- Analys
- 2021-10-14
- Sveriges Allmännytta
Idag (torsdag 14 oktober) kom SCB med nya siffror över svensk inflation. Inflationstakten hamnade på 2,8 procent i september 2021, vilket är den högsta nivån som SCB uppmätt sedan september 2008. Det som framför allt driver inflationen enligt SCB är höjda elpriser. Men det är inte bara elpriserna som ökar. Även byggkostnaderna ökar kraftigt, upp 7 procent på bara ett år. Det är något som kan slå igenom i bostadsföretagens resultaträkningar och något man bör tänka på när hyresförhandlingarna nu drar i gång.
Under de gånga veckorna har jag och mina kollegor Maria Österlind och Maria Norbell hållit fem webbinarer för Allmännyttans medlemmar, från norr till syd, om hyresförhandlingarna 2022. Där har vi talat en hel del om de ekonomiska förutsättningarna efter pandemin. När det kommer till den ekonomiska statistiken från Statistiska Centralbyrån, Arbetsförmedlingen och Konjunkturinstitutet kan man konstatera att Sverige lämnat det mörka pandemiåret 2020 bakom sig.
BNP förväntas stiga
Bruttonationalprodukten förväntas enligt Konjunkturinstitutet stiga med hela 7,3 procent i år. Även deras konjunkturbarometer (som sammanfattar industrins, tjänsters, bygg, detaljhandels och hushållens syn på ekonomin) pekar på en snabb återhämtning. Siffrorna ligger sedan maj 2021 på högre nivåer än Konjunkturinstitutet någonsin uppmätt.
Den snabba återhämtningen märks även i Arbetsförmedlingens statistik. Antalet arbetslösa och personer i arbetsmarknadsprogram faller snabbt, från toppnivån 9,2 procent sommaren 2020 till 7,5 procent idag. När det gäller disponibel inkomst (summan av alla inkomster och bidrag minus skatt) gör Konjunkturinstitutet bedömningen att den kommer att öka med hela 6,2 procent innevarande år. Det ska jämföras med 2020 då ökningen låg på 0,3 procent.
Störningar i den globala ekonomin
Den ekonomiska statistiken talar sitt tydliga språk. Vi kan blicka framåt mot ett starkt 2021 och 2022. Det kan vara bra att känna till när de lokala hyresförhandlingarna drar i gång runt om i landet. Men allt går inte som tåget. Det finns tydliga tecken på störningar i den globala ekonomin.
Både Kina och Indien har stora problem att få fram tillräckligt mycket kol till deras kolkraftverk, vilket bland annat orsakat elektriska ”blackouter” på upp till 14 timmar på några håll i Kina. Kina brottas även med problem på deras bostadsmarknad. I Europa rusar priserna på naturgas eftersom leveranserna från Ryssland inte har ökat i samma takt som efterfrågan. Även i Sverige har elpriserna stigit kraftigt, bland annat på grund av låga nivåer i vattenmagasinen. I elprisområde 4, det vill säga södra Sverige, ligger priserna på den högsta nivån sedan januari 2011. Och det är innan vintern slagit till. Även i övriga landet stiger elpriserna kraftigt.
Att energipriserna ökat, märker man om inte annat av varje gång bilen ska tankas. Men det är inte bara energipriserna som ökat. Även fraktpriserna har gått upp. Sedan 2020 har containerpriserna från Kina ökat med över 290 procent. Det gör att alla varor som fraktas blir dyrare. De ökade kostnaderna märks även av på byggsidan. SCB mäter kostnaderna för nyproduktion av flerbostadshus i deras så kallade ”faktorprisindex”. I juni 2021 låg denna siffra på 8,5 procent, vilket var den högsta siffran sedan innan 90-talskrisen.
Inflationssiffror från SCB
Idag kom SCB, som tidigare nämnts, med nya inflationssiffror som hamnade på 2,8 procent. Enligt Riksbankens prognos kommer inflationen emellertid falla tillbaka under 2022 till under 1,5 procent. Vi får hoppas att denna prognos stämmer. Centralbanker runt om i världen har under många år fört en mycket expansiv penningpolitik, och när väl inflations-spöket släppts loss, kan det vara svårt att få fast det. Det visar om inte annat erfarenheten från den förra energikrisen på 70-talet.
Under de webbinarier som jag och mina kollegor hållit kring hyresförhandlingarna 2022 har jag betonat att de starka ekonomiska prognoserna visar att vi lämnat pandemins negativa effekter bakom oss. Det kan vara bra att känna till om denna diskussion dyker upp i en förhandling. Samtidigt finns det ett markant ökat kostnadstryck i form av ökade elpriser och materialpriser. De ökade kostnaderna är något som kan komma att visa sig i bostadsbolagens resultaträkningar, vilket också kan vara bra att ha i bakhuvudet när man sätter sig ner i en hyresförhandling.