Ingemar Rindstig betraktas av många som något av en nestor inom fastighetsrevision och sägs vara den revisor som har ansvarat för revisionen av flest noterade bolag i den svenska fastighetshistorien.

Från att ha varit amanuens i nationalekonomi sökte han jobb på en revisionsbyrå – ”utan att egentligen veta vad revision var”.

Men revision visade sig passa som handen i handsken. Han kom att jobba i mer än 40 år på Ernst & Young, som i dag heter EY, rätt och slätt.

– Men när jag började där hette det Bertil Olssons revisionsbyrå, berättar han.

I början av 2000-talet bildade han en specialistgrupp inom Ernst & Young, EY Real Estate, som arbetar med sektorerna fastighet och bygg.

– Först var vi åtta personer som jobbade i fastighetsgruppen. När jag slutade på EY 2021 var det 270 personer, konstaterar Ingemar Rindstig.

I dag driver han en egen firma som arbetar med revision i icke börsnoterade bolag, håller kurser, seminarier, konsulterar och sitter i flera så kallade advisory boards.

– Revisorer får ju inte sitta i styrelser. Det är dumt, tycker han.

Goda år för kommersiella bolag

Ingemar Rindstig har inte slagit av på takten. Han har enligt sajten allabolag befattningar i 139 bolag, följer och analyserar dagligen vad som händer på den globala marknaden – och uttrycker gärna åsikter om både svensk ekonomi i stort och fastighetsmarknaden i synnerhet.

Han tycker att fastighetsbranschen på ett generellt plan har bäddat sin egen krisekonomiska säng – och blivit lite ”fat and happy”.

Framför allt 2015–2020 var fantastiskt goda år för många fastighetsägare, menar han, med låg inflation, låga räntor, få vakanser samt förhållandevis acceptabla hyresökningar, i alla fall på den kommersiella sidan.

– Det var kanske för goda förhållanden. Om bolag inte har tillräckligt tryck på sig jobbar man inte tillräckligt med att effektivisera och sänka sina kostnader. Och det byggdes nog också sådant som inte borde ha byggts, säger Ingemar Rindstig.

Men nu när det ekonomiska läget är som det är gäller det att göra det bästa av situationen.

– Det är bara att bita ihop och prioritera. Nu bör fastighetsföretagen prioritera att vårda det man har före att bygga nytt, och pausa byggandet om resurserna behövs till annat.

Inte vara sentimental

Och om bostadsföretaget behöver sälja hus för att få in likvida medel så är det bara att göra, utan att vara sentimental.

– Det är bara att gilla läget, även om det kan bli så att man måste sälja med förlust.

Han poängterar att det inte är fel att allmännyttan säljer, men att det gäller att se upp med vem man säljer till.

– Det ska förstås vara en bra köpare, som är kompetent, professionell och långsiktig.

Borde få skjuta till pengar

Han tycker dock att allmännyttan på sätt och vis har en problematik i förhållande till privata aktörer, i och med att kommunerna inte enkelt kan skjuta till medel utan att hamna i konflikt med EU:s statsstödsregler.

– Det borde kunna vara så att ägaren får skjuta till pengar även till allmännyttiga bostadsföretag. För privata aktörer får ju ägaren skjuta till pengar, och gör inte sällan det, säger Ingemar Rindstig.

8 tips för bostadsföretag i kris

Men hur ska ett bostadsföretag som sitter i ett ekonomiskt krisläge agera? I vilken ände ska man börja? Här är Ingemar Rindstigs tips:

1. Prioritera det som är absolut viktigast för företaget att göra. Den löpande förvaltningen måste fungera. Om det finns hus som inte går att hyra ut för att de är så slitna så är det just dessa som måste rustas upp. Pausa all nybyggnation, om det inte finns stort tryck på att bygga.
2. Tänk ut vad som måste åstadkommas på kort sikt (=ungefär två års sikt). Gör en åtgärdslista.
3. Överväg hur åtgärdslistan kan finansieras. Hur kan företaget hitta bättre och billigare finansiering? Prio i krisläge är alltid likviditet.
4. Tänk igenom vilka övriga resurser som krävs för att genomföra åtgärdslistan, till exempel bra projektledare. Se till att hitta dessa/försöka behålla dem man har.
5. Se över driftsorganisationen. Går det att bli effektivare? Jämför kostnad per kvadratmeter för olika hus och utgiftsslag. Kan man exempelvis minska energiåtgången? Finns det för många driftstekniker eller kan driftområden fördelas på annat sätt? Eller annat som kan effektiviseras?
6. Se över företagets upphandlingar så att alla inköp görs på ett ekonomiskt sätt. Kan inköpskompetensen spetsats till?
7. Glöm inte underhållsplanerna. I krislägen kan företag tvingas skjuta på underhållet, men detta gör det ännu viktigare att ha långsiktiga underhållsplaner för att kunna prioritera rätt.
8. Går det att hitta fler intäkter? Finns det ytterligare ytor som kan hyras ut till något, till exempel förråd?