Beträffande det förslag till reviderad Byggproduktförordning som presenterades i mars höll Europaparlamentet en utfrågning om ”EU:s inre marknad för byggprodukter” den 10:e oktober. Utfrågningen bestod av två paneler, varav den första var inriktad på implementeringsproblemen gällande den nuvarande förordningen, medan den andra fokuserade på framtiden och konsumenternas roll. En representant för EU:s standardiseringsorgan sade bland annat att gamla standardiseringsmandat inte har ersatts av nya förfrågningar i tillräckligt stor utsträckning.Den Konservativa Gruppen har också hållit ett evenemang i oktober som diskuterade hur man kan övervinna utmaningar för standardisering på marknaden för byggprodukter genom att tillhandahålla rätt lagstiftningsincitament, samt hur man kan säkerställa hållbarhet inom sektorn. Många talare efterfrågade ett tydliggörande av definitionerna i Kommissionens förslag.
Senare i oktober hölls en debatt i Miljöutskottet om förslaget (Inre marknadsutskottet leder arbetet). Debatten gick snabbt då det verkar råda relativ konsensus mellan de olika Grupperna i det Utskottet – man vill få till stånd en ambitiös ny reglering som kan främja innovation inom sektorn i syfte att uppnå klimatneutralitetsmålen och för att hjälpa köpare att fatta rätt beslut. I november kom Industriutskottets utkast, som bland annat säger att, även om fokus i förslaget bör ligga på utarbetande av standarder så borde Kommissionen få befogenhet att anta Delegerade Akter för att komplettera Förordningen och de kan till exempel då fastställa obligatoriska egenskaper och bedömningsmetoder för särskilda produktfamiljer och kategorier. Parlamentets forskningsenhet har även publicerat en analys av Kommissionens förslag och resonemang bakom översynen.
Under tiden debatteras Kommissionens Standardiseringsstrategi (från februari) och Parlamentets Inre marknadsutskott lade fram en rapport i mitten av november som bland annat anser att Kommissionen bör ompröva sitt tillvägagångssätt och undvika att använda alltför åläggande krav i förhållande till standardiseringsförfrågningar. Parlamentet ska anta en icke-bindande rapport i april 2023 om EU:s Standardiseringsstrategi.
Påverkan på Sveriges Allmännyttas medlemmar
Byggproduktförordningen påverkar allmänna villkor för sektorn och kan, på längre sikt, leda till ekonomiska besparingar för aktörer på bostadsmarknaden – om slutresultatet är gott, vill säga. Den befintliga Förordningen är en av de centrala byggstenarna för den europeiska inre marknaden men har enligt många observatörer underpresterat på många områden sedan den trädde i kraft, främst beroende på problem relaterade till utveckling av harmoniserade standarder och komplexiteten i den rättsliga ramen för byggprodukter. Enligt många innehåller även det nya förslaget flera brister som, i stället för att minska den administrativa bördan, introducerar nya skyldigheter som kan komma att göra det svårare för ekonomiska aktörer, särskilt små och medelstora byggföretag. Förslaget utvidgar till exempel Förordningens tillämpningsområde till fler aktörer, inklusive byggentreprenörer. De skulle till exempel falla under reglerna vid tillverkning av produkter på plats för omedelbar inbyggnad/vid direkt installation. Dessutom föreskriver förslaget att den nuvarande Förordningen ska upphävas först 2045 – en lång samexistensen mellan den nuvarande och den reviderade Förordningen skulle kunna leda till ytterligare komplexitet för industrins intressenter. Detta poängterades också vid en utskottsdebatt i Parlamentet den 29:e november.
Förslaget till reviderad Byggproduktförordning förhandlas i Europaparlamentet och Rådet. Samtliga Utskott väntas rösta i februari–mars. Plenarvoteringen är för tillfället inplanerad till april.
