Hur energieffektivt är ett hus? Det borde vara en ganska enkel fråga. Vi mäter hur mycket energi som byggnaden använder, dividerar med antalet kvadratmeter och får ett svar i kWh/m² och år.

Riktigt så enkelt är det förstås inte, vi måste bland annat multiplicera de olika energislagen som använts med primärenergi. Och med Boverkets nya energiregler blir det ännu viktigare att förstå vad som faktiskt ligger bakom siffran.

De nya reglerna innebär nämligen betydligt mer än justerade gränsvärden. Själva sättet att beräkna och beskriva en byggnads energiprestanda förändras på flera punkter samtidigt.

Vilka är de största förändringarna?

Jag har framför allt noterat tre stora förändringar: definitionen av fastighetsenergi, nya driftsförutsättningar och definitionen av uppvärmd area (Atemp).

Gällande fastighetsenergi så kommer färre energiposter kommer att ingå när energiprestandan bestäms. Exempelvis ska inte energi till hissar och värmekablar i hängrännor längre räknas in. Det innebär att energi som byggnaden fortfarande använder inte nödvändigtvis kommer att synas i energiprestandatalet på samma sätt som tidigare.

Även driftsförutsättningarna förändras. Nya standardiserade värden införs för bland annat ventilation och internlaster (hur mycket värme som ska förväntas avges från elanvändning och personer). Syftet är bland annat att energiprestandan bättre ska beskriva själva byggnadens egenskaper och bli mindre beroende av hur de som använder byggnaden beter sig. Det är i grunden logiskt, men det påverkar också resultatet när dagens och morgondagens siffror jämförs.

Dessutom förändras definitionen av den area som energianvändningen fördelas på, Atemp. I vissa byggnader kan det innebära att en större temperaturreglerad area får räknas med. Eftersom energiprestandan uttrycks per kvadratmeter kan en förändrad area få tydligt genomslag på resultatet – även om byggnadens faktiska energianvändning är densamma.

En ny måttstock

Ovanpå detta förändras själva måttet på energiprestanda. Dagens primärenergital ersätts av ett nytt energiprestandatal och energiklasserna görs om.

I bilden nedan försöker jag visa hur den äldre och nya energiskalan förhåller sig till varandra.

När systemgränsen, beräkningsförutsättningarna, arean och energiskalan förändras samtidigt kan effekten bli betydande.

Frågan är: Hur stor?
Det tänker vi på Sveriges Allmännytta försöka ta reda på.

Nu vill vi räkna på verkliga hus

Vi planerar att använda verkliga flerbostadshus från våra medlemsföretag och räkna på hur deras energiprestanda påverkas av de nya reglerna. Tanken är att utgå från samma byggnad och samma verkliga energianvändning, men undersöka vad som händer när de nya definitionerna och beräkningsförutsättningarna tillämpas.

Förhoppningen är att vi på så sätt ska kunna gå från principiella resonemang till konkreta exempel. Hur mycket förändras energiprestandatalet? Vad beror förändringen på? Och vad händer med byggnadens energiklass?

Till det behöver vi hjälp från våra medlemsföretag.

Vi söker flerbostadshus där det finns ritningsunderlag och tillräckligt bra energidata som skiljer på hushållsel, fastighetsel, värme och varmvatten.

Har ni en byggnad där detta finns får ni gärna anmäla intresse via Jag har energidata/underlag för att räkna

Vi kommer inte att kunna räkna på hur många byggnader som helst, så vi kommer att välja ut ett antal exempel som tillsammans ger en så intressant och representativ bild som möjligt.

För medlemsföretaget finns också en konkret bonus med att delta: ni får en analys av den egna byggnaden på köpet och kan se hur just ert hus påverkas när de nya energireglerna börjar tillämpas.

För när måttstocken förändras behöver vi förstå vad de nya siffrorna faktiskt betyder. Annars finns en risk att vi blandar ihop bättre energiprestanda på papperet med lägre energianvändning i verkligheten.

Och det är trots allt den senare vi ytterst vill åstadkomma.

 

Jag hoppas kunna publicera minst två intressanta rapporter om detta till hösten.

Vi ses och hörs!

 

Mer information

Nya regler om energihushållning och energideklaration – Boverket