Placeholder

Det finns flera skäl till varför det är svårt att bygga nytt. De höga svenska byggpriserna är ett av de dem. Avsaknad av byggbar mark och bristande konkurrens är andra.

För att gör det lättare för våra medlemmar att bygga erbjuder vi en serie nyckelfärdiga hus till ett fast pris som ligger cirka 25 procent under marknadspris. Husen kallas Kombohus och finns i flera utföranden, från hela kvarter till mindre kompletteringshus. Husen upphandlas antingen via ramavtal eller med hjälp av upphandlingsstödet Flex.

Lansering av nya Kombohus 1 juni 2020

Ett nytt ramavtal för nyckelfärdiga punkthus och lamellhus i 2–8 våningar, med flexibel utformning, hög förvaltningskvalitet, bra energiprestanda och möjlighet att välja hus utifrån klimatpåverkan. Totalt finns fem koncept från tre olika leverantörer att välja bland.

Se lanseringswebbinariet i efterhand

Vinnarna i upphandlingen presenterar sina hus, juryn berättar om sin motivering och Sveriges Allmännytta berättar om nyheter i upphandlingsmodellen.

Kombohus Punkt

Nytt ramavtal från den 1 juni 2020. Nyckelfärdiga punkthus i upp till 8 våningar. Två olika byggföretag kan leverera huset. Gäller till 31 maj 2026. Läs mer om Kombohus Punkt.

Kombohus Lamell

Nytt ramavtal från den 1 juni 2020. Nyckelfärdiga lamellhus i upp till 6 våningar. Tre olika byggföretag kan leverera huset. Gäller till 31 maj 2026. Läs mer om Kombohus Lamell.

Jag vill bygga Kombohus – hur gör jag?

Vi har samlat dokument med beställarstöd, beskrivning av verktyget Allmännyttans Byggkalkyl och information om konsulttjänster och investeringsstöd här.

Rapport: Kombohus ger positiv effekt på marknaden

Konsultföretaget Tyréns har gjort en stor kartläggning av resultatet från tio år med Allmännyttans Kombohus. Slutsatsen är att konceptet haft en positiv inverkan. Rapporten visar bland annat att över 1 200 bostäder inte hade blivit byggda utan Kombohuskonceptet. Läs mer om resultatet.

Kombohusen

Allmännyttans Kombohus Lamell

Smalaste huset i den nya generationens Kombohus. Kan byggas i upp till 6 våningar. Stor flexibilitet och möjlighet till olika utformning.

Allmännyttans Kombohus Punkt

Högsta huset i den nya generationens Kombohus. Kan byggas i upp till 8 våningar. Stor flexibilitet och möjlighet till olika utformning.

Allmännyttans Kombohus Bas

Kombohus Bas, det första ramupphandlade flerbostadshuset inom kombohuskonceptet, är det Kombohus som uppförts på flest platser i Sverige. Huset erbjuds som fyra eller sex lägenheter per normalplan. 2–8 våningar. Ingår nu i Flex.

Allmännyttans Kombohus Plus

Kombohus Plus är ramavtal nr 2 inom kombohuskonceptet. Kan byggas i 5–8 våningar med möjlighet till lokaler i bottenvåningen. Ingår nu i upphandlingsmodellen Flex.

Allmännyttans Kombohus City

Kombohus City är ett klassiskt lamellhus med genomgående och enkelsidiga lägenheter som uppfyller dagens bullerkrav. Det byggs med möjlighet till kontorslokaler i bottenvåningen och med förutsättningar för genomgående entréer och halvtrappor. Planlösningarna är flexibla och husen byggs i 3–6 våningar. Ingår i Flex.

Allmännyttans Kombohus Kvarter

Kombohus Kvarter är ett flexibelt koncept som gör det möjligt att bygga kvarter kostnadseffektivt och standardiserat. Består av lösningar för att kunna bygga öppna eller slutna kvarter i bullriga miljöer. Ingår i Flex.

Allmännyttans Kombohus Trygg

Kombohus Trygg är ett tillgänglighetsanpassat boende som byggs för en bred grupp människor som behöver ett hem att bo kvar i. Ingår i Flex.
Historien bakom Sveriges Allmännyttas Kombohus

Våren 2010 hade Sveriges Allmännyttas byggherregrupp – ett tiotal vdar från medlemsföretagen – ett av alla sina möten. Som vanligt stod nyproduktion, eller kanske snarare problemen med att bygga nytt, på agendan. Vem som kom på idén först är det ingen som  kommer ihåg – men mötet slutade med att Sveriges Allmännytta fick i uppdrag att undersöka om det var möjligt att få byggentreprenörerna intresserade av att bygga ett mindre kompletteringshus till ett fast lågt pris. Det lägre priset skulle gå att nå med hjälp av ett standardiserat tänkande och möjlighet att få bygga samma hus om och om igen.

I det läget gick vi på Sveriges Allmännytta ut och frågade alla våra medlemsföretag hur många hus de skulle bygga om det gick att bygga ett mindre kompletteringshus till ett lägre fast pris (12 000 kronor per kvm exklusive mark och anslutning). Svaret var att medlemsföretagen över hela landet omgående skulle kunna bygga minst 500 nya lägenheter om de fick det priset.

Med den marknaden i ryggen bjöd vi hösten 2010 in entreprenadbranschen till tävlingen om allmännyttans Kombohus. I tävlingsuppdraget låg att huset skulle vara i två plan, rymma 6–8 lägenheter, ha hiss, låg energiprestanda (60 kWh/kvm och år i klimatzon III) och kunna uppföras var som helst i landet till ett fast pris på 12 000 kronor/kvadratmeter exklusive markarbeten, anslutningskostnader och mervärdesskatt.

Första Kombohustävlingen vann JSB AB. Den lilla byggaren från Asarum, som nu mera kan titulera sig Sveriges största leverantör av hyresrätter. För det visade sig att prognosen på 500 nya lägenheter inom det första ramavtalet i verkligheten blev något helt annat. När det första ramavtalet gick ut vid årsskiftet 2014–2015 var slutprognosen 3 000 nya lägenheter. Kombohusen är idag uppförda och i process att byggas i över 60 kommuner i Sverige!

Har det blivit fler bostäder i Sverige tack vare Kombohus Bas?

Under första halvåret 2016 skrev studenterna Simone Heller och Bonnie Winnberg, från Kungliga Tekniska Högskolan, ett examensarbete där de analyserat Kombohus Bas-avtalet. Forskningen genomfördes genom enkäter till de allmännyttiga bolag som uppfört Kombohus Bas, samt djupintervjuer med nyckelpersoner från några av projekten.

Konkret var frågan ställd utifrån perspektivet ”Hade det byggts något annat om Kombohusen inte hade funnits som ett alternativ?”. Vidare låg det även i forskningsuppdraget att analysera de kostnader och intäktsmodeller som finns i dessa projekt och eventuellt påvisa olika regionala skillnader.

Läs analysen här.