Det är inte bara på klimatområdet och ”Fit for 55”-paketet som nu går i mål under mandatperiodens slutskede. Även på det digitala området ska mycket lagstiftning hinna beslutas om innan Europaparlamentet stänger ner nästa vår på grund av kommande EU-val. Två lagförslag som Sveriges Allmännytta följer särskilt handlar om utbyggnaden av den digitala infrastrukturen, Gigabit Infrastructure Act, och artificiell intelligens, Artificial Intelligence Act.

Europeiska kommissionens förslag till förordning om gigabit infrastruktur

Detta förslag om en lag om gigabitinfrastruktur syftar till att åtgärda bristerna i direktivet om minskade kostnader för bredband och bidra till en kostnadseffektiv och snabb utbyggnad av de nät med mycket hög kapacitet som är nödvändiga för att tillgodose det ökade konnektivitetsbehovet i Europa.

Bostäder bedöms vara en primär målgrupp för förordningen och det är en viktig fråga för medlemsföretagen. Sveriges Allmännytta är positivt till förslaget om en förordning som ökar takten i utbyggnaden av snabba och säkra nät som gör att vi kan dra nytta av digitaliseringen. Men påpekar att förordningen inte kommer att uppnå sitt syfte genom att bara ställa krav på fastighetsägarna.

Nya krav på att tillgängliggöra accesspunkter, fastighetsnät och ”fiberfärdiga” hus måste också komma med rättigheten och möjligheten för roaming så att inte allt ansvar och alla kostnader hamnar på fastighetsägarna när alla intäktsmöjligheter ligger hos mobilnätsbolagen.

Nu arbetar Europaparlamentets industriutskott, ITRE, med förslaget medan Europeiska Rådet ännu inte enats om sin position så det svenska ordförandeskapet kommer lämna över frågan till det spanska.

Europeiska kommissionen förslag till en förordning om harmoniserade regler för artificiell intelligens (AI)

Att försöka tygla artificiell intelligens är det många som hävdar är nödvändigt och Europeiska kommissionen har därför tagit fram förslag på en ”Artificial Intelligence Act” som är världens första uppsättning heltäckande regler för att hantera AI-risker och främja en användning av AI som är i linje med EU:s värderingar inklusive mänsklig tillsyn, integritet och icke-diskriminering.

Nu ska Europaparlamentet förhandla sin position, ansvarig kommissionär Margrethe Vestager tror att en lagstiftning kan finnas på plats redan i år.

Reglerna följer ett riskbaserat tillvägagångssätt och fastställer skyldigheter för leverantörer och användare beroende på vilken risknivå AI kan generera. AI-system med en oacceptabel risknivå för människors säkerhet skulle vara strängt förbjudna, inklusive system som använder subliminala eller målmedvetna manipulativa tekniker, utnyttjar människors sårbarheter eller används för social poängsättning (klassificering av människor baserat på deras sociala beteende, socioekonomiska status eller personliga egenskaper).

EU försöker hitta balansgången mellan att stimulera innovation och utnyttja möjligheterna med AI utan att skada samhället. Exempelvis är en stridsfråga om tekniken ska tillåtas i realtid för att söka efter terrorister och andra kriminella bland folksamlingar. Parlamentet ska också anta rekommendationer utifrån en rapport om spionprogram såsom Pegasus, som använts mot oppositionella i flera EU-länder.

Företag som Open AI som ligger bakom ChatGPT och DALL-E, hotar med att sluta verka i Europa om lagstiftningen blir för strikt samtidigt som de och flera efterfrågar någon form av lagstiftning och reglering. Fastighetsbranschen använder sig mer och mer av AI-baserade lösningar och -verktyg varför Sveriges Allmännytta kommer följa lagstiftningsprocessen under hösten.