Ekonomidagarna är ett forum för möten och erfarenhetsutbyten mellan kollegor i branschen, men också för fördjupning i högaktuella frågor.

David Loid kommer då att borra i frågan om hur man som ekonom kan nå fram till icke-ekonomer med ekonomiska resonemang.

– När ekonomer tror att de förenklar och gör det mer pedagogisk så blir det i själva verket svårare för andra att förstå. Man måste bygga upp pedagogiken på ett helt annat sätt än vad som brukar beskrivas som god presentationsteknik, säger han.

”Ekonomiska” är som ett helt eget språk med begrepp och definitioner som många inte förstår.

– Förståelsen för ekonomi är oftast lägre än vad man tror, säger David Loid.

Tala långsammare hjälper inte

Som en parallell nämner han att det händer att finländare som märker att han inte förstår när de tilltalar honom på finska – han bor i Helsingfors – ofta börjar prata mycket långsamt och tydligt.

– Men om man inte förstår orden på ett främmande språk så hjälper det inte att tala högre eller långsammare.

Han lyfter också att ekonomer ser och tänker på arbete på ett helt annat sätt de flesta ”vanliga” människor, det vill säga icke-ekonomer.

– Det kan skapa problem och konflikter när man har helt olika synsätt på arbete. Vi ser till exempel i vården att läkare och vårdpersonal blir arga när ekonomer kommer in och pratar, för att det är så djupa skillnader i synsätt och olika traditioner i olika yrkesgrupper.

Förklara skillnader

David Loid har gjort det till lite av sin mission att bygga bryggor mellan ekonomer och icke-ekonomer genom att definiera och förklara skillnader i synsätt.

– Som ekonom tycker man förstås att det egna synsättet är det sanna och vill att andra också ska se ljuset. Men att andra ändrar sig kommer inte att hända, därför gäller det för ekonomer att sätta sig in i hur andra tänker.

Detta tänker han förklara närmare under Ekonomidagarna.

– Kan man förstå de olika perspektiven på arbete så kan man också förstå varandra bättre och då blir det ett bättre utfall för alla.

–  Det är faktiskt en stor plåga för ekonomer att de inte blir förstådda. Det är också ett lidande för dem som ekonomerna försöker nå. Men jag kommer att reda ut lösningarna – för det finns lösningar!

Pandemins effekter

Under Ekonomidagarna tas också en mängd andra ämnen upp, som omvärlds- och framtidsanalyser liksom frågor om redovisning och skatter. Att ha full koll på omvärlden och dess trender är nödvändigt för en ekonom i dag. Men vilka är de mest betydelsefulla trenderna och tendenserna baserat på föregående statistik? Det avhandlas under årets upplaga av allmännyttans ekonomidagar.

Många ledare och ekonomer funderar ju just nu mycket på hur ekonomin i Sverige och världen kommer att påverkas och utvecklas i pandemins spår. Vad kan man förvänta sig i bostadsbranschen? Kommer räntorna bli lägre? Vilka krav ställs när omstarten efter pandemin ska finansieras?

– Men vi kommer inta fastna i analyser kring pandemin och dess effekter utan vi kommer även att lyfta in betydelsen av målgrupps- och marknadsanalyser. Vi vill ge en helhetsbild, säger Anette Tredal, ansvarig för Allmännyttan Akademi.

Välj relevant information

Thorbjörn Nilsen, expert inom fastighetsekonomi på Sveriges Allmännytta, både medverkar och har arbetat med innehållet i programmet.

– När man fattar avgörande beslut för verksamheten är det nödvändigt att både ha ett gediget informationsunderlag och att sortera ut vilken information som är relevant. Under Ekonomidagarna lyfter vi fram bägge dessa aspekter, säger han.