Ny EU-kommission, bostadsfrågor i fokus och budgetdiskussioner

År 2024 blev ett år med stora omvälvningar inom Europeiska unionen. I fokus stod både EU-valet och de utmaningar som unionen möter när det gäller bostadsfrågor. Många medlemsländer har signalerat om en bostadskris som de hävdar hotar att urholka social sammanhållning och förtroendet för EU som institution.

Bostadsbristen och de kraftigt ökande kostnaderna för byggande och boende har blivit en allt viktigare fråga för många av EU:s medlemsländer. Därför föreslog ordföranden för den Europeiska kommissionen för första gången en kommissionär med ansvar för bostadsfrågor, Dan Jørgensen.

En period med investeringar?

När jag talat med olika intressenter i Bryssel så uppfattar jag att många ser den kommande mandatperioden som en period med fokus på implementering av lagar och finansiering. Återkommande sägs: Den förra kommissionen fokuserade på lagstiftning, nu blir det fokus på implementering och finansiering.
Hur verkligheten blir är naturligtvis oklart. Klart är dock att diskussioner redan startat kring den kommande långtidsbudgeten. Till sommaren 2025 ska kommissionen presentera ett förslag till ny långtidsbudget för EU för perioden 2028–2034. Det innebär att den nya kommissionen snabbt efter sitt tillträde måste hantera en av de mest omfattande och betydelsefulla frågorna under sin mandatperiod. EU-kommissionen har redan i stort sett identifierat flera politiska områden som kommer att kräva betydande budgetresurser. Bland dessa finns försvar, migration, konkurrenskraft samt industrins gröna omställning.

För att möta de nya utmaningarna krävs en större budget eller omfördelning av befintliga resurser. Om medlemsavgifterna inte höjs, vilket sällan är populärt, kan alternativ som nedskärningar, gemensamma EU-lån eller nya EU-avgifter bli aktuella. Exempelvis finns redan plastavgiften som en del av EU:s intäktskällor. Hur länderna enas om finansieringen blir avgörande för EU:s framtid. Sverige har traditionellt en budgetrestriktiv linje. Under förhandlingarna om nuvarande långtidsbudget 2021–2028 betonade dåvarande finansminister Magdalena Andersson att Sverige skulle vara ”snålast i EU”. Den nuvarande regeringen har ännu inte uttalat sig tydligt om nästa budget men motsatte sig i oktober 2023 förslaget att öka den nuvarande budgeten.

Vad hoppas andra länder på?

Under hösten har jag bland annat haft möjlighet att föra diskussioner med bostadsaktörer från Tyskland, Nederländerna och Frankrike.

För Frankrike och Tyskland ligger nu fullt fokus på implementeringen av beslutade direktiv kring byggnaders energiprestanda (EPBD) som kommer att kräva omfattande energirenoveringar i samtliga medlemsländer. Tyskland och Frankrike ser dock utmaningar med finansieringen och menar att det finns motsättningar mellan EPBD och den så kallade Taxonomin (som definierar vilka ekonomiska aktiviteter som är hållbara). Båda länderna anser att Taxonomins upplägg, som fokuserar på bästa hållbarhetsprestanda inte går ihop med EPBD:s fokus på att det är de sämsta byggnaderna som man skall fokusera på för energirenovering. Det gör det, för dem, svårt att hitta lån/finansiering för energirenoveringsprojekt. Med ovan som bakgrund ser de gärna att det inom kommande mandatperiod finns möjligheter till revideringar av Taxonomin.

Nederländerna har en stor utmaning. De uppskattar att landet behöver en miljon nya bostäder på fem år! Dubbelt så högt nyproduktionstempo jämfört med det svenska miljonprogrammet. Nederländerna hoppas därför mycket på översynen av statsstödsreglerna och att de skall ge landet mer möjligheter för att finansiera bostäder, där de hoppas att översynen av statsstödsreglerna skall innebära att de, utöver stöd till Social Housing, även ska kunna få stöd för andra boendeformer i större utsträckning.

Lagen om offentlig upphandling

Direktivet om offentlig upphandling (Public Procurement Directive) kommer att ses över denna mandatperiod och är naturligtvis mycket viktig för Sveriges Allmännytta då vi vill att allmännyttan skall undantas från LOU (lagen om offentlig upphandling). Möjligheter att lämna synpunkter kommer sannolikt att finnas redan i slutet av detta år!

Här kommer det vara viktigt, enligt mig, att vi tydligt kan visa vilka delar i EU-lagstiftningen som vi ser behov av att utveckla och inte fastna i den nationella lagstiftningen och nationella frågor.

Hur kommer bostadsfrågan ta form i EU:s organisationer?

Då bostadsfrågan är ny, så finns det idag inget direktorat (motsvarande departement i Sverige) som är utpekat att hantera frågan. På samma sätt så finns det inte tydligt definierat i vilket utskott i parlamentet som bostadsfrågorna skall organiseras. Min gissning (som baseras på många andras gissningar) är att parlamentet kommer att få ett eget bostadsutskott, men att det utskottet sannolikt kommer få begränsat utrymme kring att yttra sig kring olika förslag från kommissionen. Om ett förslag kommer från kommissionen kommer det först avgöras vilket utskott som det berör. Handlar det exempelvis om byggnader och energi, kommer det bli ITRE-utskottet som berörs. Bostadsutskottet kommer, om det blir enligt ovan, främst då få till uppgift att sprida kunskap och information.

Gällande kommissionen så kommer det sannolikt inte bildas ett nytt direktorat utan man bildar istället tvärarbetsgrupper från exempelvis DG ENER (som hanterar energifrågor) och DG EMPL (som hanterar sociala frågor)

En plan för bostäder?

En viktig uppgift för Dan Jørgensen kommer att bli arbetet med att ta fram en plan för bostäder till överkomliga kostnader. Exakt vad den kommer att innehålla är naturligtvis oklart men baserat på utfrågningen som skedde i parlamentet och det som jag hör nere i Bryssel så kommer den sannolikt spänna över fem år och fokusera på tre områden: produktion (hur kan produktionen bli mer effektiv?), finansiering av grön omställning (hur ska energieffektiviseringen av det befintliga byggnadsbeståndet finansieras?) och ett övergripande samhällsperspektiv. I det sistnämnda kommer sannolikt frågor kring social hållbarhet inkluderas. Återigen så kommer det bli viktigt att Sverige är tydliga med hur vi arbetar med bostadsförsörjning och hur vår marknad fungerar. Det är viktigt att våra perspektiv och förutsättningar beaktas samt att goda exempel från Sverige sprids, oavsett om det handlar om lagstiftning, finansiering eller forskning och utveckling.

År 2025 blir ett spännande år – God Jul!