Filmen följer flera samlande personer på nära håll, in i lägenheter som är fyllda med påsar, säckar, kartonger, kläder, skor, väskor, förpackningar, tyger, kuddar, möbler, pappershögar, böcker, tidningar…

En av de medverkande har flyttat till ett vandrarhem, eftersom det blev för svårt att bo kvar i lägenheten.

– Jag har en trea som är belamrad med saker, på toaletten och allt. Jag kan knappt komma in. Det tog 45 minuter för mig att gå från dörren till vardagsrummet, för jag fick flytta alla saker stegvis. Flytta och ta ett steg, flytta och ta ett steg, för att komma fram. Om det skulle brinna skulle jag inte ha en chans att ta mig till dörren, berättar hon för filmaren Linnea Widén.

”Som en viktökning”

En annan person konstaterar i filmen att samlandet tenderar att tillta gradvis och under lång tid.

– Jag har själv jämfört det här med viktökning, som ju kan komma smygande. När man går upp i vikt så ökar man ju stadigt – och sedan är man där plötsligt. Och så kan det bli med det som man har samlat på sig, säger han.

Till slut hade han så mycket saker att det inte gick att sova i sängen.

– Så jag tänkte ”jag kan väl ligga på golvet”. Jag hade ett liggunderlag och så la jag på en tjock tygjacka och sådär. Och det gick bra. En trång sängplats är inte alls så dumt.

Alla skikt i samhället

Specialstädaren Carl Kyrk, med lång erfarenhet av lägenhetstömningar, medverkar också i filmen.

– Samlandet kan drabba i alla skikt i samhället. Från människor med drogproblem till människor med fullt fungerande arbeten, inom kommun och riksdag och domstolsväsendet… Folk med fem språk, högintellektuella… Det är bara det att just den här biten klarar de inte av – att slänga saker, säger han.

Bär på minnen och lindrar ångest

Flera berättar i filmen om att sakerna bär på minnen, från tider som flytt och människor som inte längre finns kvar.

– Jag har jättesvårt att släppa de där sakerna. De ersätter någonting som jag anser att jag har förlorat. De är där och de går ingenstans, som en av kvinnorna uttrycker det.

Att köpa saker kan också lindra ångest, berättar hon.

– Om jag köper någonting eller skaffar mig någonting, det kan vara vad som helst, då blir jag lugn i den stunden.

Hjälp av boendestödjare

Men filmen visar också att det finns hopp och hjälp att få, bland annat genom socialtjänstens boendestödjare.

– Det är sällan som en aktör räcker för att hjälpa de här personerna, understryker forskaren och psykologen Volen Ivanov i filmen.

Volen Ivanov medverkar även på Sveriges Allmännyttas konferens Hemma hos allmännyttan, som i år riktar fokus mot bland annat samlarbeteende (läs mer nedan).

Se hela filmen Samlarna på SVT Play här