Energipriserna ökar och är oförutsägbara. Syftet med denna snabbanalys är att belysa hur ökande energipriser påverkar Sveriges Allmännyttas medlemsföretag.
Ett sannolikt scenario är att Sveriges Allmännyttas medlemmar kan få ökade energikostnader som uppgår till över 4 500 kr/lägenhet.

Energipriserna

El

Under augusti steg månadsmedelpriserna på elbörsen kraftigt och slog prisrekord i elområde 3 (SE 3) och elområde 4 (SE 4). Aldrig tidigare har månadsmedelpriset varit så högt. I SE 3 stannade priset i augusti på 223 öre/kWh medan priset i SE 4 uppgick till 305 öre/kWh, där väsentligt högre timpriser och dygnspriser förekommer. Prisrekorden innebär elpriser som är mer än 200 procent högre jämfört med samma period föregående år. Inkluderas nätavgift, skatt och moms är den relativa ökningen lägre.
Det extrema läge som vi nu ser har vi aldrig tidigare sett. Du kan läsa mer om bakgrund och förutsättningar här.


Figur 1. Elprisutveckling, genomsnittligt spotpris. Källa: Nordpool, (egen bearbetning)

Fjärrvärme

Prisdialog kring fjärrvärmepriser för 2023 pågår runt om i Sverige och har inte avslutats. Det vi vet så här långt är dock att rekordprishöjningar om 10–20 procent förekommer vilket kan jämföras med att vi historiskt i Sverige haft genomsnittliga prishöjningar för fjärrvärmen som varierat 0,4–1,6 procent 2017–2022.


Figur 2. Prisökningar fjärrvärme jämfört med föregående år. Data för 2023 ej fastställt. Källa: Prisdialogen (egen bearbetning)

Gas

Gasen är det energislag som visar de absolut största prisrekorden. I skrivande stund har våra medlemmar som använder gas för uppvärmning svårt att köpa gas till förutsägbara priser. Priset är flera hundra procent högre jämfört med priser som varit aktuella under 2021.


Figur 3. Exempel på prisutveckling för två gasleverantörer i södra Sverige. Källa: Eon och Kraftringen (egen bearbetning)

Konsekvensanalys

För att beräkna de ekonomiska konsekvenserna har vi utgått från data från samtliga medlemmars resultaträkningar och normaliserat alla bolagens kostnader mot den funktionella enheten: m2. Därefter har vi utgått från tre olika scenarion:

  • Ökande värmekostnader om 10 procent och ökande elkostnader om 100 procent.
    Detta scenario är rimligt att drabba flertalet bostadsbolag inom SE 3 och SE 4, med fjärrvärme som huvudsaklig uppvärmningskälla
  • Ökande värmekostnader om 20 procent och ökande elkostnader om 175 procent.
    Detta är ett extremt scenario som kan drabba bostadsbolag inom SE 4 med fjärrvärme som huvudsaklig uppvärmningskälla
  • Ökande värmekostnader om 300 procent och ökande elkostnader om 175 procent.
    Detta är ett extremt scenario som kan drabba bostadsbolag inom SE 4 med gas som huvudsaklig uppvärmningskälla

I samtliga scenarion inkluderas en inflation om 5 %, vilket i dagens läge är lågt räknat, samt ökande räntekostnader om 50 procent, vilket exempelvis motsvara en höjning från 1,2 procent till 1,8 procent.
Resultaten redovisas i Figur 4 som tydligt visar ett trendbrott jämfört med tidigare år. Stiger elkostnader med 100 procent och värmekostnader 10 procent ökar energikostnaderna med 47 kr/m2, drygt en tredjedel av de beräknade kostnadsökningarna. Stiger elkostnaderna med 175 procent och värmekostnaderna med 20 procent ökar energikostnaderna med 85 kr/m2, drygt hälften av de beräknade kostnadsökningarna. I scenariot som försöker ta hänsyn till kraftigt ökande gaspriser stiger energikostnaderna med mer än 400 kr/m2, vilket kan få förödande konsekvenser för ett bostadsbolag.

Sveriges Allmännyttas medlemmar förvaltar idag cirka 75 000 000 m2. En energi-kostnadsökning över samtliga medlemmar om 60 kr/m2 motsvarar 4 500 000 000 kr. Om denna kostnad skulle fördelas över de 945 000 lägenheter som förvaltas skulle kostnaden uppgå till 4 762 kr/lägenhet.


Figur 4. Resultat från konsekvensanalys. Ökade kostnader med hänsyn tagen till stigande inflation, ökade räntekostnader och stigande energipriser.