Regeringen missar bostadsföretagens verkliga utmaningar

Finansminister Elisabeth Svantesson presenterade nyligen Finansdepartementets senaste bedömning för svensk ekonomi. Enligt rapporten har ekonomin påbörjat en återhämtning under andra halvåret 2024, en utveckling som förväntas fortsätta under 2025.

Trots en positiv grundton betonas vissa osäkerhetsfaktorer, bland annat risken för negativa effekter av höjda tullar på kort sikt. Parallellt presenterades åtgärder för att stötta den ekonomiska återhämtningen i form av ett förstärkt rotavdrag, investeringar i vägar och bostäder (främst i norra Sverige) och arbetsmarknads- och utbildningsinsatser.

Möjligheter och utmaningar för bostadsbolagen

För bostadsbolagen innebär regeringens prognos både en gnista av hopp och en viss nervositet. Om ekonomin fortsätter att återhämta sig kan det öka efterfrågan på både bostäder och kommersiella fastigheter. Detta skulle kunna sätta fart på nybyggnationer och locka fler investeringar inom sektorn – något som många har väntat på. Men vägen framåt är långt ifrån spikrak.

De globala handelsutmaningarna, med höjda tullar och osäkerheter på exportmarknaden, kan kasta en skugga över tillväxtutsikterna. Dessutom är tillgången till finansiering fortfarande en känslig punkt. Om räntorna stiger snabbare än väntat, eller om arbetsmarknaden inte återhämtar sig som hoppats, kan efterfrågan på både bostäder och lokaler dämpas.

Fastighetsaktörer måste därför vara redo att snabbt justera sina strategier. Det gäller att inte bara stirra sig blind på ekonomisk återhämtning, utan också att vara vaksam på hur förändringar i räntor, sysselsättning och hushållens köpkraft påverkar fastighetsmarknaden. Flexibilitet och fingertoppskänsla kommer att vara avgörande för att navigera rätt i denna komplexa verklighet.

En förbisedd verklighet: Demografins påverkan på bostadsbolagen

Trots regeringens optimistiska prognos saknas en viktig framtidsfråga: den demografiska omvandlingen som påverkar bostadsmarknaden i grunden. Fokus framöver kommer inte att ligga på att bygga nytt, utan på att vårda och förvalta det vi redan har. Detta behov har regeringen helt missat. Många kommuner ser redan en vikande befolkningsutveckling där tomma lägenheter blir allt vanligare – en utmaning som kräver nytänkande.

För att möta detta behövs inte bara stimulanser till nybyggnation utan även stimulanser för renovering och hållbar omställning till bostadsbolagen. Därtill bör Statens Bostadsomvandling få ett utökat uppdrag. Regeringen bör även överväga att införa rivningsstöd för att hantera överskottsbestånd på ett hållbart sätt. Inget av detta finns med i regeringens förslag.

Dags för ett nytt perspektiv

Fastighetsmarknaden står inför en komplex framtid där ekonomisk återhämtning och demografiska förändringar kolliderar. Därför räcker det inte med generella stimulansåtgärder.

Vi kan inte blunda för verkligheten – tomma lägenheter och ett åldrande fastighetsbestånd kräver mer än traditionella byggsatsningar. Regeringen måste våga tänka nytt och satsa på hållbar omställning och rivningsstöd för att möta framtidens bostadsbehov.

Petra Hallberg
chefsekonom på Sveriges Allmännytta