De nya reglerna gäller uttjänta kläder och hemtextil, exempelvis handdukar, filtar och mattor, men också väskor och accessoarer av textil. Såväl privatpersoner som verksamheter ska från och med den 1 januari 2025 lämna allt sådant textilavfall till kommunens insamling.

– Det finns inget krav på att textilierna ska samlas in fastighetsnära, kommunerna ska erbjuda insamling och den sker oftast på återvinningscentralen, säger Patrizia Finessi.

Ungefär 20 procent av de allmännyttiga bostadsföretagen erbjuder fastighetsnära insamling av textilier i samarbete med exempelvis secondhand-aktörer. Om det finns plats kan ett samarbete med organisationer underlätta för hyresgästerna.

Svensken slänger åtta kilo

Målet med de nya reglerna är att skapa en mer cirkulär hantering av textilavfall så att mer textil materialåtervinns eller återanvänds. Varje år slänger svenskarna i genomsnitt åtta kilo textilier i soporna. Mer än hälften av det hade kunnat återanvändas.

– Vi är sedan länge vana vid att både lämna och köpa kläder på second hand, även om sorteringen skulle kunna bli bättre. Det nya är att också ta till vara trasiga textilier och lämna dem till återvinning, säger Patrizia Finessi.

Det kommer att krävas informationsinsatser om att sorteringen ska göras och vad dessa fraktioner ska lämnas. Men textilierna behöver också hanteras på ett korrekt sätt. Oavsett om textilen ska till återvinning eller återanvändning ska textilierna vara rena och torra. För att textilierna ska hålla sig torra måste de paketeras i en plastpåse som knyts till så att de håller sig torra.

Vinster för miljö och klimat

Det är inte bara Sverige som nu ställer om, utan hela EU. Det finns stora miljövinster att göra genom att materialåtervinna textil. Klimatpåverkan från den svenska textilkonsumtionen motsvarar 850 000 bilresor runt jorden. Därtill kommer stor miljöpåverkan – att producera ett kilo ny textil kräver mellan 1,5 och 6,9 kg kemikalier beroende på fiberslag och produktionsmetod.