Den som köper till exempel en bostadsrätt måste idag betala en kontantinsats på 15 procent av bostadens marknadsvärde. Det föreslagna startlånet ska som mest uppgå till tio procent av bostadens värde eller högst 250 000 kronor. Med ett sådant lån behöver köparen endast betala en kontantinsats motsvarande fem procent av bostadens värde. Den tid som behövs för att spara ihop till kontantinsatsen förkortas därmed med två tredjedelar.

Bredare målgrupp än unga människor

Utredaren föreslår att startlånegarantin inte begränsas till unga människor. Alla som inte ägt en bostad där man varit folkbokförd i Sverige de senaste 10 åren och som har återbetalningsförmåga men saknar tillräckligt med kapital för en kontantinsats, ska kunna komma i fråga för garantin, oavsett deras ålder.

Den statliga garantin lämnas till befintliga bolåneaktörer som i sin tur lämnar bolån utöver bolånetaket till en förstagångsköpare. Genom att startlånet lämnas mot säkerhet i bostaden och täcks av en garanti bör räntan bli avsevärt lägre än för ett blancolån.

Marknadsmässig avgift för garantin

Bolåneaktören ska betala en marknadsmässig avgift för garantin, en kostnad som bedöms föras vidare till förstagångsköparen och uppgå till ungefär en procent av det garanterade beloppet. Om garantin skulle utlösas och staten måste ersätta bolåneaktören kommer staten att ha en regressfordran mot förstagångsköparen.

Utredaren föreslår att regeringen ska ställa ut kreditgarantier på 15 miljarder kronor och att ansvaret för garantierna ska hanteras av Boverket. Utredaren bedömer att startlånet i viss utsträckning kan påverka bostadspriserna uppåt.

– Förslaget kan sänka tröskeln till det ägda boendet och det är bra. Men tröskeln måste sänkas till alla boendeformer, också till det hyrda boendet. En statlig hyresgaranti borde vara en självklarhet om en statlig lånegaranti införs. Ett höjt och breddat bostadsbidrag skulle också ge fler möjlighet att efterfråga en bostad, säger Jörgen Mark-Nielsen, samhällspolitisk chef på Sveriges Allmännytta.

Startlån effektivare än subventionerat bosparande

Utredaren har också övervägt ett statligt subventionerat bosparande, men gör bedömningen att det vore en mindre kostnadseffektiv åtgärd än ett statligt garanterat startlån. Ett sådant gynnat bosparande skulle innebära en omfattande transferering till personer som förvisso står utanför bostadsmarknaden men utöver det har det relativt gott ställt och förmånen skulle i väldigt liten utsträckning tillfalla de med svagast ekonomiska förutsättningar.

Utredaren pekar också på den möjlighet som redan idag finns att spara på investeringssparkonto (ISK) som gynnas genom förmånlig beskattning. De flesta som har möjlighet att spara tycks redan göra det. Utredaren föreslår därför att ett gynnat bosparande inte införs.

– Utredaren har övervägt ett statligt subventionerat bosparande, men kommit fram till att det är inte är lika effektivt som startlån och har en rad andra nackdelar. I den modell man räknat på skulle bosparandet subventioneras med 11 miljarder kronor per år. Ett sådant stöd till det ägda boendet skulle allvarligt förvärra den ekonomiska obalansen mellan upplåtelseformerna, säger Jörgen Mark-Nielsen.