– Men allt blir inte tillgängligt, för det har vi inte råd med. Och hyresgästerna har inte råd att betala för det, säger Christina Krönert-Lind, teknisk chef på Örebrobostäder.
Med sina 23 000 lägenheter är Örebrobostäder, ÖBO, ett av de största bostadsbolagen anslutna till SABO. Företaget har länge prioriterat bra bostäder för äldre genom ÖBOSenior, som tidigare var ett eget affärsområde. Sedan hösten 2016 finns verksamheten inom det bosociala teamet.
När detta reportage skrevs arbetade sex personer på ÖBOSenior: enhetschef Ingrid Gustavsson, seniorsamordnarna Maria Stenman ochTomas Linder, två plusvärdar och en seniorhjälpare.
– Vi började med seniorboende år 2000 och år 2005 tog vi fram en tillgänglighetsdeklaration. Sedan två år har vi också en checklista för ny- och ombyggnad av seniorlägenheter, berättar Ingrid Gustavsson.
Checklistan finns med i projektledarnas processdokument för ny- och ombyggnad. Den som söker lägenhet hos ÖBO kan läsa tillgänglighetsdeklarationen och ta ställning till om det är ett område och lägenheter som passar de egna behoven.
Plusvärdar hjälper hyresgäster
ÖBOSenior har både 55+-lägenheter och pluslägenheter tänkta för dem som fyllt 70 år, med så kallade plusvärdar. Plusvärdarna finns på plats under vardagar och hjälper hyresgästerna att boka praktiska tjänster och arrangera aktiviteter. Till plusvärdarna får ÖBO stöd från kommunen med 4 000 kronor per lägenhet och år. I dagsläget ges stödet för cirka 170 lägenheter.
Någon fullständig inventering av hela beståndet har inte gjorts, men däremot utvändig inventering av tillgängligheten i det offentliga rummet. Maria Stenman ser dock successivt över de lägenheter som finns inom ramen för ÖBOSenior vad gäller tillgänglighet, och fyller i deklarationerna vartefter.
– Det gäller till exempel att det finns sittmöjlighet i entréer, eller var det behövs automatiska dörröppnare och trappstegsmarkeringar. Jag försöker se över alla våra seniorboenden så att åtminstone de blir så tillgängliga som möjligt, säger hon.
Viktiga gemensamhetslokaler
Den enskilt viktigaste faktorn för ett bra boende för äldre, enligt Maria Stenman och Ingrid Gustavsson, är gemensamhetslokalerna i ÖBOs seniorboenden.
– Den sociala samvaron är mycket viktigare än den fysiska tillgängligheten i lägenheten eller fastigheten. Lokalen är också en form av tillgänglighet, en social tillgänglighet för att skapa trygghet. Här får de äldre ett värde, men sina tidigare erfarenheter i livet, till exempel i sitt yrke som fotograf, säger Ingrid Gustavsson.
– För dem som flyttar från villa är det en stor fördel med gemensamhetslokalen, att kunna lära känna grannarna fortare, säger Maria Stenman.
Dyrt installera hiss
Många fastigheter i ÖBOs bestånd är byggda före miljonprogramsåren, en hel del är trevåningshus utan hiss. Christina Krönert-Lindh förklarar att ÖBO försöker göra så mycket som möjligt av tillgänglighetsförbättringar, så långt det är ekonomiskt rimligt. Hon tar som exempel kvarteret Karmen där 80 av de 146 lägenheterna görs tillgängliga så tillvida att dörrar breddas och badrum renoveras.
– Men hiss blir det inte för dessa 80 lägenheter. Så allt blir inte tillgängligt, för det har vi inte råd med. Och hyresgästerna har inte råd att betala för det, säger Christina Krönert-Lindh.
Kostnaderna för tillkommande tillgänglighetsåtgärder beror mycket på fastigheternas beskaffenhet och lägenheternas befintliga planlösningar. Christina Krönert-Lindh tar de första etapperna av bostadsområdet Varbergas renovering som grund för en överslagsräkning. Området som ligger några kilometer väster om centrala Örebro har 1 600 lägenheter och genomgår en successiv renovering.
– Där installerades hiss i trevåningshus, som betjänar sex lägenheter, för 300 000 kronor. Då hade vi tur eftersom vi hade runda trappor och inte halvtrappor.
Det gör att hissarna kan installeras inne i huset istället för att byggas utanpå huset, vilket skulle innebära en än dyrare investering. Utöver det förändrades planlösningarna för att få större badrum för ytterligare cirka 75 000 kronor per trapphus. Installation av hiss medger en högre hyra, menar Christina Krönert-Lindh, men kostnaden täcks inte av den enskilda lägenhetens höjning utan betalas av företaget.
Text och foto: Eva Blomberg
