I somras antogs formellt EUs klimatlag som ska göra Europa till världens första klimatneutrala kontinent. De närmsta tio åren är avgörande och det gäller att ställa om till en fossilfri ekonomi snabbt, vilket underströks av de bränder och översvämningar som drabbade Europa och andra delar av världen i somras.

Som ett steg för att uppnå detta släppte Europeiska kommissionen den 14 juli ett paket med ny och reviderad lagstiftning, som också berör Sveriges Allmännytta, som kallas ”55 % paketet” (Fit for 55). Det ska leda till att vi inom EU minskar utsläppen med minst 55 procent redan 2030 jämfört med 1990 års nivå. Målet är att hela EU ska vara klimatneutral, det vill säga ha netto noll utsläpp år 2050. I Sverige är ambitionen att nå detta redan 2045. EU släpper idag ut 24 procent mindre växthusgaser än 1990 samtidigt som ekonomin har växt med 60 procent.

Vad handlar paketet om?

I korthet handlar förslaget om att öka priset på utsläpp av koldioxid samtidigt som utsläppsfri verksamhet premieras. Det innehåller skärpningar av åtta redan existerande direktiv och förordningar samt fem nya lagförslag. Många av dessa förslag berör Sveriges Allmännytta direkt eller indirekt.

Det stora är ett avsevärt mer ambitiöst och utvidgat utsläppshandelssystem (ETS). Målet är att sektorerna som omfattas skall minska utsläppen till 2030 med över 60 procent. Nytt är till exempel att byggnader och vägtransporter inkluderas i systemet.

Övrigt i förslaget finns även:

  • en gränsjusteringsmekanism, CBAM, populärt kallat klimattull, för att tillse att import till EU av utsläppsintensiva varor som stål eller cement bär likvärdiga kostnader för utsläpp som de som produceras i EU.
  • hårdare utsläppskrav för motorfordon. Från 2035 skall nya bilar som säljs i EU vara fria från utsläpp av koldioxid.
  • ökade krav på att minska utsläppen från luft- och sjöfarten, inklusive genom hållbara bränslen.
  • hårdare krav på minskningar av utsläppen från de sektorer som inte omfattas av utsläppshandelssystemet, t.ex. jordbruket.
  • ökade ambitioner vad gäller absorption av koldioxid i skog och mark, den så kallade kolsänkan
  • ökade ambitioner vad gäller förnyelsebar energi och energieffektivitet, bland annat genom uppdaterad energiskatt.
  • en skogsstrategi som bland annat innehåller förslag om att plantera ytterligare 3 miljarder träd inom EU till 2030.
  • ett omfattande stöd för klimatsmart innovation, forskning och investeringar samt en fond för stöd för särskilt utsatta grupper och regioner.

Hur berör det Sveriges Allmännytta?

Särskilt intressant för Sveriges Allmännytta är kanske att kravet på årlig renovering för att energieffektivisera byggnader med motsvarande 3 procent av golvytan nu föreslås inkludera alla offentligt ägda byggnader och inte bara, som idag, de statligt ägda (Statens fastighetsverk och Fortifikationsverket).

Sveriges Allmännytta har redan skickat in remissvar till miljödepartementet angående utsläppshandeln och skärpta nationella utsläppsmål. Där för vi bland annat fram vikten av ett välfungerande handelssystem för att uppnå en klimatneutral bygg- och fastighetsbransch. Vi kommer även föra fram ståndpunkter kring energieffektiviseringsdirektivet.

Läs mer om Sveriges Allmännyttas remissyttranden under ”Opinion” på hemsidan.