Enligt rapporten har de genomsnittliga inkomsterna i landet ökat med 134 procent sedan 1997 – men den inkomstgräns som reglerar vem som kan få bostadsbidrag har inte följt med. För barnfamiljer har den gränsen höjts med 28 procent och för ungdomshushåll har gränserna inte höjts alls.

– Om man tittar på inkomstgränserna för ungdomshushåll så skulle de ha varit mer än dubbelt så höga som dagens nivåer, om de hade höjts i samma takt som inkomstutvecklingen. När gränserna inte höjs leder det till att färre kan få bostadsbidrag, säger Alma Wennemo Lanninger, som är analytiker på Försäkringskassan.

Efterlyser modernisering

Åsa Schelin framhåller att det behövs förändringar.

– Om bostadsbidraget ska fungera som ett bostadspolitiskt verktyg behöver det moderniseras och följa samhällsutvecklingen, annars riskerar det att spela en allt mindre roll.

”Om bostadsbidraget ska fungera som ett bostadspolitiskt verktyg behöver det moderniseras och följa samhällsutvecklingen”

Många får betala tillbaka

Dagens bostadsbidrag baseras på hur mycket pengar som de sökande tror att de kommer att tjäna under det kommande året. Det slutliga bidraget bestäms efter årets slut, och de som tjänat mer pengar än vad de trodde kan då bli återbetalningsskyldiga.

Enligt Försäkringskassans rapport blev 35 procent av de hushåll som fått bostadsbidrag under 2024 skyldiga att betala tillbaka hela eller delar av bostadsbidraget, på grund av att de fått en högre årsinkomst än de uppskattade vid sin ansökan.

– Det är ytterligare en förklaring som brukar lyftas till varför allt färre ansöker om och får bostadsbidrag. Man är rädd för att hamna i skuld, säger Alma Wennemo Lanninger.

För att minska risken för felaktiga utbetalningar, återkrav och skuldsättning har regeringen föreslagit att Försäkringskassan ska införa månadsberäkningar av bostadsbidraget. Den förändringen förväntas träda i kraft i januari nästa år.