiell risk och skapar värde genom att fånga möjligheterna.

Det kommer finnas EU standarder för små och medelstora bolag som finns på börsen, men även frivilliga standarder för små och medelstora företag som inte är börsnoterade. EU kommissionen uppmuntrar nu till användning av dessa.  Standarderna för börsnoterade SMEer utgår från dubbel väsentlighet, vilket bör anses vara en kvalitetsindikator.

Hur bör vi som bolag som omfattas direkt?

Detta är ett strategiskt beslut för styrelse och ledningsgrupp:

• vad har vi för ambitioner som bostadsbolag vad gäller ett systematiskt hållbarhetsarbete baserat på väsentlig inverkan, risker och möjligheter i förhållande till människor och miljö?
• hur transparenta vill vi vara med vårt hållbarhetsarbete?
• vad tycker våra intressenter? Kreditgivare, medarbetare, hyresgäster, lokalsamhället i stort mfl.

Ett plötsligt stopp kan skada trovärdigheten internt. Som bolag har ni investerat i förberedelserna inför lagkravet och ESRS-rapporteringen. Det är därför av vikt att denna investering bärfrukt. Dessutom kan ett plötsligt stopp orsaka intern förvirring och desillusionering bland medarbetare, vilket i slutändan kan skada det interna engagemanget i befintligt och framtida hållbarhetsinitiativ.

Tre möjliga scenarier för ”andra vågens bolag”

1. Stop-the-clock hinner inte gå igenom EU processen och träda ikraft i nationell lag innan rapporteringskraven omfattar andra vågens bolag. Andra vågens bolag rapporterar enligt nuvarande lagstiftning (tid och scope). Fortsätt med pågående förberedelser
2. Stop-the-clock går igenom EU proccessen och träder i kraft i nationell lag under våren 2026. Ändring i vilka bolag som omfattas hinner inte behandlas i Sveriges riksdag. Andra vågens företag rapporterar enligt nuvarande lagstiftning (tid och scope). Fortsätt med pågående förberedelser!
3. Stop-the-clock hinner igenom både EU processen och Sveriges riksdag under 2025. Omfattningen behandlas senare. Andra vågens företag rapporterar med förskjutning (för RÅ2027). Se över pågående arbete och gör ett strategiskt beslut om vad ni stannar, skjuter på och fortsätter med!