Snabbanalys: Så påverkar elprisstödet oss

Svenska kraftnät har presenterat hur stödet för elanvändare kommer att utformas. Alla elanvändare med eget elnätsavtal i södra Sverige (elområde tre och fyra) kommer att få stöd.

Vi sammanfattar här huvuddragen i stödet och ger en översiktlig analys. För merparten av Sveriges Allmännyttas medlemmar i prisområden tre och fyra innebär stödet en ersättning mellan 7 och 19 kr per kvadratmeter förvaltad yta.

Sammanfattning av stödets utformning

Svenska kraftnät har presenterat sin modell för stöd till elanvändare.

Stödets storlek

Alla elanvändare med elnätsavtal får ta del av stödet. Stödets storlek baseras på historisk elanvändning med en fast ersättningsnivå för varje använd kilowattimme. Den historiska elanvändningen baseras på elanvändningen oktober 2021–september 2022.

Elanvändare i de sydligaste delarna av Sverige (elområde fyra) får ersättning om 79 öre/kWh och elanvändare i elområde tre får ersättning om 50 öre/kWh.

Ersättningsnivåerna är samma oavsett elanvändarens elpris.

Svenska kraftnät bedömer att ovanstående kommer att innebära kostnader om 55 miljarder kronor av de bedömt tillgängliga 65 miljarderna från kapacitetsavgifterna.
Svenska kraftnät har sedan tidigare ansökt om att få använda cirka 1,7 miljarder kronor för att sänka balansansvarsavgiften, vilket innebär att de har drygt 8 miljarder kvar för övriga nödåtgärder samt marginal för osäkerhet i prognosen.

Hur stort stödet uppgår till för Sveriges Allmännyttas medlemmar utvecklas i konsekvensanalysen.

Utbetalning av stödet, tidigast 1 december

Stödet är ännu inte beslutat men ansökan har skickats till Energimarknadsinspektionen som ska fatta beslut. Det är mycket osannolikt att Energimarknadsinspektionen inte kommer att bevilja ansökan.

När utbetalningen av stödet kommer att ske är inte klart, men tidigast efter den första december. Oavsett hur snabbt detta skulle kunna administreras går det inte att betala ut pengar innan första december beroende på att regelverket som gör det möjligt att använda kapacitetsavgifter till nödåtgärder på det här sättet inte börjar gälla förrän den 1 december.

Hantering av IMD el

De boende som inte har något eget elnätsavtal kommer inte få ta del av stödet. Det är dock fritt för den som vidarefakturerar el att föra stödet vidare.

Ägarbyte och nya fastigheter

Den som innehar elnätsavtalet dagen efter Energimarknadsinspektionen fattar beslut är den som har rätt till elprisstödet. Vem som äger fastigheten påverkar inte. Dock sker byte av elavtal vanligen samtidigt som fastigheter byter ägare.

Med den nuvarande utformningen av stödet kommer inget stöd utbetalas om historisk energianvändning inte finns. Det innebär att elprisstöd inte ges för fastigheter som använt el enbart efter 1 oktober 2022, exempelvis nya byggnader.

Konsekvensanalys

Konsekvensanalysen baseras på inrapporterad energistatistik genom Sveriges Allmännyttas Klimatinitiativ, se Figur 1. Av de medlemmar som rapporterat sin elanvändning använde 75 procent 24 kWh/m2, år eller mindre (75-percentilen). Ingen använde mindre än 8 kWh/m2. Hälften av medlemmarna använde mellan 14 och 24 kWh/m2, år (värden mellan 25-percentilen och 75-percentilen).

Figur 1. Inrapporterad elanvändning under 2021 genom Sveriges Allmännyttas klimatinitiativ samt median och percentilvärden

Baserat på statistik för elanvändningen och det angivna elprisstödet så kan merparten av Sveriges Allmännyttas medlemmar i elområde tre förvänta sig ett elprisstöd mellan 7 och 12 kr/m2. Merparten av våra medlemmar i elområde fyra kan förvänta sig ett elprisstöd mellan 11 och 19 kr/m2. Elprisstödet är samma oavsett elhandelsavtal och oavsett om avtalet har bundna låga priser eller rörliga priser, som på senaste tiden varit höga och volatila.

Som visats tidigare så är det ekonomiska läget ansträngt för medlemsföretagen. Analysen visade att uppvärmningskostnaderna, som vanligtvis avser fjärrvärme, står för en relativt stor del av energikostnaderna jämfört med fastighetselkostnaderna. De medlemmar som inte har fjärrvärme kan dock drabbas mycket hårt. Framför allt de medlemmar som är beroende av gas för uppvärmning drabbas och kan få kostnadsökningar som överstiger de ökade elkostnaderna flera gånger om.

I den tidigare analysen inkluderades även ökande räntekostnader på 50 procent där konsekvensen av stigande räntor då uppgår till 34 kr/m2 och år. Det innebär att de stigande räntekostnaderna för många av våra medlemmar kommer att överstiga elprisstödets storlek.

Sveriges Allmännyttas synpunkter

Sveriges Allmännytta uppskattar att Svenska kraftnät har påskyndat arbetet och färdigställt sin ansökan innan det senast angivna datumet, 15 november. Vi ser dock brister i stödets utformning.

Nödåtgärder borde baseras mer på förutsättningar än beteende

För det första. Energianvändningen för ett hushåll eller ett bostadsbolag kan variera kraftigt, även om de har samma förutsättningar. Att användningen skiljer, beror då på beteende.

Den utformning som nu valts gynnar dem som använder mycket el samt de som har avtal med låga elhandelskostnader.

Boverket har underlag för normala nivåer som hade kunnat nyttjas för att beräkna nivåer för att på så sätt uppmuntra minskad elanvändning. Vidare borde stödet i större utsträckning tagit hänsyn till varierande elhandelskostnader beroende på avtal.

Nödåtgärder borde uppmuntra effekt- och energieffektivisering

För det andra, samtliga företag och hushåll bör ges möjlighet att minska och effektivisera sin energianvändning samt flytta eller minska sina effekttoppar (effekteffektivisering). Ekonomiskt stöd för att genomföra åtgärder skulle skynda på denna effektivisering. Med nuvarande utformning uppmuntras inte besparingar eller effektiviseringar över huvud taget. Det finns exempel från andra länder där elanvändare på olika sätt belönats för minskad elanvändning. Sverige borde gå i samma riktning.

Nödåtgärder behövs också för höga gaspriser

Elpriserna har stigit kraftigt samtidigt som fjärrvärmepriserna också stigit, om än inte i samma omfattning. De energipriser som stigit allra kraftigast är dock gaspriserna. I Sverige finns det, främst i södra Sverige, bolag och hushåll som i princip inte har något alternativ till att nyttja gas för värme – förutom att nyttja värmepumpar.

I de fall där fjärrvärmebolag höjt priserna med mer än 20 procent är det sannolikt att värmepumpar kan bli ett vanligare alternativ.

Installeras värmepumpar i stor omfattning utan att utvärdera konsekvenserna kan det öka elanvändningen och belastningen på elnätet.

Sveriges regering bör därför snarast se över möjligheterna för att stödja alla företag och hushåll som drabbas hårt av ökade energipriser – inte bara elpriser.