Beträffande Direktivet om energieffektivitet vill Parlamentet att EU-länderna tillsammans ska säkerställa en minskning av energianvändningen med minst 40 procent till 2030 när det gäller slutlig energianvändning och 42,5 procent i primär energianvändning, jämfört med 2007. EU-länderna bör fastställa bindande nationella bidrag för att uppnå dessa mål. Målen ska åstadkommas genom åtgärder på lokal, regional, nationell och europeisk nivå, inom olika sektorer – till exempel offentlig förvaltning, byggnader, företag och datacenter.Specifikt gällande den offentliga sektorn så föreslår Parlamentstexten att skyldigheten att renovera minst 3 procent av den totala golvytan i uppvärmda och/eller kylda byggnader som ägs av offentliga organ ska gälla – med vederbörligt beaktande av kostnadseffektiviteten och den tekniska genomförbarheten – vissa kategorier, och i byggnader för samhällsnyttiga ändamål. Länderna ska få undanta subventionerade bostäder ”om sådana renoveringar inte skulle vara kostnadsneutrala eller skulle innebära att personer som bor i subventionerade bostäder får hyreshöjningar som inte på något sätt kan begränsas till motsvarande besparingar på energiräkningen”.
Rådet antog sin ståndpunkt gällande direktivet i juni. Där föreskrivs bland annat också att medlemsstaterna får undanta subventionerade bostäder (”social housing”, s. 119) från skyldigheten att renovera 3 procent av offentligt ägda byggnader.
För Sveriges Allmännytta blir det extra viktigt att bedöma hur skyldigheten för årlig minskning av energiförbrukning i den offentliga sektorn kommer att slå och, fram för allt målet att renovera minst 3 procent av den totala golvytan i byggnader som ägs av offentliga organ. Institutionerna har dock efterfrågat flexibilitet och vissa undantag.
