Det senaste Kombohusavtalet – för Kombohus Punkt och Kombohus Lamell – sträcker sig över sex år och ger möjlighet att bygga en stor volym av bostäder, upp till 25 000 lägenheter.

– Det är det mest omfattande ramavtal vi har haft, säger Sofia Heintz.

– Och i stället för att upphandla hela hus så har vi ju denna gång handlat upp byggsystem som kan varieras i mycket stor omfattning. Allt för att passa in på platsen där de ska byggas.

Men sex år är en lång tid och mycket kan hinna hända inom bostadsbyggandet.

– Det är viktigt för Sveriges Allmännytta att möjliggöra utveckling av byggsystemen inom ramen för avtalet, säger Sofia Heintz.

År 2 och år 4 får Kombohusleverantörerna därför möjlighet att rapportera in förbättringar i sina byggsystem.

Ett våningsplan i veckan

Leverantörerna tävlar om rangordningen för avrop inom tre områden, så kallade fördelningsnycklar. Det handlar om husens klimatavtryck, energiförbrukning och leveranstid och leverantörerna kan under utvärderingen redovisa förändringar som påverkar dessa prestandakrav.

JSB har ökat sin industrialiseringsgrad genom att utveckla ett prefabricerat bjälklag med ingjutna installationer, vilket gör att man slipper pågjutning på plats.

– Det gör att stommontaget halverats i tid och att vi nu kan bygga ett våningsplan i veckan, säger André Saxbo, projekteringschef på JSB.

Klättrat till förstaplatsen

Leveranstiden för Kombohusmodellen Bo Lamell har nu förkortats från 7 till 5,5 månader och för Kombohus Bo Punkt från 10 till 9 månader. Det innebär att JSB har klättrat upp till förstaplatsen i rangordningen för leveranstid.

– För oss är det viktigt att vi hela tiden försöker hitta nya vägar och bättre lösningar. Effektiviseringen av stommontaget har resulterat i snabbare leveranstid för hela produktionen samtidigt som vi håller samma höga kvalitet, säger André Saxbo.

Klimatförbättrad betong

JSB har också inkommit med nya beräkningar av husens klimatpåverkan. För Kombohus Bo Lamell har klimatbelastningen sänkts med 33 procent och för Bo Punkt med 29 procent, främst genom ökad användning av klimatförbättrad betong.

Konstruktionen av den tunga stommen har utvecklats genom att väggarna nu byggs med mindre andel armering och större andel klimatkompenserad betong.

De två övriga Kombohusleverantörerna Lindbäcks och Unibep avböjde att komma in med nya underlag till utvärderingen.

– Både Lindbäcks och Unibep ligger redan på en hög grad av industrialisering och har bra värden för energiprestanda och klimatavtryck, konstaterar Sofia Heintz.

Trätt i kraft

Lindbäcks Kombohus Tetris Lamell och Tetris Punkt har med sina stommar av trä förstaplatsen i rangordningen för klimatpåverkan.

Unibeps Kombohus Lamell Unihouse är etta i rangordningen för energiprestanda.

– Alla de tre kravområdena är viktiga för att främja ett hållbart byggande och hålla nere kostnader, eftersom tid också är pengar, säger Sofia Heintz.

Utvärderingen för ramavtalets år 2 genomfördes i somras och den nya rangordningen har trätt i kraft.

Den nya rangordningen ser ut så här:

Leveranstid

Klimatberäkning

Energiprestanda

Antal månader Rang kg CO2 per BTA Rang kWh/kvm Rang
Lamellhus
JSB 5,5 1 135 3 51,1 2
Lindbäcks 8 3 107 1 53,1 3
Unibep 6 2 123 2 46,6 1
Punkthus
JSB 9 1 134 2 40,4 1
Lindbäcks 10 2 96 1 58 2

Tusen lägenheter i byggfas

Just nu är drygt tusen lägen lägenheter under produktion inom ramavtalet för Kombohus Punkt och Lamell. Det allra första färdigbyggda huset invigs i Habo den 14 september. Sedan följer flera hus hos alla tre Kombohusleverantörerna under 2022 och 2023.

– Variationen av de hus som byggs är stor, samtidigt som priset per lägenhet är detsamma. Jag ser mycket fram emot att få se alla dessa nya bostäder som gör det möjligt för fler att bo i en nyproducerad lägenhet i en god och väl gestaltad livsmiljö, säger Sofia Heintz.