Ventilation med värmeåtervinning är en viktig åtgärd för att minska energianvändningen i befintliga byggnader. Men för att bedöma den verkliga klimatnyttan behöver även klimatpåverkan från själva de installerade produkterna och materialen vägas in.

Det är utgångspunkten för en studie som presenterades på en internationell ventilationskonferens under torsdagen.

– Vi vet att värmeåtervinning kan minska energianvändningen. Men djävulen ligger i detaljerna. När vi tittar på hela livscykeln ser vi att produktval, återbruk och livslängd också kan få stor betydelse för den samlade klimatnyttan, säger Björn Berggren, energiexpert på Sveriges Allmännytta och adjungerad lektor vid Lunds universitet och tillika en av författarna till studien.

Samma funktion – olika klimatpåverkan

I studien har miljövarudeklarationer (EPD:er) för nära 100 olika ventilationsprodukter och material analyserats. Det finns ett tydligt samband mellan mängden produkter och material och klimatpåverkan från tillverkningsskedet. Samtidigt finns betydande skillnader mellan produkter med liknande funktion.

– När vi exempelvis jämför ventilationsaggregat så ser vi att olika ventilationsaggregat, som är lämpliga för lika stora luftflöden, kan visa stora skillnader avseende klimatpåverkan från produktionen av aggregaten, säger Ulla Janson, universitetslektor vid Lunds universitet och medförfattare till studien.

Studien omfattar även energianvändningen under drift och framtida utbyte av komponenter vid installation av nytt ventilationssystem. Samtliga studerade alternativ, där ventilation med värmeåtervinning installeras, ger en klimatvinst över den analyserade perioden på 50 år. Alternativet där produkter med låg klimatpåverkan och återbruk väljs ger mer än dubbelt så stor nettominskning av växthusgasutsläppen jämfört med alternativet med produkter med högst klimatpåverkan.

Livslängden viktig för helheten

En viktig faktor är hur länge installationerna håller. I beräkningen antas en teknisk livslängd på 20 år, vilket innebär två utbyten under analysperioden. Klimatpåverkan från dessa framtida utbyten blir större än från den ursprungliga installationen.

– Det är vanligt och standardiserat att anta en livslängd om 20 år för ventilationsprodukter. Men jag tror i princip alla med erfarenhet från området vet att livslängden normalt är längre, säger Björn Berggren.

Ulla Jansson betonar vikten av att välja produkter med lång livslängd, fokusera på återbruk och återanvändning.

– Men det är också otroligt viktigt att underhålla systemet så att livslängden förlängs, säger hon.

Djävulen ligger även i klimatdata

Studien visar samtidigt att det finns betydande osäkerheter. Resultaten påverkas av bland annat vilka miljövarudeklarationer som används, antaganden om transporter och installation, komponenternas livslängd samt vilken klimatpåverkan som antas för el och fjärrvärme, idag och i framtiden. Tillgängliga miljövarudeklarationer  innehåller dessutom olika mycket information.

Resultaten ska därför inte tolkas som generella värden för alla ventilationssystem. Däremot visar studien tydligt att ett livscykelperspektiv kan ge en annan och mer nyanserad bild än om enbart energibesparingen eller den första investeringen studeras.

Studien är en del av forskningsprojektet Core (kostnads- och resursoptimal energirenovering), som ska bidra med kunskap om hur renoveringar kan genomföras med hänsyn till energi, klimat, resurser och kostnader. Det drivs av Sveriges Allmännytta, Lunds universitet och teknikkonsultföretaget Zerotude med stöd av Energimyndigheten.

Uppföljning av klimatpåverkan

Allmännyttans Klimatinitiativ, som uppdaterades under 2025, har som övergripande mål att halvera klimatpåverkan mellan 2025 och 2035. Inom initiativet finns flera klimatprestandamål, samt även procentminskningsmål. Ett av dessa mål är att den totala klimatpåverkan från renovering och ombyggnad ska minska med 35 procent mellan 2025 och 2035.

Renovering och ombyggnad kommer att börja rapporteras in och följas upp för helåret 2027 hos bolag som har över 2 500 lägenheter.

– Vi arbetar just nu med hur detta ska göras och klimatpåverkan från ventilationssystem kommer sannolikt vara en del i denna uppföljning. Därför är resultaten i denna studie särskilt intressanta, säger Magnus Ulaner, klimatexpert på Sveriges Allmännytta.