Att elpriserna är ovanligt höga och kraftigt varierande har inte undgått någon. Hur har vi kommit hit? Vad kan vi göra? Sveriges Allmännytta förklarar här energiläget och vad som pågår i vår omvärld. Vi kommer också att intensifiera arbetet med att sprida information och kunskap för minskad energianvändning och minskning av energikostnader, med fokus på elenergi.

Så bestäms våra elpriser

Sverige delades in i fyra elområden år 2011 och gränserna mellan elområdena sattes där elnäten behövde och behöver förstärkas för att kunna transportera mer el inom Sverige. Indelningen skulle stimulera investeringar i elnät och ny elproduktion där det fanns ett underskott på el.

Sedan områdena infördes har det alltid varit obalans och prisskillnader. Det har funnits överskott på el i norra Sverige och underskott i södra Sverige. Obalansen har ökat efter att två kärnkraftsreaktorer stängts i Oskarshamn (2016–2017) och två i Ringhals (2019–2020).

Vi har alltså haft elprisskillnader hela tiden inom landet sedan år 2011. Men de små ökningar i skillnader som varit kan inte jämföras med den explosion som inträffat under år 2022.

Elpriset sätts på Nord Pool, den nordiska elbörsen och priset bestäms utifrån hur mycket det kostar att producera den sista kilowattimmen som behövs för att möta efterfrågan, det vill säga marginalkostnaden.

Det dyraste sättet att producera el är genom kondenskraft baserat på fossila energislag, där nu el producerat med naturgas sätter priset och priset på naturgas har stigit till extrema nivåer. Läget förvärras ytterligare av att återstarten av Ringhals 4, efter underhåll och bränslebyte, försenats på grund av omfattande reparationsbehov.

Det här händer inom EU

Medlemsländerna har förhandlat det så kallade Fit for 55-paketet i rådet sedan i höstas. Lagstiftningspaketet är en central del av EU:s gröna giv vars målsättning är att EU ska uppnå klimatneutralitet senast 2050. Detta omfattar bland annat:

  • Direktivet om förnybar energi, där ambitionen om att öka andelen förnybar energi inom EU höjs från 32 % till 40 % och att andelen förnybar energi för värmning och kylning skall ha en genomsnittlig ökning om 1,1 % till 2030.
  • Energieffektiviseringsdirektivet, där ambitionen är att minska den faktiska energianvändningen med 36 % och primärenergianvändningen med 39 % till 2030, jämfört med 2007. Dessutom skall medlemsstaterna minst renovera 3 % av den totala golvytan i byggnader som ägs av offentliga organ varje år.
  • Direktivet om byggnaders energiprestanda, där bland annat ett nytt begrepp; ”nollutsläppsbyggnader” etableras med ambition om krav på alla byggnader från och med 2030 samt ambition om att de byggnaders som har sämst energiprestanda skall energirenoveras senast 2030.

Specifikt kring det rådande energiläget gjorde dessutom Ursula von der Leyen 7 september ett uttalande om att kommissionen inom kort kommer att presentera fem åtgärder för att motverka de höga och volatila priserna samt säkra energitillgången inom EU:

  1. Smarta energibesparingar med fokus på att minska höga effekttoppar på el.
  2. Införa vinsttak för elproducenter som producerar el till låg kostnad, som i dagens system gör mycket stora vinster.
  3. Införa vinsttak för elproducenter som producerar el baserat på fossila bränslen.
  4. Stöd till energibolag för att säkerställa deras likviditet i samband med denna energikris.
  5. Pristak på rysk gas.

Höga priser och nödåtgärder är just nu en mycket aktuell fråga inom EU.

Det omfattande arbetet som pågår genom Fit for 55 kommer att påverka alla medlemsländer och så även Sverige. Det är tydligt att vår klimatpåverkan måste minska och en viktig del av det är att öka takten avseende energieffektivisering och omställningen till mer förnybar energi i systemen. Arbetet med samtliga direktiv pågår och det är inte osannolikt att ambitionsnivåerna höjs innan de slås fast.

Avseende direktivet om förnybar energi kommer det sannolikt att få mycket låg påverkan på Sverige eftersom förnybar energi uppgick till 60 % i Sverige redan år 2020.

Energieffektiviseringsdirektivet kommer sannolikt påverka oss i större utsträckning. Renoveringstakten inom allmännyttiga bostadsbolagen är idag inte vanligtvis i samma nivås som föreslås i direktivet. Detsamma gäller det förslag som ligger inom direktivet om byggnaders energiprestanda avseende krav om energirenovering. Dessa tillsammans skulle utlösa en renoveringsvåg i Sverige där det sannolikt skulle bli svårt att klara den takt som föreslås, vilket riskerar att driva renoveringskostnader och försämra kvalitén i utförandet.

Det är dock sannolikt att Sverige kommer att arbeta aktivt för att motverka detta genom att exempelvis ställa renoveringen i proportion till kostnadseffektivitet.

Parlamentet har även uttalat sig och sagt att det måste finnas en stark och sammanhållen finansieringsram samt att teknisk och praktisk hjälp måste finnas relaterat till de renoveringar som föreslås.

Förslag från regering och riksdag

Sveriges regering agerade precis före valet för att mildra effekterna av de höga elpriserna, främst genom fem olika åtgärder:

  1. Sverige är aktiva inom EU och Sverige föreslår bland annat att EU frikopplar elpriserna från gaspriserna.
  2. Sverige har gett Svenska kraftnät i uppdrag att ansöka om att använda intäkter från överbelastning för att finansiera nödåtgärder för konsumenter och företag, till ett så kallat högkostnadsskydd.
  3. Statliga kreditgarantier för elbolag för att de inte ska drabbas av likviditetsbrist på grund av höga och volatila elpriser.
  4. Regeringen har även gett Svenska kraftnät i uppdrag att maximera kraftvärmens bidrag till elsystemet.
  5. En elräkningsakut planeras att införas som innebär att elbolag ska kunna erbjuda avbetalningsplaner till sina kunder som inte har möjlighet att betala hela sina elräkningar.

Hur dessa åtgärder kommer att implementeras och effekten av dessa är oviss på grund av det osäkra parlamentariska läget.

Det här gör Sveriges Allmännytta

Vi intensifierar nu arbetet med att sprida information och kunskap för minskad energianvändning och minskning av energikostnader, med fokus på elenergi.

Vi kommer löpande under hösten med uppdaterad information där ett första steg är att vi bjuder in till ett dialogforum, 28 september, för att ge en mer djupgående analys och ge möjlighet för diskussion och frågor.

Vad kan ett bostadsbolag göra?

Smart energieffektivisering behöver inte kräva stora investeringar, men det är viktigt att agera långsiktigt och undvika suboptimering. Nedan beskrivs tre åtgärder.

  • Kartlägg och analysera energianvändningen, med fokus på elenergi.
    Kontrollera exempelvis belysning i gemensamma utrymmen, värmekablar, och att ventilationsaggregat är injusterade och inte använder onödig elvärme.
  • Informera, involvera och engagera hyresgästerna.
    Genom minskad elanvändning minskar elkostnaderna dubbelt upp. Dels genom minskad mängd el som skall bekostas, dels genom att elpriserna sjunker
  • Investera långsiktigt i kunskap och kartläggning.
    Är det svårt att veta var man ska börja, vad man kan göra och vad som är litet och stort? Då behövs sannolikt dels en omfattande kartläggning av energianvändningen, dels ökad kunskap kring byggnadens energisystem.

Vad kan en hyresgäst göra?

Som hyresgäst finns flera åtgärder för att minska elanvändningen. Nedan beskrivs tre åtgärder.

  • Stäng av allt med ett tryck.
    Koppla datorer, TV-apparater, spelkonsoler med mera till en grenkontakt med strömbrytare. Då kan du enkelt stänga av dem då de inte används.
    Du kan sannolikt minska din standby-användning med 400–800 kWh/år, vilket med dagens energipriser kan minska de årliga kostnaderna med över 1000 kr
  • Minska energianvändningen för kyl och frys.
    Det finns flera saker du kan göra. Börja med att kontrollera temperaturen. En bra temperatur i kylskåpet är +4°C, medan -18 °C är lagom i frysen. Ta sedan för vana att låta maten svalna innan du ställer in den i kylskåpet och mat som ska tinas, tinas gärna över natten i kylskåpet. Då minskar du energianvändningen ytterligare. Hur mycket energi du sparar beror till stor del på åldern på kylskåpet.
  • Bli en energihjälte i tvättstugan.
    Torkskåp och torktumlare använder mycket energi. Lufttorka tvätten när det går. Ett hushåll som kan minska sitt torktumlande med 2–4 ggr/vecka kan spara 500–1500 kWh/år, vilket kan ge flera tusenlappars besparing på ett år

Hur ser framtiden ut?

De höga energipriserna, där elpriserna sticker ut, ger förnyat fokus på energieffektivisering och den nödvändiga förändring som behöver ske för att begränsa de pågående klimatförändringarna. Vår utmaning ligger nu i att motverka suboptimering och energieffektivering som inte är rimlig.

Sveriges Allmännytta arbetar aktivt för att stödja sina medlemmar så att våra medlemsföretag ska kunna erbjuda goda hyresbostäder för alla – oavsett inkomst, ursprung, ålder och hushållstyp.

Sist men inte minst bör nämnas att Boverket nu precis fått till uppdrag att genomföra en kontrollstation i syfte att utvärdera att byggreglerna bidrar till teknikneutrala val av hållbara uppvärmningssystem och energieffektiva byggnader, klart senast 15 mars.

Det blir en intressant höst och vinter.