Kan energirenoveringar bli lönsamma?

Krönika
2025-10-22
Sveriges Allmännytta

Boverket och Energimyndigheten har precis kommit med underlagsrapporter för kommande renoveringsplan för Sverige. Mycket är fortfarande oklart – men jag skulle gärna vilja belysa några delar särskilt mycket.

Sverige och hela EU står inför en stor omställning inom bygg- och fastighetssektorn. EU:s nya direktiv om byggnaders energiprestanda (EPBD) och energieffektiviseringsdirektiv (EED) har som mål om att vi ska öka takten på energieffektiviserande renoveringar dramatiskt. Målet är att vi till 2050 ska ställt om byggnadsbeståndet till ett bestånd med nollutsläppsbyggnader. Vilket innebär att byggnaderna ska använda lite energi, inte generera några fossila utsläpp från bränslen på plats och kunna reagera på externa signaler och då anpassa sin drift utifrån detta.

Men vägen dit är långt ifrån spikrak – och det är nu vi måste fatta kloka beslut som ger både klimatnytta och ekonomisk hållbarhet.

Ökad renoveringstakt – från ord till handling

Inom EU talas det ofta om att den generella renoveringstakten ligger runt 1 procent och ett av syftena med direktiven är att öka takten. Den analys som vi själva gjorde förra året visar att våra medlemmar ligger högre, 1,7 procent. Boverket konstaterar själva i sin underlagsrapport att takten legat på 2,3 procent, men i detta ingår småhus, och det är sannolikt att småhustakten var mycket högre under pandemin då många passade på att renovera samtidigt som de arbetade hemifrån.

I vår egen analys konstaterade vi att takten i princip skulle behöva dubbleras till 3,5 procent. Men Boverket, om jag tolkar deras rapport rätt, att takten måste ökas till 5,7 procent. En renoveringstakt om 5,7 procent anser jag vara i princip omöjlig. Dels rent utifrån att det är en mycket hög mängd, dels för att ökningen från 2,3 procent till 5,7 procent innebär mycket mer än en dubblering av takten. Där bara en dubblering är nog svårt i sig.

Oavsett om vår egen analys eller Boverkets analys landar rätt så kan man sammanfattningsvis konstatera att ökad renoveringstakt sannolikt står runt dörren.

… och låt oss inte glömma lokaler, där 26 procent – ungefär en fjärdedel, ska vara energieffektiviserade innan 2033, vilket innebär en renoveringstakt om cirka 4 procent, lite beroende på hur man räknar och när man tror att man kommer igång.

Energirenovering behöver inte innebära klimatnytta

Det är lätt att tro att alla energirenoveringar automatiskt är bra för klimatet. Men så enkelt är det inte. Vi har själva visat, tillsammans med Lunds Tekniska Högskola (LTH) att stora, materialintensiva renoveringar ibland kan ge större klimatavtryck än de energibesparingar de leder till – särskilt i ett land som Sverige där energin redan är till stor del fossilfri. Därför måste vi tänka cirkulärt: återbruk och återvinning av material är avgörande för att renoveringarna verkligen ska ge klimatnytta. Smarta, stegvisa åtgärder och rätt materialval gör skillnad.

Samtidigt måste vi komma ihåg att energieffektivisering handlar om mer än klimatnytta och minskad energianvändning utifrån projektets ramar, utan också om att frigöra fossilfri energi till andra sektorer som har svårare att ställa om. Varje sparad kilowattimme i våra byggnader kan göra större nytta någon annanstans i samhället och kan också ge samhällsnytta i form av minskat behov av investering i energiinfrastruktur, minskad belastning på sjukvård och ökad produktivitet.

Lönsamhet – nyckeln till genomförande

Ekonomin är ofta den avgörande faktorn för om en renovering blir av. Många fastighetsägare, särskilt på svagare marknader, har svårt att räkna hem investeringarna.

Det är därför oroande att läsa i Energimyndighetens analys att de anser sig ha underlag för att i princip all energieffektivisering lönsam ur ett företagsekonomiskt perspektiv.

Här måste vi kraftsamla för att belysa de ekonomiska utmaningarna.

En viktig insikt från vår egen analys på Sveriges Allmännytta är att vi redan idag lägger knappt 300 kronor per kvadratmeter och år på renovering av våra bostäder – när vi tittar på vad som bokförs som komponentbyten, alltså utbyte av exempelvis tak, fönster, stammar och andra större byggnadsdelar. Det är alltså betydande resurser som redan investeras i att hålla beståndet i gott skick. Men vi vet inte hur mycket av detta som är ”klassisk renovering” och hur mycket av detta som läggs på energirenovering.

Samtidigt visar vår analys att kommande energirenovering skulle kosta drygt 300 kronor per kvadratmeter och år. Utifrån detta så är min slutsats att om en större andel av de vanliga renoveringarna får karaktär av energirenoveringar, och om kommande lagstiftning ger oss möjlighet att genomföra energieffektivisering samtidigt som planerad renovering så kan vi klara både klimatmålen och ekonomin – utan att kostnaderna skenar.

Det kräver dock att vi tänker nytt kring planering, upphandling och finansiering – och att vi ser till att kunskap och beslutsstöd finns på plats för att fastighetsägare ska våga och vilja välja rätt åtgärder.

CORE – projektet som kan hjälpa oss att välja rätt

Utifrån de ekonomiska utmaningarna och svårigheten att säkerställa klimatnytta så är det lätt att känna att arbetet med kommande energirenoveringar är för svårt och komplext. Därför är jag väldigt glad över att vi nyligen fick medel från Energimyndigheten för att djupdyka inom detta. I projektet CORE – Kostnads- och resursoptimal energirenovering; arbetar vi tillsammans med LTH, Zerotude och åtta andra medlemsbolag för att skapa ett kunskapsunderlag inför kommande energirenoveringar som kan göra det möjligt för fastighetsägare att fatta välgrundade beslut om vilka energirenoveringsåtgärder som är mest kostnadseffektiva och ger störst klimatnytta.

Vi kommer att räkna på ett stort antal olika renoveringsåtgärder med olika energiförsörjning där vi väger in ekonomi, energiprestanda och klimatpåverkan.

Men det är viktigt att resultaten paketeras på ett sätt som passar er!

.. vik därför redan nu 1 december, kl 13-15 i era kalendrar – då kommer vi genomföra en digital workshop. Där vi denna gång kommer att fokuserar på energi och klimatpåverkan. Mer info kommer på Allmännyttan Akademi | Sveriges Allmännytta
Energirenoveringar kan förhoppningsvis kunna genomföras så att de både är bra för vår planet och fastighetsbolagtes ekonomi – Hoppas vi ses!