En intensiv start på energiåret 2026

Snart kan vi lägga det första halvåret av 2026 till handlingarna. Försöker summera de största händelserna och utmaningarna från mitt perspektiv. Snart sommar och förhoppningsvis lite skön avkoppling för många. Glad sommar!

Implementeringen av EU:s energikrav

Efter intensivt arbete sedan 2024 har Boverket nu publicerat sitt förslag på hur EU:s reviderade energidirektiv för byggnader (EPBD) ska förändra våra byggregler. Reglerna planeras träda i kraft 1 oktober i år. Det har ännu inte kommunicerats hur lång tid som övergångsregler kommer att gälla, tiden då man som byggherre kan välja om man vill utgå från de nya reglerna eller de äldre, men sannolikt kommer det blir ett år. Tyvärr ser jag flera problem med Boverkets förslag.

Min främsta invändning är att reglerna i högre grad bygger på beräknad energiprestanda än på faktisk energianvändning. Det riskerar att flytta fokus från verklig energieffektivisering till optimering av beräkningsmodeller.
Jag är också oroad över att förändrade definitioner, systemgränser och standardvärden kan göra att byggnader redovisar bättre energiprestanda utan att energianvändningen faktiskt minskar. Om så sker riskerar kravnivåerna att sänkas i praktiken. Fler parametrar och beräkningsförutsättningar ökar den administrativa bördan för både fastighetsägare och myndigheter.

Det är inte bara jag som är kritisk till delar av Boverkets förslag. Energimyndigheten avstyrker föreskriften om energihushållning med ovanligt skarpa formuleringar och menar att förslaget riskerar att urholka begreppet nollutsläppsbyggnad och inte lever upp till ambitionerna i EU:s energiprestandadirektiv.

Jag delar därför inte Boverkets bedömning att regelverket sammantaget innebär förenklingar. Det behövs mer analys och mer stöd för detta. Jag hoppas att jag och Sveriges Allmännytta kan bidra till det under resten av 2026, men även kommande år.

Arbete med energianalyser

Under 2024 genomförde och publicerade vi energirenoveringsrapporter som utgick från era/medlemmars energideklarationer. Rapporterna gav en bild av hur kommande energirenoveringskrav kan påverka bostadsföretagen och vilka investeringar som kan behövas för att nå framtida energimål.

Responsen var mycket positiv, inte minst på de bolagsspecifika analyserna. Många medlemsföretag har använt resultaten för att bättre förstå sitt eget bestånd och de utmaningar som väntar. Analyserna har också bidragit till att sätta fokus på de omfattande energirenoveringsutmaningar som bostadssektorn står inför de kommande åren genom att de plockats upp av media och använts av politiker och myndigheter i sitt arbete.

Nu går vi vidare. Mot bakgrund av Boverkets förslag till nya energiregler planerar vi att ta fram nya analyser under 2026. Ambitionen är att de ska bli ännu skarpare och ge medlemsföretagen ett ännu bättre beslutsunderlag inför framtidens energirenoveringar. Vi har åter igen frågat medlemmarna/er om tillgång till energideklarationer (”GRIPEN-data”). Många har tackat ja, och jag hoppas att vi ska kunna leverera nya rapporter som blir ett bra stöd i det strategiska arbetet. De nya analyserna blir särskilt viktiga eftersom Boverkets föreslagna energiregler kan förändra både kravnivåer och hur energiprestanda ska bedömas framöver

Fjärrvärmen

En annan fråga som engagerat mig mycket under de senaste åren är fjärrvärmen. För många av våra medlemsföretag är fjärrvärmen den enskilt största energikostnaden, samtidigt som möjligheterna att påverka leverantör eller pris ofta är mycket begränsade.

Jag är särskilt glad över att vi har kunnat sätta ljuset på Solörs affärsmodell och de konsekvenser den får för fjärrvärmekunderna. Våra analyser visar att höga fjärrvärmepriser inte bara handlar om ökade kostnader i energisystemet, utan också om hur verksamheterna finansieras. När höga skulder ska betalas av är det i slutändan kunderna som får stå för notan. Att den frågan nu diskuteras betydligt mer öppet än för några år sedan ser jag som ett viktigt steg framåt.

Samtidigt har fjärrvärmefrågan gått från att vara en relativt teknisk branschfråga till att bli en tydlig fråga om rättvisa, transparens och kundernas ställning. Det är positivt att förslagen om stärkt kundskydd nu faktiskt har varit ute på remiss.

Jag hoppas att de politiska partier som får ansvar efter valet 2026 tar arbetet vidare och genomför reformer som stärker kundernas ställning. Fjärrvärmen är och kommer fortsatt att vara en viktig del av Sveriges energisystem, men förtroendet för systemet bygger på att kunderna upplever villkoren som rimliga och rättvisa.

Effektavgifter för elnät

En annan fråga som tagit mycket tid de senaste åren är införandet av effektavgifter i elnäten. I grunden tycker jag att utvecklingen är nödvändig. Vi behöver använda elnäten mer effektivt och skapa incitament för att minska effekttopparna i ett elsystem som ska klara både elektrifiering och ökade energibehov. Rätt utformade kan effektavgifter vara ett viktigt verktyg för att uppnå detta.

Tyvärr blev inte införandet lyckat. Många av de tariffmodeller som introducerades har varit svåra att förstå, konsekvenserna för kunderna har varit otydliga och kopplingen mellan kundernas beteende och kostnaderna har ofta varit svag. Politikens tvärvändning i frågan gjorde inte heller situationen enklare. Det skapade osäkerhet hos både elnätsföretag och kunder och bidrog till att fokus flyttades från hur vi bäst använder elnäten till debatter om själva tariffreformen. Resultatet blev att ett i grunden viktigt styrmedel fick en betydligt tuffare start än nödvändigt.

Effektavgifter ska införas och Energimarknadsinspektionen gör nu ett omtag kring hur tarifferna bör utformas. Det välkomnar jag. Jag deltar redan i flera grupper där framtidens effekttariffer diskuteras och utvecklas. Min förhoppning är att vi kan få fram modeller som både bidrar till ett effektivare nyttjande av elnäten och samtidigt är begripliga, förutsägbara och rättvisa för kunderna. Då kan effektavgifter bli det styrmedel de var tänkta att vara från början.

Kostnadsutvecklingen fortsätter att utmana

I år är jag ordförande för Nils Holgersson-gruppen, som följer kostnaderna för elnät, elpriser, fjärrvärme, vatten och avfall. Vår första publicering om elnätsavgifterna fick stort genomslag och visade att detta är starkt engagerande.

Nyligen fick jag ett mejl från en medlem som undrade hur jag tror att kostnaderna kommer att utvecklas. Jag blev ombedd att gissa – så jag delar gissningarna här också.

Tyvärr är de inte särskilt positivt. För vatten kommer priserna öka med runt 7-8 procent i år (med vissa lokala extrema höjningar där prismodellerna görs om) och jag tror att nya lagkrav, klimatanpassning och eftersatt underhåll kan innebära höjningar på 5–10 procent även 2027. För elnät finns fortfarande utrymme kvar i de intäktsramar som Energimarknadsinspektionen beslutat om, samtidigt som effektavgifter kan slå hårt. Därför gissar jag på 5–15 procent för elnät.

Även avfall kan öka med 5–10 procent, inte minst till följd av kostnader för fastighetsnära insamling.

Inga särskilt goda prognoser, tyvärr. Men de visar varför kostnadsutvecklingen behöver fortsätta vara högt upp på dagordningen.

Utveckling och samarbeten

En stor del av mitt arbete handlar inte om att kommentera utvecklingen, utan om att vara med och påverka den. Därför är jag glad över att vi just nu deltar i flera spännande utvecklings- och forskningsprojekt.

Bland annat medverkar vi i det danska projektet Grön omställning i flerbostadshus, i forskningsprojektet Kostnads- och resursoptimal energirenovering samt i Nyttan med delad nytta, som ska visa värdet av energigemenskaper. Projekten handlar om allt från energieffektivisering och renovering till hur framtidens energisystem kan utformas på ett smartare sätt.

Jag är övertygad om att den här typen av gemensam utveckling är avgörande. Många av de utmaningar som bostadssektorn står inför är för stora för att någon aktör ska kunna lösa dem på egen hand. Därför behövs samarbete mellan bostadsföretag, forskare, myndigheter och andra aktörer.

Men vi stannar inte där. Just nu befinner vi oss också i uppstartsfasen för flera nya projekt som jag hoppas kunna berätta mer om längre fram. Jag lägger hela tiden särskilt fokus på energi, renovering och EU-politik – områden som kommer att få stor betydelse för våra medlemmar under de kommande åren.

Sist men inte minst vill vi fortsätta utveckla vårt nyhetsbrev. Om du har några minuter över får du gärna svara på vår korta enkät. Dina synpunkter hjälper oss att bli ännu bättre: LÄNK

Med det vill jag önska er alla en riktigt skön sommar. Jag hoppas att ni får möjlighet att vila, ladda batterierna och komma tillbaka med ny energi inför hösten.