Jorunn Rådberg är beteendevetare med en alldeles särskild passion för miljonprogramsområden. Hon har tidigare arbetat för Boverket, Stena Fastigheter och Sweco men är i dag hållbarhetsutvecklare på fastighetsbolaget Victoriahem, ett av Sveriges Allmännyttas associerade medlemsföretag.

I dag vill hon sprida kunskap om miljonprogrammet och få fler att se möjligheterna i dessa områden. Hon berättar att hon själv hade fördomar om miljonprogramsområdena som fula och omänskliga.

– Men det var innan jag träffade dem som faktiskt bor där. Då ändrades bilden helt. Det här är ju deras hembygd, här växer barn och ungdomar upp och här skapas minnen och vänskapsband.

Inte storskaligt och anonymt

Områdena visade sig heller inte vara så storskaliga och anonyma som hon trodde.

– De boende beskriver en stor variation mellan gårdar och hus. Det finns helt enkelt en annan geografi som består av dem som bor där.

Vad är din drivkraft för att arbeta med miljonprogramsfrågorna?

– Det här är platser och människor som ger mig stort hopp! Det är här som framtiden finns. Här bor väldigt många barn och unga med drömmar och driv.

Möter hinder

Samtidigt möter miljonprogrammets invånare fler hinder, konstaterar hon.

– Deras bostadsområden används ofta som slagträ i debatter och målas upp som no-go-zoner eller ghetton. Det skapar fördomar som drabbar de boende och påverkar självkänsla och identitet.

Jorunn Rådberg betonar att barn inte ska ha sämre uppväxtvillkor för att de bor i ett visst bostadsområde.

– Det måste vi gemensamt göra allt för att förändra! Vi måste öppna fler dörrar.

Miljonprogramsinvånarnas förmåga och kompetens behövs verkligen, framhåller hon.

– Det går inte att bara lägga skulden för samhällets brister på de platser och de människor där sprickorna blir synliga. Lösningen är inte att riva husen eller att börja visitera alla som bor där.

Så vad är lösningen?

– Lösningen är att börja förvalta husen, att skapa goda uppväxtvillkor, hopp och bättre framtidsutsikter.

Finns det någon potential i miljonprogrammet som ofta missas?

– De som äger bostäderna har allt att vinna på att fler kan komma i arbete, men också att genom öka nätverken mellan de boende.

Missar den kollektiva förmågan

Den kollektiva förmågan missas ofta, menar hon.

– När boende kan stötta varandra, starta egna initiativ och engagera sig fungerar området mycket bättre. Det är en rikedom!

Jorunn Rådberg tycker att miljonprogramshusen har oförtjänt dåligt rykte.

– I grunden är det mesta mycket bra, men man måste rusta upp och rätta till sådant som inte blev bra från början. Det gör man ju med alla hus. Vi har ju inte utedass på gårdarna i Gamla Stan längre, påpekar hon.

Du har sagt att du tycker att polisens rapportering om de utsatta områdena är lite väl dyster. Varför?

– Eftersom både polisen och kommunerna kopplar extra resurser till de så kallat utsatta områdena så blir polisens roll att vara pessimistisk. Ingen vill riskera bakslag på grund av kortsiktiga omprioriteringar när det går åt rätt håll. Trots att läget förbättrats betydligt på många ställen är det lätt att tro att det är hopplöst och att situationen inte går att förändra.

Jorunn Rådberg, som gärna delar med sig av sina och Victoriahems erfarenheter, är en föreläsarna på Sveriges Allmännyttas program inom stadsdelsutveckling som startar i mars.

Jorunns 3 starkaste tips till fastighetsägare med hus i utsatta områden

• Börja förvalta. Ta hand om husen och människorna så vänder det garanterat.
• Tänk långsiktigt, det är en lönsam investering.
• Samarbeta med dem som bor i husen. Börja med enkla möten, bara bjud in till att träffas på gården eller trapphuset. Då bygger man det viktigaste: Förtroende och tillit. Utan det kommer man ingenstans.

Victoriahem har formulerat tio insikter efter tio års förvaltning av miljonprogrammet. Erfarenheterna – med både framgångar och misstag – av hur dessa områden bäst rustas upp och förvaltas har Victoriahem samlat på sin hemsida (se länk nedan).