Snart sommar – Nu påbörjas EPBD-implementeringen!

Snart är det sommar och välförtjänt vila – men först en uppdatering kring EPBD (Direktivet om byggnaders energiprestanda). Här kommer viktiga delar och en sammanfattning av Boverkets uppdrag.

Ändringar i sista minuten

Slutförhandlingarna av EPBD gick fort. Personligen trodde jag inte att man skulle vara klar före årsskiftet 2023/2024. Men helt plötsligt, i december 2023 så nåddes en politisk överenskommelse och sedan en tid tillbaka finns direktivet publicerat i EU:s officiella lagdatabas. Det långsiktiga målet med direktivet är bland annat hela det befintliga beståndet skall omvandlas till nollutsläppsbyggnader år 2050 och en längre beskrivning av direktivets olika delar finns i en tidigare krönika.

I förhandlingarnas slutskede skedde vissa förändringar, troligtvis för att få det i mål, och vissa av dem kommer att kunna spela stor roll för Sverige:

• Olika energikrav kan väjas för nya och befintliga byggnader:
  Nollutsläppsbyggnad definieras som en byggnad med mycket hög energiprestanda som inte producerar koldioxidutsläpp på plats från fossila bränslen. Den höga energiprestandan skall bestämmas utifrån ett kostnadsoptimalt perspektiv men måste vara minst 10 procent under det krav som finns avseende nära-nollenergibyggnad idag. En viktig förändring som kom i slutskedet var att medlemsstaterna kan välja att definiera olika nivåer för befintliga och nya byggnader. Det skulle kunna innebära att en befintlig byggnad inte behöver ha samma energiprestanda som en ny byggnad, men båda byggnaderna skulle ändå kunna uppfylla krav för att kunna klassas som nollutsläppsbyggnad. För den som vill fördjupa sig, så finns mer information i artikel 11 i det publicerade direktivet.
• Undantag från energirenoveringskrav för bostäder i länder med mycket förnybar energi:
  Respektive medlemsland ska säkerställa att den genomsnittliga primärenergianvändningen (per kvadratmeter och år) i hela bostadsbyggnadsbeståndet minskar med minst 16 procent till 2030 jämfört med 2020 och 20 procent till 2035, fortfarande jämfört med 2020. Det långsiktiga målet är att det nationella byggnadsbeståndet omvandlas  till nollutsläppsbyggnader senast 2050.
  Dock finns ett särskilt undantag: Om den genomsnittliga fossila andelen av energianvändningen i bostadsbyggnader är lägre än 15 procent får medlemsstaterna justera nivåerna (16 och 20 procent). För den som vill fördjupa sig, så finns mer information i artikel 9 i det publicerade direktivet.

Båda delarna ovan gör att det är just nu svårt att uppskatta vilka energikrav som kommer att åläggas befintliga bostadsbyggnader. Men utifrån perspektivet om att vår regering instiftat ett implementeringsråd som ska verka för att EU-lagstiftning inte ska genomföras över miniminivå i Sverige och att vår energiminister var tidigt ute och underströk att Sverige kan få undantag, så är det sannolikt att energikrav motsvarande dagens nybyggnadsenergikrav inte kommer läggas på det befintliga beståndet. Vilka nivåer som kommer bli aktuella kommer sannolikt Boverkets uppdrag ge svar på.

Boverkets uppdrag i korthet

Boverket har nu fått två nya uppdrag. Det första uppdraget är brett och omfattar att fastställa metoder och definitioner enligt direktivet om byggnaders energiprestanda. Det innebär bland annat att Boverket skall arbeta med artikel 9 och 11 som är de två artiklar som nämndes särskilt ovan. Boverket ska senast den 1 mars 2025 lämna en delredovisning som innehåller underlag med förslag på lämpliga författningsändringar, inklusive en konsekvensbeskrivning och senast den 1 juni 2025 ska myndigheten slutredovisa uppdraget.

Det andra uppdraget fokuserar på översyn av systemet med energideklarationer och kommer bland annat att därigenom omfatta en harmonisering av energideklarationer som sannolikt kommer att ändra klassningsskalan så att nya byggnader som uppfyller aktuella energikrav klassas som A-klassade byggnader (jämfört med klass C idag). I uppdraget ingår även att se över hur byggnadsägare, hyresgäster och förvaltare får bättre tillgång till data från byggnadernas system.  Senast den 15 december 2025 ska myndigheten slutredovisa uppdraget.

Nya energirenoveringsanalyser

I vår tidigare analys, som baseras på den data som väldigt många medlemsbolag delade med oss, så utgick vi från att det befintliga beståndet skulle omvandlas till att överlag nå motsvarande energikrav som ställs på nya byggnader idag. Hela 72 procent av våra medlemmars bostäder ingår i analysen.

Det vi vet nu, som vi inte visste då, är att krav på nya byggnader kommer skärpas jämfört med idag men samtidigt kommer med mycket stor sannolikhet inte de befintliga byggnaderna behöva nå samma nivåer. Innan sommaren kommer vi att göra nya medlemsspecifika analyser (för de som delade data) där vi utgår från samma nivåer som tidigare, men vi kommer samtidigt förtydliga de förutsättningar som nu är gällande. Detta för att ge en mer komplett och nyanserad bild.

Det blir en intressant höst – Glad sommar!