Medelpriset för vatten och avlopp har ökat med 2,9 procent mellan 2018 och 2019, medan inflationen under samma period stannade på två procent.

Sedan 2014 har VA-priset ökat med 14,1 procent, medan den allmänna prisutvecklingen legat på 6,1 procent.

– Det är viktigt att granska kostnaderna för vatten och avlopp både nationellt och på kommunnivå. Det är en stor kostnad för många av medlemsföretagen i Sveriges Allmännytta, säger Hans Dahlin, energiexpert på Sveriges Allmännytta och ordförande i Nils Holgersson-gruppen.

16 kommuner sänkte priset

Prisutvecklingen varierar stort över landet. Nils Holgersson-rapporten visar att 26 kommuner har höjt taxan med 10 procent eller mer det senaste året. Det kan innebära många hundralappars höjning från ett år till ett annat för konsumenterna.

– Vi måste komma bort från den ojämna prisökningstakten. Det behövs en förutsägbarhet från år till år. Måste man höja taxan ordentligt borde höjningen slås ut över en längre tid. En vattenräkning som plötsligt skenar kan bli en rejäl smäll, säger Hans Dahlin.

Men årets rapport visar också att 89 kommuner lämnat taxan oförändrad – och att 16 kommuner faktiskt sänkt taxan.

Billigast i Solna

Prisskillnaderna mellan landets kommuner är fortfarande mycket stora.

Liksom förra året är det invånarna i Ockelbo som får betala mest för vattnet. Årskostnaden för vatten och avlopp i en typlägenhet är där 8 227 kronor.

Solna ligger kvar i botten av tabellen och har även i år Sveriges billigaste vatten: VA-kostnaden är där 1 644 kronor om året.

– Visserligen varierar kommunernas förutsättningar mycket, men skillnaderna är så pass stora att de får en kännbar påverkan på konsumenternas privatekonomi, säger Hans Dahlin, ordförande i Nils Holgersson-gruppen.

Dyrast i glesbygd

VA-kostnaden är generellt högst i skärgårds- och glesbygdskommuner som Strömstad, Tjörn, Norrtälje och Nordanstig, där vatten- och avloppsledningarna behöver dras långa sträckor och slås ut på färre invånare. Lägst är den i tätbebyggda kommuner som Stockholm, Huddinge,Västerås – och Solna.

Klimatförändringarna kommer att föra med sig både fler skyfall med översvämningar och fler fall av akut vattenbrist framöver. Det ställer stora krav på en modernisering av Sveriges VA-nät – vilket sannolikt kommer innebära höjda avgifter för hushållen framöver.

– Att VA-taxor ska täcka förbrukning, drift och underhåll är självklart. Och det är viktigt att VA-näten klimatanpassas.

Vem betalar klimatanpassning?

Men den stora frågan är hur kostnaderna för klimatanpassning av offentlig infrastruktur ska finansieras, menar Hans Dahlin.

– Vi behöver en ordentlig diskussion om hur kostnaden för uppgraderingen av VA-systemen ska fördelas, säger han.

Om undersökningen

För 24:e året i rad ger Nils Holgersson-gruppen ut rapporten ”Fastigheten Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige”. I rapporten ”förflyttas” en bostadsfastighet genom landets samtliga 290 kommuner för att jämföra kostnader för sophämtning, vatten och avlopp, el och uppvärmning. Jämförelsen av VA-priserna i denna delrapport bygger på Svenskt Vattens taxestatistik för 2018.