Vad har egentligen hänt under året och vad syns i kikaren när vi försöker spana in i nästa år?
Försöker summera årets större händelser och vad som är på gång!

Första av allt måste jag berömma alla bostadsbolag som är engagerade i klimatinitiativet. De bolag som är med i klimatinitiativet lyckas betydligt bättre än andra flerbostadshus. Det visar att gemensamma mål och kunskapsutbyte ger konkreta resultat. Dessa åtgärder har inte bara minskat klimatpåverkan – de har också undvikit driftskostnader motsvarande 6,5 miljarder kronor i dagens energipriser! Fortsätt kämpa på, varje dag och varje åtgärd ni genomför, stor som liten – ger resultat!

Fjärrvärmen

De kraftiga prishöjningarna på fjärrvärme som skedde år 2024 och 2025 har nog inte undgått någon. Nu har i princip alla medlemmar fått priser för 2026 aviserade. Höjningarna är fortfarande relativt höga om man jämför med prishöjningar innan 2023, men har nu minskat något. Det ser ut som att fjärrvärmebolag inom Prisdialogen höjer priserna med i snitt cirka 6 procent för år 2026 och att bolag utanför höjer något mer. Prognoserna om lämnas för år 2027 och framåt är något lägre så jag hoppas verkligen att vi är igenom detta stålbad. Utmaningen är att fjärrvärmepriserna, historiskt, i princip aldrig gått ned – jämfört med priserna på el och gas som sjunkit markant sedan år 2023.

Energimarknadsinspektionen (Ei) ska om cirka två veckor slutredovisa sitt viktiga uppdrag kring stärkt kundskydd på fjärrvärmemarknaden. Vi har haft löpande kontakt med Ei under arbetets gång och jag ser fram emot slutrapporteringen. Tyvärr tror jag att Ei inte riktigt kommer föreslå de åtgärder som vi hoppas på fullt ut – men jag tror att det blir ett steg i rätt riktning.

Fjärrvärme är nästan alltid den mest miljövänliga och resurseffektiva uppvärmningsformen – så jag hoppas på mer transparens och ökat förtroende mellan parterna de kommande åren. Det vore olyckligt om fjärr- och kraftvärmen försvinner i Sverige, ingen vinner på det.

Elhandelspriser, elnätsavgifter och högkostnadsskydd

Vintern är på ingående och det har blivit kallt, kallarare än normalt. Samtidigt visar magasinfyllnadsgraden i vattenkraftverken i Norden och Sverige högre nivåer jämfört med normalt vilket är positivt. Dagliga medelvärden på elmarknaden kan förväntas bli cirka 40 öre/kWh högre jämfört med priserna i sommar i alla fyra elområden. Det innebär priser runt 40–50 öre/kWh i SE1 och SE2, något högre jämfört med förra vintern, och priser runt 80–100 öre/kWh i SE3 och SE4, i nivå med förra vintern. Dessa variationer mellan sommar och vinter kommer vi sannolikt se flera år framöver.

Elnätsavgifterna har tyvärr stigit kraftigt de senaste åren och många oroas över kommande effektavgifter. Här är det viktigt att understryka att elnätsägarna inte får öka sina intäkter när de ändrar prismodell, så förhoppningsvis skapar detta istället fler möjligheter för smart nyttjande av elnät. Den stora utmaningen är istället regleringen av bolagens intäktsramar. Det är därför glädjande att Ei nu tittar på en ny modell som ska ligga till grund för intäktsramarna. Detta skulle kunna ligga till grund för intäktsramarna som börjar gälla från och med år 2028 och skulle kunna ge lägre elnätsavgifter. Jag håller tummarna!

Sist men inte minst så presenterade regeringen i september att de avser sänka elskatten med knappt 10 öre/kWh från och med 1 januari 2026 och ett högkostnadsskydd mot höga elpriser.
Avseende elskatten så innebär det i praktiken att elkostnaderna för de flesta bostadsbolag minskar med 1–2 kr/m², vilket motsvarar ungefär 3–4 % av elkostnaden.
Det nya högkostnadsskyddet ska aktiveras för hushåll om det genomsnittliga elpriset på el under en månad överstiger 1,50 kr/kWh inom ett elområde, med ett motsvarande stöd för hushåll uppvärmda med gas. Det låter bra – men vad innebär det i praktiken? Jag tror att de nivåerna i praktiken sällan kommer uppnås, vilket gör att skyddet sannolikt aldrig kommer att aktiveras och det kommer sannolikt bara gå, om det aktiveras, till fysiska personer – ej juridiska. Dvs det kommer inte gälla för bostadsbolag.

Energigemenskaper är fortsatt högt upp på agendan

Vi fortsätter att arbeta för energigemenskaper och ökade möjligheter för att dela energi mellan byggnader och fastigheter. Vi genomförde en uppskattad policy-session i Bryssel i juni under EU Sustainable Energy Week (EUSEW) och fortsätter att träffa politiker och andra beslutsfattare för att sätta fokus på frågan. Energiföretagen brukar återkommande säga att det kommer att krävas gigantiska investeringar i befintlig energiinfrastruktur för att klara den gröna omställningen. Här tror jag att energigemenskaper är en viktig pusselbit. Det kan dels ge lägre energipriser, men också väsentligt minska investeringsbehoven i energiinfrastruktur och på så sätt bromsa utvecklingen av nätkostnader. Nyttan med energigemenskaper har diskuterats återkommande och jag är därför särskilt glad att jag så sent som idag fick besked från Energimyndigheten om att vi beviljas stöd för att, tillsammans med KTH, RI.SE, Öbo, LKF, Solarequity och ViaEuropa, under drygt ett års tid få arbeta med att undersöka och kvantifiera nyttor med energigemenskaper. ”Stay tuned” för mer information!

Kommande energirenoveringar

Boverket har nyligen uppdaterat sin tidplan för implementeringen av EPBD. Nu börjar det verkligen dra ihop sig! Enligt Boverkets tidplan ska de remittera förslag om A0-klass för byggnader under november och slutredovisa sitt uppdrag avseende energideklarationer i december. Vidare så ska nya föreskrifter, ”BBR” för energi, remitteras i januari. Ska vi nu äntligen få konkretiserat vad EPBD innebär för oss?!

Det är tyvärr svårt att förutspå vad Boverket kommer att komma med och att sammanfatta det vi vet i en kort krönika. Så för alla er som är nyfikna: Häng med på våra återkommande digitala fredagsfikor där vi pratar om detta och mycket annat. Är du inte redan med – maila mig så fixar vid det!

Allmännyttan leder i omställningen

Redan i somras skrev jag att allmännyttan leder omställningen och det är fantastiskt att kunna visa det konkret. Främst genom klimatinitiativet, men också genom att vi återkommande för stöd från Energimyndigheten, att vi bjuds in till samtal och att våra synpunkter lyfts av andra.

Sveriges Allmännytta kommer fortsätta vara en stark röst i samtalet om en hållbar energiframtid – och vi kommer fortsätta stötta våra medlemsföretag i deras strävan efter lösningar som fungerar i praktiken.

Tack till alla er som varit med och drivit detta arbete under året. Nu ser vi fram emot ett nytt år med fortsatt engagemang, samarbete och utveckling för en trygg och hållbar energiförsörjning.

 

Mer information

Fjärrvärmen

Elhandel, elnätsavgifter och högkostnadsskydd

Energigemenskaper

Kommande energirenoveringar