- Förvaltning
- 2026-05-28
- Sveriges Allmännytta
Befolkningsskyddet består bland annat av varningsmöjligheter, skyddsrum, utrymning och inkvartering. Det handlar om att kunna varna, skydda och flytta människor.
Den nya lagen ska stärka skyddet av civilbefolkningen vid krig och väpnat angrepp och innebär förändringar för främst kommuner och fastighetsägare. Det införs också ett system för skyddade utrymmen.
– Bostadsföretagen är en viktig del av Sveriges civila beredskap eftersom vi behöver både bostad och skydd för att klara kriser och eventuella krig, säger Sveriges Allmännyttas förvaltningsexpert Bengt Lind.
En femtedel hos allmännyttan
20 procent av Sveriges skyddsrum finns hos medlemsföretagen i Sveriges Allmännytta.
– När regeringen nu stärker arbetet med skyddsrum och beredskapsplanering blir det ännu tydligare hur bostadssektorn kan bidra till att skydda människor i hela landet, framhåller han.
Ny kunskapsdag om skyddsrum
Sveriges Allmännytta har därför stärkt upp kunskapsutbudet inom beredskapsområdet. I höst ordnas för första gången en särskild kunskapsdag för skyddsrumsfrågor, med studiebesök och medverkan från Myndigheten för civilt försvar (MCF), HBV och medlemsföretagen Kristianstadsbyggen och Huge Bostäder.
Vid flera tillfällen ordnas också en tvådagarskurs i krisledning för fastighetsföretag, med målet att stärka organisationens beredskap och krisförmåga (se nedan).
– Jag kommer också att prata skyddsrum under Almedalsveckan tillsammans med MCF och HBV, berättar Bengt Lind.
Den nya lagen i korthet
Huvuddragen i den nya lagen är:
- Ett nytt skyddsalternativ införs
Det anses med stor sannolikhet behövas ett komplement till befintliga skyddsrum för att kunna erbjuda en tillräckligt stor mängd skyddsplatser på acceptabelt avstånd. Den nya lagen innebär att det införs bestämmelser om ett nytt skyddsalternativ utöver skyddsrum, så kallade skyddade utrymmen. Ett skyddat utrymme ger ett begränsat skydd jämfört med ett skyddsrum men ändå ett tillräckligt skydd mot effekterna av stridsmedel som kan komma att användas i krig. Det kan exempelvis handla om tunnelbaneperronger, vägtunnlar, parkeringsgarage och källare i betongbyggnader. - Förstärkt kontroll av skyddsrum
Ägare till byggnader eller anläggningar med skyddsrum blir skyldiga att genomföra förenklade kontroller efter föreläggande från myndighet. Även regleringen om underhåll och förbättringsåtgärder för skyddsrum förtydligas. - Tydliga skyldigheter under höjd beredskap
I Sverige finns cirka 64 000 skyddsrum som ska kunna ställas iordning inom 48 timmar vid höjd beredskap. I lagen förtydligas att det är fastighetsägarens/nyttjanderättsinnehavarens skyldighet att bereda plats samt ställa iordning skyddsrummet. - Kommunalt informationsansvar
Kommunerna ska ansvara för att informera invånarna om tillgängliga skyddsalternativ och att informera fastighetsägare om vilka krav som gäller för skyddsrum och skyddade utrymmen.
Länsstyrelserna tar över
Från och med den 1 januari 2027 kommer länsstyrelserna ta över uppdraget gällande kontrollerna av skyddsrum. Men myndigheten för civilt försvar kommer även i fortsättningen vara den ledande myndigheten inom området och ska bland annat konkretisera hur lagen ska tillämpas i praktiken genom att ta fram föreskrifter och vägledningar.
Skyddsrumsdagen den 11 november
I höst arrangerar Sveriges Allmännytta en kunskapsdag om skyddsrum och civil beredskap, med fokus på ansvar, regelverk och praktiska lösningar.

Dagen riktar sig till dig som har ett skyddsrum eller vill lära dig mer om ansvar, regelverk och praktiska frågor kopplade till skyddsrum. Programmet bjuder på en blandning av kunskapspass, dialog, nätverkande och studiebesök. Vi får även besök av Myndigheten för civilt försvar (MCF) som sätter in frågan i ett större sammanhang och belyser de allmännyttiga bostadsbolagens uppdrag vid höjd beredskap.
Se programmet här
Krisledning i fastighetsbolag
Alla organisationer kan drabbas av störningar – från långvariga elavbrott och vattenläckor till brand, sprängningar, hot eller samhällskriser. För ett bostadsföretag handlar beredskap om att kunna fortsätta leverera en trygg och fungerande boendemiljö, även under en kris.

I Sveriges Allmännyttas krisledningskurs går vi igenom hur man kan identifiera risker, analysera sårbarheter och ta fram en praktisk kontinuitetsplan.
Vi tittar också på hur en krisorganisation kan se ut, hur man skapar en gemensam lägesbild och fattar beslut under tidspress.