I dag är villkoren inte neutrala mellan upplåtelseformerna. Flera statliga stöd och regelverk gynnar ägt boende framför hyrt. Sveriges Allmännytta vill att staten behandlar upplåtelseformerna mer likvärdigt. Hyresrätten ska inte missgynnas vad gäller skatter, stöd eller klimatomställning. Dessutom missgynnas allmännyttan när det gäller upphandling, vilket fördyrar nyproduktion, renovering och förvaltning med högre hyror som resultat.
Låt allmännyttan konkurrera på lika villkor
Allmännyttiga bostadsföretag verkar på samma marknad och konkurrerar om samma leverantörer som privata fastighetsägare, men måste följa lagen om offentlig upphandling som ofta gör processerna långsammare, dyrare och mer administrativt tunga. I slutänden drabbar kostnaderna hyresgästerna genom högre kostnader för byggande, renovering och förvaltning.
Mycket av detta är en svensk överimplementering av EU regler. EU:s upphandlingsregler gäller först över vissa tröskelvärden, för byggentreprenader runt 60 miljoner kronor. Ändå måste ett kommunalt bostadsföretag i dag följa upphandlingsreglerna redan från 700 000 kronor, vare sig det gäller en enklare tjänst eller en större entreprenad.
Sveriges Allmännytta vill att direktupphandlingsgränsen höjs och närmar sig EU:s tröskelvärden, så att kommunala bostadsföretag får mer likvärdiga villkor med privata aktörer. Upphandlingar ska vara transparenta och ansvarsfulla, men reglerna får inte i onödan fördyra och försena bostadsförsörjningen.
Rimligare regler för ränteavdrag
En privatperson med bolån får dra av en del av sina räntekostnader. För företag är ränteavdrag egentligen en självklarhet, en helt vanlig kostnad i verksamheten som dras av innan vinsten beskattas. Men sedan 2019 begränsas den rätten genom EU:s regler mot skatteflykt, och Sverige har valt att överimplementera reglerna och tillämpar dem strängare än vad direktivet kräver. Det slår hårt mot bostadsföretagen, eftersom bostadsbyggande till stor del finansieras med lån. Räntekostnaderna i allmännyttan har mer än fördubblats sedan 2022, och allt fler bolag betalar nu extra skatt just för att de inte får dra av hela sin räntekostnad. I praktiken blir det en skatt på att bygga och förvalta bostäder, en kostnad som i slutänden hamnar i hyran.
En statlig utredning har föreslagit att beloppsgränsen i den så kallade förenklingsregeln höjs från dagens 5 miljoner kronor till 25 miljoner. Det skulle innebära att många mindre bostadsföretag slipper den extra skattekostnaden. Sveriges Allmännytta vill att förslaget genomförs skyndsamt.
Inför ett renoveringsstöd för hyresrätten
Den som äger sin bostad kan få tillbaka en del av renoveringskostnaden genom ROT-avdraget. För hyresrätten finns inget motsvarande stöd, trots att stora delar av beståndet står inför omfattande renoveringsbehov.
Sveriges Allmännytta vill att ett särskilt renoveringsstöd för hyresrätten införs, riktat till större upprustningar. Stödet behöver utformas på ett annat sätt än ROT-avdraget, eftersom bostadsföretag inte kan använda en personlig skattereduktion. Men principen bör vara densamma: om staten anser det rimligt att stödja renoveringar i det ägda boendet bör samma sak gälla i det hyrda boendet.
Inför stöd för energieffektivisering och grön teknik
Småhusägare har i dag tillgång till statliga stöd för grön teknik och energieffektivisering. Avdraget för grön teknik ger 15 procent tillbaka för solceller och 50 procent för batterilagring och laddbox, och därutöver avser regeringen att återinföra ett energieffektiviseringsstöd för åtgärder som värmesystem och isolering. För hyresrätten finns inget motsvarande stöd.
Det innebär att kostnaderna för klimatomställningen riskerar att bli högre för hyresgäster än för andra boendeformer. Sveriges Allmännytta vill att likvärdiga stöd införs även för flerbostadshus, så att hyresrätten inte missgynnas när Sverige ställer om till ett mer energieffektivt bostadsbestånd.
