Inom byggmaterialgruppen ökade kostnaderna för armeringsstål och elmateriel mest, men även kostnaderna för järn och stål. Även kostnader för löner och räntor gick upp. För entreprenörerna steg kostnaderna för transporter, drivmedel och el kraftigt, men även kostnaderna för maskiner och andra omkostnader.
Prisuppgången har pågått en längre tid
I den ekonomiska statistiken kan man se hur priserna föll när coronakrisen svepte in över världen. Världens centralbanker försökte överbrygga den annalkande krisen, genom att ställa sig på gaspedalen. Den svenska Riksbanken höll inte bara räntan låg, de började även trycka ut pengar i systemet genom att köpa massiva mängder av bland annat statsobligationer och bostadsobligationer. Lite enkelt uttryckt, en modern form av sedelpress.
Centralbankernas agerande resulterade i att läget på räntemarknaderna stabiliserade sig och det inledande fallet på världens börser vände uppåt. Även bostadspriserna började stiga kraftigt. Så länge den expansiva penningpolitiken bara märktes av i form av stigande börser och bostadspriser, var vi få som höjde ett varningens finger. Den som följde den ekonomiska statistiken, såg emellertid även hur energipriserna började stiga på bred front. Även de globala livsmedelspriserna började stiga och passerade ”all time high” oktober 2021.
En sund centralbank hade i ett tidigt skede sett hur inflationstrycket ökat och tagit höjd för detta genom att normalisera penningpolitiken, genom höjd reporänta och minskade obligationsköp. Coronakrisens påverkan på ekonomin blev trots allt inte så djup som befarat och den svenska ekonomin har under lång tid gått på högvarv. Riksbanken valde i stället att fortsätta gasa. Och det är inte bara Riksbanken som gasat. Inom EU ligger inflationen på 5,8 procent och i USA 7,8 procent.
Svårt läge för Riksbanken
Rysslands anfallskrig mot Ukraina leder till ett enormt mänskligt lidande, som det är oerhört svårt att förstå att någon vill åstadkomma. På sikt kan det även påverka världsekonomin negativt. Det är visserligen svårt att avgöra vilka spridningseffekter kriget kommer att få på världsekonomin, men leder det till ekonomisk stagnation står Riksbanken och övriga centralbanker inför ett stort dilemma. De kan nämligen inte bekämpa två saker samtidigt. De kan välja att stimulera ekonomin vilket ökar inflationen, eller bromsa ekonomin vilket minskar inflationen. Om kriget i Ukraina får spridningseffekter in i den reala ekonomin, blir det därför svårt att stimulera ekonomin eftersom det skulle trycka upp inflationen ytterligare.
Inflation gör det svårt för företag att planera
En hög inflation – som just nu ligger på 4,5 procent – är besvärligt att hantera både för hushåll och företag. Ökade priser gör att människor får mindre kvar i plånboken, vilket leder till krav på löneökningar. Inflationen har också negativ inverkan på företag eftersom det blir svårt att planera verksamheten. På hyressidan har exempelvis bostadsföretagen en viss förhandlad hyresintäkt. Och stiger då kostnaderna kraftigt, riskerar siffrorna att inte gå ihop. Det riskerar i sin tur att gå ut över både service och underhåll.
Inflation påverkar emellertid inte bara priserna för underhåll och reparationer. Även det allmänna ränteläget kan öka – och då framför allt de långa räntorna. Räntorna ligger visserligen ännu på mycket låga nivåer, men i den ekonomiska statistiken kan man se hur de bottnade ut i augusti 2021 och har sedan vänt uppåt. Det har alltså skett trots att Riksbanken ännu inte stramat åt penningpolitiken. En orsak till detta är att inflation leder till att de pengar som banken får tillbaka är mindre värda än de pengar som lånats ut. Bankerna tar höjd för detta, genom att höja sina utlåningsräntor.
Situationen ökar behovet av reformer
Den ekonomiska framtiden är oviss, vilket i hög grad påverkar bostadsbranschen. Priserna ökar på bred front och Riksbanken kommer förr eller senare tvingas agera, vilket även riksbankschef Stefan Ingves flaggat för. Det kommer i sin tur pressa upp det allmänna ränteläget. Därför är det angeläget att även regeringen, kommuner och myndigheter agerar för att mildra effekterna:
- Inför låg moms på hyran
EU:s regelverk håller på att ses över vilket kan ge bostadsföretag möjlighet att införa låg moms på hyran – vilket också innebär att de då kan dra av moms för olika investeringar. Det skulle kunna påverka branschen positivt, genom sänkta kostnader och ökad investeringsvilja.
- Mer flexibla detaljplaner
Långsamma och icke-flexibla detaljplaner driver upp byggkostnaderna till orimliga nivåer. Kommunerna måste därför skapa bättre förutsättningar för standardiserat byggande och mer flexibilitet i detaljplanerna.
- Slopa krav på LOU
Idag måste allmännyttiga bolag handla upp enligt LOU (lagen om offentlig upphandling) vilket driver upp byggpriserna. Vi menar att samma förutsättningar borde gälla för privata fastighetsägare som för allmännyttiga bostadsföretag. Därför borde regelverket ses över så att de allmännyttiga kommunala bostadsföretagen inte behöver tillämpa LOU.
