• Analys
  • 2026-11-10
  • Sveriges Allmännytta

Europas gaslager är ovanligt lågt fyllda inför vintern. Samtidigt har gasförbrukningen minskat kraftigt sedan energikrisen, vilket innebär att lagren kan räcka längre än fyllnadsgraden antyder. Men gaspriserna är fortsatt höga och elpriserna har stigit kraftigt, inte minst i södra Sverige. Vad ligger bakom utvecklingen – och vad säger marknaden om elpriserna i vinter?

En del har säkert hört mig säga att jag inte tror att vi kommer att få se lika extrema elpriser i vinter som under energikrisen 2022, efter Rysslands fullskaliga och folkrättsstridiga invasion av Ukraina.

Men nu stiger elpriserna kraftigt, inte minst i södra Sverige och det gör mig, och flera med mig lite oroliga. Har jag haft fel?

Jag tror fortfarande inte det. Men för att förstå vad som händer – och vad vi kan vänta oss i vinter – behöver vi blicka ut över Europa. Och då är det särskilt intressant att börja med gaslagren.

Mindre gas – men också ett mindre behov

Jag fastnade nyligen för en intressant analys i Financial Times (FT) om Europas gaslager. Inför vintern är lagren betydligt mindre välfyllda än vi vant oss vid under de senaste åren. Men det finns en viktig skillnad jämfört med tidigare: Europa använder också betydligt mindre gas.

Sedan 2021 har Europas gasförbrukning minskat markant. Energieffektivisering, förändringar i industrins energianvändning och en omställning av elproduktionen har bidragit till utvecklingen. Det innebär att en given mängd gas i lager kan räcka längre än tidigare.

Analysen i FT säger i korthet: Trots historiskt låga nivåer i gaslager, så har EU i princip lika bra marginaler i gaslagren jämfört med tidigare år. Tack vare det lägre behovet av gas.

Det är en viktig påminnelse om att försörjningstrygghet inte bara handlar om hur mycket energi vi kan producera eller lagra. Minst lika viktigt är hur mycket energi vi faktiskt behöver.

Men det betyder inte att Europa kan känna sig tryggt inför vintern. En kall vinter, störningar i leveranserna av flytande naturgas eller ökad internationell konkurrens om gasen kan snabbt förändra förutsättningarna.

Samtidigt är skillnaderna mellan länderna stora.

Danmarks gaslager var den 4 november fyllda till närmare 91 procent, medan Tysklands endast var fyllda till omkring 60 procent. Tyskland har visserligen mycket större lager i absoluta tal, men skillnaden illustrerar att Europas länder går in i vintern med olika förutsättningar.

Det är särskilt intressant ur ett svenskt perspektiv. Det västsvenska gasnätet är nämligen direkt sammankopplat med det danska gasnätet genom en ledning under Öresund. Sverige saknar större egna gaslager och är därför beroende av bland annat de danska lagren för att hantera variationer i gasbehovet.

Danmarks välfyllda gaslager är alltså positiva även för den svenska gasförsörjningen. Men eftersom gasmarknaden är sammankopplad med övriga Europa påverkas både danska och svenska gaskunder av de europeiska gaspriserna.

Och genom elhandeln påverkar gaspriserna även elpriserna i Sverige.

Varför påverkar gasen fortfarande elpriset?

Det kan tyckas märkligt att naturgasen har så stor betydelse för elpriserna, framför allt i södra Sverige. Vi producerar ju nästan ingen el med gas och har en elproduktion som domineras av vattenkraft, kärnkraft och vindkraft.

Förklaringen ligger i hur den europeiska elmarknaden fungerar.

Elpriset bestäms av den dyraste produktion som behövs för att möta efterfrågan under en viss timme. När gaseldade kraftverk behövs för att balansera elmarknaden kan deras produktionskostnader därför få stor betydelse för priset, även om gasen bara står för en mindre del av den totala elproduktionen.

När gaspriset stiger ökar kostnaden för dessa kraftverk. Det påverkar elpriserna i länder som Tyskland och Danmark och kan i sin tur få genomslag i södra Sverige.

Samtidigt har gasens betydelse för elpriserna minskat. EU:s energitillsynsmyndighet ACER har visat att sambandet mellan gasens produktionskostnader och elpriserna på den europeiska dagen-före-marknaden har försvagats sedan energikrisen 2022. Men när gaseldade kraftverk behövs för att möta efterfrågan kan gaspriset fortfarande få stort genomslag – särskilt under timmar med hög elanvändning och begränsad produktion från andra energislag.

Varför är elpriserna så höga i Sverige just nu?

Just nu är skillnaderna i elpris mellan norra och södra Sverige extrema.

Fredagen den 6 november låg det genomsnittliga spotpriset på omkring 29 öre per kilowattimme i elområde 1, medan det i elområde 4 var omkring 320 öre. Elpriset var alltså nästan elva gånger högre i södra än i norra Sverige.

Samtidigt låg priserna i Danmark på omkring 300 öre per kilowattimme, och även i Tyskland var priserna höga. Det illustrerar hur nära sammankopplad den sydsvenska elmarknaden är med våra grannländer.

Men det handlar inte bara om höga europeiska energipriser. Flera faktorer samverkar.
Den nordiska vattenkraften påverkas av den hydrologiska situationen. När tillgången på vatten är begränsad blir det viktigare att hushålla med det vatten som finns kvar. Det kan driva upp priserna även om vattenkraftens direkta produktionskostnader är låga.

Samtidigt har tillgängligheten i den svenska kärnkraften varit begränsad. Under vecka 44 var den genomsnittliga tillgängligheten endast drygt 50 procent.

En ljuspunkt är att flera av de reaktorer som nu står stilla väntas återgå i drift under november. Enligt Svenska kraftnäts senaste uppgifter ska Ringhals 3 och 4 vara tillbaka före månadsskiftet, medan Forsmark 1 successivt väntas återgå i drift under november och december. Om tidplanerna håller kan det förbättra elbalansen och bidra till att dämpa priserna under vintern.

Till detta kommer begränsningar i överföringskapaciteten. Billig elproduktion i norra Sverige kan inte alltid överföras i tillräcklig omfattning till södra Sverige.

Resultatet blir mycket stora prisskillnader.

Vi kan alltså ha ett betydande överskott på el i Sverige som helhet och samtidigt mycket höga priser i södra Sverige. Det är ingen motsägelse, utan en konsekvens av hur den sammankopplade elmarknaden fungerar och vilka begränsningar som finns i överföringssystemet.

Men även om elpriserna just nu är mycket höga har vi ännu inte nått de extrema nivåerna från energikrisen 2022–2023. Det framgår av figur 1 nedan, som också visar hur kraftigt priserna har varierat över tid.


Figur 1. Historisk utveckling av medelpriser på elbörsen Nordpool. Källa: Konsumenternas Energimarknadsbyrå.
Sverige är indelat i fyra elprisområden, från SE1 i norr till SE4 längst i söder. Priserna kan skilja sig åt eftersom elnäten inte alltid har tillräcklig kapacitet för att överföra el från områden med stor produktion till områden där efterfrågan är hög.

Men hur länge kommer priserna att ligga på dessa nivåer?

Vad säger marknaden om vinterns elpriser?

Hur dyr blir elen i vinter? Ingen vet säkert, men terminsmarknaden ger en fingervisning. Där handlar aktörer med el för framtida leveranser, bland annat för att säkra sina elkostnader. Priserna visar hur marknaden just nu värderar elen under kommande månader. Jag har därför kikat lite mer på vad marknaden förväntar sig för det första kvartalet år 2027 och jämfört det med dagens prisläge, se figur 2 nedan.

Sedan sommaren har terminspriserna för första kvartalet 2027 stigit kraftigt, särskilt i södra Sverige. I SE3 och SE4 har priserna ökat med omkring 40–50 procent. Men jämförelsen med de faktiska elpriserna under oktober ger en intressant bild.

I södra Sverige tolkar jag det som att marknaden just nu inte räknar med någon större prisuppgång under vintern jämfört med oktober. I SE4 låg oktoberpriset på nästan 157 öre/kWh, ungefär samma nivå som det senaste terminspriset för januari–mars 2027, avstämt 5 november. Samtidigt har terminspriserna stigit kraftigt den senaste tiden, och utvecklingen kan fortsätta.

I norra Sverige är bilden den motsatta. Där prissätts vinterelen till omkring 65 öre/kWh, ungefär dubbelt så mycket som oktoberpriset. Men trots den förväntade uppgången är elen fortfarande betydligt billigare än i södra Sverige.

Terminspriserna är ingen säker prognos. Väder, vattenmagasin, kärnkraftstillgänglighet och den europeiska gasmarknaden kan snabbt förändra bilden. Men just nu pekar marknaden mot en vinter med fortsatt stora prisskillnader mellan norra och södra Sverige.


Figur 2. Jämförelser mellan terminspriser och medelvärde för elhandelspris i oktober. Källa: Euronext och Nord Pool

Vad kan få vinterpriserna att stiga – eller falla?

Mycket kan fortfarande hända innan vintern är över. Vädret är kanske den viktigaste osäkerheten. En kall och vindstilla vinter ökar efterfrågan på el samtidigt som vindkraften producerar mindre. Om vintern däremot blir mild och blåsig kan priserna bli betydligt lägre än vad terminsmarknaden antyder i dag.

Även vattenkraften spelar stor roll. Hur mycket vatten som finns i magasinen, och hur tillrinningen utvecklas, påverkar både elproduktionen och priserna. Tillgängligheten i kärnkraften är en annan viktig faktor. Oplanerade driftstopp kan snabbt förändra balansen mellan utbud och efterfrågan.

Sedan har vi den europeiska gasmarknaden. En kall vinter i Europa kan både tömma gaslagren snabbare och öka konkurrensen om flytande naturgas (LNG). Det kan driva upp gaspriserna och därmed även elpriserna, särskilt i södra Sverige. Om gasförsörjningen däremot fungerar väl och efterfrågan förblir låg minskar risken för kraftiga prisuppgångar.

Det är alltså flera faktorer som samverkar. Och eftersom den svenska elmarknaden är sammankopplad med våra grannländer kan förändringar långt utanför Sveriges gränser snabbt påverka vad vi betalar för elen här hemma.

Vad betyder detta för bostadsbolagen och deras hyresgäster?

För bostadsbolagen innebär osäkra elpriser både ekonomiska risker och behov av långsiktig planering. Energieffektivisering, smart styrning och flexibilitet kan minska energikostnaderna och göra oss mindre sårbara när priserna stiger.

Men det finns också ett större perspektiv. När kunderna minskar sin energianvändning behöver även energileverantörerna anpassa och effektivisera sina verksamheter. Annars riskerar en del av besparingarna att ätas upp av högre priser och avgifter. Effektiviseringarna måste också komma kunderna till del.

Och hur var det då med min bedömning om vinterns elpriser?

Jag tror fortfarande att vi kommer att slippa de extrema elpriserna från energikrisen 2022–2023. Europas gasberoende har minskat och vi står på flera sätt bättre rustade än då.

Men jag kan inte se in i framtiden. En kall vinter, störningar i energiförsörjningen eller nya internationella kriser kan snabbt förändra förutsättningarna.

En sak vet vi däremot: Ju mindre energi vi behöver, desto mindre sårbara blir vi när nästa kris kommer.

Mer information – källor