Flera av de förslag till skärpningar av befintlig och ny lagstiftning från EU:s gröna giv som påverkar Sveriges Allmännyttas medlemsföretag börjar nu närma sig slutfasen för beslut. Svenska ordförandeskapet som tar över första januari kommer att försöka ro flera av dem i hamn.
Lysrör
I EU:s gröna giv ingår arbetet för minskade föroreningar. Föroreningar beräknas ligga bakom mer än en tiondel av alla förtida dödsfall i befolkningen, och de skadar också den biologiska mångfalden. Den 8:e december publicerades en rapport över de framsteg som gjorts och utmaningar som återstår.
En förorening är kvicksilver som varit tillåtet i lampor och lysrör trots att det är ett av de farligaste miljögifterna. Nästa år förbjuder EU majoriteten av användningarna då EU-direktivet Restriction of Hazardeous Substances (RoHS) tar bort de tidigare undantagen gällande kvicksilver i ljuskällor vilket bland annat innebär att lysrör av typen T5 och T8 ska fasas ut.
Sveriges Allmännytta kommer att anordna ett Dialogforum kring detta den 19:e december som är kostnadsfritt för medlemmar. Med hjälp av våra föreläsare från Energimyndigheten och Belysningsbranschen går vi igenom bakgrunden till utfasningen, tidplanen och alternativ som finns. En hel del arbete kan komma att krävas, men det finns stora mängder energi att spara!
Energikrisen
Som vi rapporterade sist, föreslog EU-kommissionen i september en krisintervention på Europas energimarknader för att tackla skenande priser, inklusive åtgärder för att minska efterfrågan på el (till exempel skyldighet att minska elförbrukningen med minst 5 procent under vissa högpristimmar) och åtgärder för att omfördela energibranschens intäktsöverskott till slutkunderna. Förslagen innebär också reglerade elpriser som för första gången är lägre än självkostnadspriset. Detta följer på de åtgärder som man redan kommit överens om, det vill säga att fylla på gaslagren och minska efterfrågan på gas.
Detta kompletterades sedan i mitten av oktober med ett nytt paket i vilket Kommissionen föreslår en ny krisförordning för att motverka de höga gaspriserna och säkerställa försörjningstryggheten under vintern. Detta ska genomföras genom gemensamma gasinköp, prisbegränsningsmekanismer på den största europeiska gasbörsen, nya åtgärder för transparent användning av infrastrukturer, solidaritet mellan länderna samt kontinuerliga insatser för att minska efterfrågan på gas. Förslaget klubbades igenom i Rådet den 24:e november. Ytterligare ett förslag med målet att begränsa pristoppar på gas lades fram den 22: a november.
Fit for 55-paketet
Institutionerna behandlar även de olika delarna i det så kallade Fit for 55-paketet från juli 2021. De nådde exempelvis en överenskommelse den 27:e oktober om att förbjuda försäljning av nya bensin- och dieselbilar från 2035. Den 9:e november träffade man en provisorisk överenskommelse om starkare utsläppsminskningsmål enligt den så kallade Förordningen om ansvarsfördelning. I överenskommelsen fastställs bindande årliga mål för växthusgasutsläpp inom sektorer som för närvarande inte ingår i EU:s utsläppshandelssystem. Den 11:e november nåddes även en preliminär överenskommelse om Förordningen om markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk (”LULUCF”).
Direktivet om förnybar energi
Under tiden pågår förhandlingar om både förnybar energi och om energieffektivisering. I mitten av september röstade Europaparlamentet genom två rapporter:
Enligt rapporten om Direktivet om förnybar energi vill man öka andelen förnybar energi i EU:s slutliga energianvändning till 45 procent år 2030 (detta mål stöds också av EU-kommissionen inom ramen för dess REPowerEU-plan.) Industrin ska öka sin användning av förnybara energikällor med 1,9 procentenheter per år, och fjärrvärmenäten med 2,3 procentenheter. Varje EU-land måste utveckla två gränsöverskridande projekt för att bygga ut grön el. Medlemsländer med en årlig elförbrukning på mer än 100 TWh måste utveckla ett tredje projekt senast 2030.
Ledamöterna antog också ändringsförslag som uppmanar till en gradvis minskning av andelen primära träresurser som får räknas som förnybar energi.
I november enades Rådet även om ett förslag att snabba på tillståndsförfaranden för förnybar energi. När det gäller solenergi ska tillståndsförfaranden, enligt Rådets text, inte får ta längre tid än tre månader. Under vissa omständigheter ska solenergiprojekt för befintliga artificiella konstruktioner undantas från kravet på särskild miljökonsekvensbedömning. Installationen av solenergiutrustning med en kapacitet på upp till 50 kW, inbegripet för personer som producerar solenergi för egen förbrukning, kommer att omfattas av ett så kallat underförstått avtal efter en månad. Beträffande värmepumpar kom länderna överens om en tidsfrist på en månad för installation av värmepumpar under 50 MW och tre månader för jordvärmepumpar.
