Summering av klimatåret 2024

Nu närmar sig julen med stormsteg! (Nej jag är inte Göteborgare med klimathumor). Mycket har skett under året med utvecklingen av Allmännyttans Klimatinitiativ och skärpta krav inom klimatlagstiftningen inom vår sektor.   

Det undgår ingen av oss att den globala uppvärmningen redan idag medför dramatiska konsekvenser världen över. Många känner stark oro inför detta, medan andra väljer att fortsätta som om vi inte behöver förändra vårt samhälle eller vår konsumtion.  

En rapport från FNs miljöprogram visar att vid ett misslyckande med att öka länders och företags åtgärder, riskerar världen en temperaturökning på 2,6–3,1°C under detta århundrade. Temperaturökning på dessa nivåer skulle få katastrofala konsekvenser för våra samhällen och ekonomier. Johan Rockström, en av världens främsta miljöforskare, visar på att ”den övergripande diagnosen är att patienten, Jorden, är i kritiskt tillstånd. Sex av nio gränser för en hälsosam jord överskrids.” Hans TED-talk på 18 minuter från i somras är något jag verkligen rekommenderar. 

I år fick jag mitt tredje barn. Han och hans storasyster och storebror kommer leva genom detta århundrande. De, liksom alla andra barn idag, kommer att bära konsekvenserna av de beslut vi fattar idag. 

Mot denna bakgrund känner jag mig privilegierad med att få arbeta med att stötta de allmännyttiga bostadsbolagen i klimatomställningen. Det finns så många kompetenta kollegor i de allmännyttiga bostadsbolagen, vilket gör mitt arbete så roligt varje dag! 

Vetenskapliga klimatmål och klimatfärdplan för bostadsföretag 

Jag ser det som hög tid att ta ett tydligare grepp om växthusgasutsläppen i hela värdekedjan och att prioritera rätt åtgärder som ger klimatnytta. Lagstiftningen blir alltmer krävande för våra medlemsbolag, och min roll är bland annat att stötta dem i denna omställning.  

Under 2024 har Sveriges Allmännytta tillsammans med IVL Svenska Miljöinstitutet och 14 medlemsbolag, drivit ett projekt för att utveckla nya vetenskapliga klimatmål och en klimatfärdplan för bostadsföretag. Syftet är att underlätta effektiva minskningar av klimatpåverkan i hela värdekedjan.  

Arbetet har skett i grupper indelade i olika teman för att identifiera vilka klimatposter som ska ingå inom ramen för mål, och klargöra detaljer kring dessa poster. Frågor som behandlats är: Hur snabbt bör bostadssektorns klimatomställning ske? Vilka fällor bör undvikas för att försäkra sig om att klimatomställningen blir reell? Och vad bör en färdplan innehålla för att vara effektiv? Ett av huvudresultaten är att klimatpåverkan ska halveras mellan basåret 2025 och målåret 2035. 

Resultatet från detta arbete kommer ligga till grund för utvecklingen av Allmännyttans Klimatinitiativ  Jag återkommer om detta under första kvartalet 2025! 

Nya anvisningar för klimatberäkning av en byggnads hela livscykel  

Under året har vi avslutat ett även annat projekt där Byggföretagen, Sveriges Allmännytta och IVL Svenska Miljöinstitutet tagit fram anvisningar för hur sektorn kan beräkna byggnaders klimatpåverkan över hela livscykeln. Målet har varit att skapa en oberoende och verktygsneutral beräkningsmetodik, som är i linje med kraven i det reviderade direktivet för byggnaders energiprestanda (EPBD) och EU-taxonomin för nya byggnader. Det är verkligen inspirerande hur samverkan med andra organisationer kan flytta frågan framåt. 

Test av verktyg för klimatberäkning i renovering och ombyggnad 

Under året blev jag kontaktad av Nina Jacobsson Stålheim på Förvaltnings AB Framtiden i Göteborg, som utvecklat ett verktyg för att beräkna klimatpåverkan i renoveringsprojekt. Skulle vi kunna göra något ihop runt detta verktyg? Vi beslutade, att med stöd av WSP, låta flera allmännyttiga bostadsbolag testa verktyget. Målet var att undersöka om verktyget kan användas i större skala för att hjälpa bolag att göra effektiva klimatberäkningar i renoveringsprojekt.

Uppdaterad Färdplan för en fossilfri bygg och anläggningssektor 

Under våren lanserades den uppdaterade Färdplanen för en fossilfri bygg och anläggningssektor, med bostads och infrastruktur ministern på plats. Min kollega Sofia Hansdotter, expert fastighetsutveckling, har varit central i att hålla ihop arbetet. Vi har arbetat ihop i en grupp experter från Byggherrarna, Byggföretagen, Innovationsföretagen, Installatörsföretagen, Fastighetsägarna Sverige, och Trafikverket. I färdplanen finns både uppmaningar till politiken och åtagande för branschens aktörer. Jag ser gärna att fler allmännyttiga bostadsföretag ansluter sig till den nu ca 190 undertecknarna.

Lagstiftning i utveckling

Under 2024 har 38 medlemsbolag deltagit i ett årsprogram om hållbarhetsrapportering, baserat på nya lagkrav. Under 2025 kommer cirka 80 av Sveriges Allmännyttas medlemsbolag att omfattas, direkt eller indirekt (via ”Stadshus/Rådhus AB”) av lagkravet på hållbarhetsrapportering enligt nya regler i årsredovisningslagen och europeiska standarder för hållbarhetsrapportering (ESRS). Nu levererar vi från Sveriges Allmännytta en julklapp till medlemmarna – uppstart av ett nytt nätverk för hållbarhetsrapportering – klappen innehåller möjligheten att tillsammans stycka denna administrativa elefant. 

Inom EU har den senaste mandatperioden präglats av enormt mycket lagstiftningsarbete for att minska unionens klimatpåverkan med 55 procent till 2030, det så kallade Fit-for 55 paketet. 

En del av detta är revideringen av direktivet för byggnaders energiprestanda (EPBD) som beslutades i april. De nya kraven omfattar förbättrad energiprestanda i befintlig bebyggelse, användning av solenergi och mobilitetslösningar. Ur klimatsynpunkt är det särskilt intressant att nya byggnader ska beräkna och redovisa klimatpåverkan över en byggnads hela livscykel. 

Ett annat viktigt steg är den reviderade byggproduktförordningen, som slutligen antogs i november. Den ställer krav på att alla byggprodukter som får nya standarder ska deklarera sin klimatpåverkan och EU-kommissionen ska fastställa obligatoriska minimikrav för miljömässig hållbarhet. Jag deltar i dialog med Boverket om hur dessa regler ska implementeras. 

En striktare reglering har också införts för köldmedier, som innehåller potenta florerande växthusgaser och ibland PFAS. Även ozonnedbrytande ämnen regleras mer. Från och med den 1 januari 2025 ska fastighetsägare säkerställa att utsläpp av ozonnedbrytande ämnen undviks vid renovering eller rivning som inbegriper avlägsnande av skumplast i laminerade skivor som installerats i hålrum eller uppbyggda strukturer. Regeringen remitterar nu ett förslag om att för att hantera avfall med skumplast i paneler eller laminerade skivor, ska anmälningsplikt gälla.

Boverkets förslag på gränsvärden för klimatpåverkan vid nybyggnation remitterades under året, och jag ansvarade för att formulera svaret. Boverket föreslår att krav på gränsvärde införs tidigast från 1 juli 2025, men med tanke på att regeringen inte ännu fattat beslut om lag och förordning eller Boverket, mig veterligen, inte fått i uppdrag att förbereda för lagstiftningens ikraftträdande så kommer med största sannolikt inte lagstiftningen träda i kraft 1 juli 2025. 

Hänt hos medlemmar 

Förutom vinnarna i Allmännyttans bästa klimatinitiativ 2024 finns många inspirerande exempel på klimatåtgärder bland våra medlemsbolag.  

Familjebostäder i Göteborg har genomfört ett renoveringsprojekt i Änggården, där de lyckats minska klimatpåverkan med 38 procent genom återbruk och användning av byggprodukter med bättre klimatprestanda. De beskriver sin metod i fem delar.  

Helsingborgshem har slutfört nybyggnationsprojektet, Pålsjö Äng, och nästan halverat klimatpåverkan jämfört med Boverkets referensvärde för flerbostadshus. Detta imponerande resultat uppnåddes med klimatförbättrad betong, ”rätt betong på rätt plats”, det vill säga en optimering av stommen, tegel som bränts med biogas och armering som bockades på plats och flera andra åtgärder.  

Något mycket innovativt som skett i Göteborg är att Framtiden Byggutveckling, på uppdrag av Poseidon, arbetar med projektet Kvarteret Återbruket, där hålbjälklagen är nedkapade och återvunna från rivningen av ett IKEA-varuhus. Detta är en helt fantastisk utveckling som ger mig rysningar. Projektet kommer även återanvända takstolar i trä från en riven ishall. Sammantaget kommer projektet ha minst hälften av materialen återbrukade! Detta kommer bli mycket intressant att följa. 

Avslutningsvis vill jag tacka min kollega Frida Hansson, projektledare, på Sveriges Allmännytta för ett hästjobb 2024! Utan dig skulle inte detta vara möjligt!

På återseende 2025 – god jul och gott nytt år!