Trots starka invändningar från flera instanser – som till exempel Fastighetsägarna och Sveriges Kommuner och Regioner – tas nu nästa steg mot lagstiftning kring avgifter för områdessamverkan.
– I dag upplever många otrygghet i sitt eget bostadsområde. Regeringen ser områdessamverkan som en viktig del i att skapa trygghet och förebygga brott. Trygga och välskötta områden uppstår inte av sig själva. Det krävs ansvar, samarbete och långsiktighet. Med den här föreslagna lagen ger vi lokala aktörer ett tydligt verktyg för att dela ansvaret och stärka tryggheten där människor bor och verkar, motiverar bostadsminister Andreas Carlson i en kommentar.
Föreningstvånget borta
Regeringen lade den 15 december fram en lagrådsremiss där dock vissa justeringar gjorts från det ursprungliga förslaget.
Regeringen har till exempel strukit detaljer om hur samverkansarbetet ska vara organiserat och hur besluten ska fattas. Det finns inte heller längre något tvång att gå med i en förening och kommunens roll har tonats ner.
Allmännyttan ofta initiativtagare
Allmännyttiga bostadsföretag är ofta drivande och initiativtagare till olika former av samverkan, inte minst i socioekonomiskt utsatta bostadsområden.
– På vissa håll har allmännyttiga bostadsföretag upplevt att andra fastighetsägare åker snålskjuts på det arbete allmännyttan gör. Genom att ställa sig utanför en fastighetsägarförening kan grannfastigheterna dra nytta av förbättringar i området utan att själva vara med och bidra, säger Lena Liljendahl.
Då har bostadsföretagen ibland önskat att Sverige haft en lagstiftning för områdessamverkan likt den man har i andra länder, konstaterar hon.
– Samtidigt upplever bostadsföretag på andra håll att samverkan fungerar väl som den är i dag, helt på frivillig väg, och många medlemsföretag har därför varit kritiska till det här lagförslaget.
Kostnaderna ska bli rimliga
Lena Liljendahl understryker att lagen inte skulle förändra något för bostadsföretag som redan ingår i en samverkan som fungerar bra, och inte önskar eller ser behov av att få med sig fler fastighetsägare in i det arbetet.
– Man kan välja att inte använda sig av den. Det är nämligen en rad förutsättningar som ska vara på plats för att den ska vara aktuell, säger hon.
Möjligheten att ta ut en avgift kräver till exempel att kommunen där samverkansområdet finns ska ha bedömt att samverkan behövs och inte redan tillgodoses på något annat sätt.
Kommunen ska enligt förslaget också bedöma om samverkansarbetet är ändamålsenligt och om kostnaderna kan antas bli rimliga och skäligt fördelade.
Det krävs även stöd av en kvalificerad majoritet av de berörda fastighetsägarna för att lagen ska kunna åberopas.
Fastigheter bebyggda med endast en- eller tvåbostadshus eller komplementbyggnader kommer inte att omfattas av skyldighet att betala avgift.
Positivt utfall av debatten
– Debatten som det här förslaget gett upphov till i branschen tror jag har fört med sig en ökad kunskap om alla de fastighetsägarföreningar som finns runt om i landet och det imponerande arbete de gör för att öka trivseln och tryggheten i våra bostadsområden.
– Och det i sig är positivt, oavsett vad man tycker om själva lagstiftningen, menar Lena Liljendahl.
Nu ska Lagrådet granska förslaget innan regeringen lägger fram en proposition till riksdagen för beslut. Lagen förslås börja gälla den 1 augusti 2026.
