Regeringens syfte är att möjliggöra för fler människor att äga sitt eget boende.

– Det är viktigt att fler får möjlighet att ta sig in på den ägda bostadsmarknaden. För unga som ofta saknar kapital kan hyrköp vara ett alternativ. Utredaren ska också föreslå hur hyreslägenheter kan omvandlas till ägarlägenheter, säger infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson.

Sedan 2009 är det möjligt att bilda ägarlägenhetsfastigheter vid nyproduktion. Det finns i dag cirka 3 300 ägarlägenheter.

Den nya utredningen ska föreslå de åtgärder som behövs för att befintliga hyreslägenheter i flerbostadshus ska kunna omvandlas till ägarlägenheter. Detta har utretts tidigare (2014) och den nya utredningen ska utgå från det äldre förslaget och beakta de synpunkter som då lämnades i remissyttranden.

Ägarlägenheter även i befintligt bestånd

Enligt det tidigare utredningsförslaget ska en omvandling av hyreslägenheter i flerbostadshus till ägarlägenheter som huvudregel omfatta samtliga lägenheter i en byggnad. En annan uppdelning av fastigheten skulle riskera att göra förvaltningen mer komplex och skapa svårigheter att hitta bra former för samverkan inom byggnaden.

Den nya utredningen ska trots det överväga om en fastighetsägare bör ha möjlighet att omvandla endast vissa hyreslägenheter i ett flerbostadshus till ägarlägenheter.

Utredningen ska utgå från att samma regler ska gälla för ägarlägenheter som har tillkommit genom omvandling som för ägarlägenheter som tillkommit vid nyproduktion.

– Att blanda olika upplåtelseformer i samma hus innebär både juridiska och praktiska utmaningar. Utredningen får ge svar på om det är möjligt att göra detta på ett sätt som fungerar riktigt bra för alla inblandade – både för den som äger fastigheten, de som äger en ägarlägenhet och de som hyr en hyreslägenhet, säger Jörgen Mark-Nielsen.

I dag finns inga särskilda regler när det gäller hyrköp av bostäder. De möjligheter som finns att ingå denna typ av avtal är begränsade när det gäller fast egendom, som till exempel ägarlägenheter, eftersom avtal om framtida köp eller försäljning av sådan egendom inte är bindande.

Två hyrköpsmodeller

I dag tillämpas i huvudsak två hyrköpsmodeller. Den ena modellen innebär att den som hyr en bostad har rätt att köpa den i framtiden. Under den tid som hyresgästen hyr lägenheten gäller hyreslagens regler, vilket innebär att den som inte utnyttjar sin rätt att köpa bostaden normalt har rätt att bo kvar som hyresgäst. Denna modell brukar tillämpas när bostadsföretag erbjuder hyrköp.

Den andra modellen innebär i princip att en köpare förvärvar en del av en bostad av en bostadsutvecklare med option att inom en viss tidsperiod köpa resten av bostaden. Köparen betalar en ersättning för den del av bostaden som ägs av den andra delägaren. Om parterna inte har avtalat om annat kan den andra delägaren begära att hela bostaden ska säljas om köparen inte utnyttjar sin option att köpa bostaden.

Utredningens uppdrag är att redogöra för olika hyrköpsmodeller, redovisa för- och nackdelar med ett regelsystem för hyrköp av bostäder, samt analysera och ta ställning till hur ett regelsystem för hyrköp av bostäder bör utformas.

Överväga krav för hyrköpsavtal

Utredningen ska bland annat överväga vilka krav som ska ställas på ett hyrköpsavtal, hur hyran bör bestämmas, under vilka förutsättningar ett hyrköpsavtal ska kunna sägas upp, hyrköparens möjligheter att i dessa fall få tillbaka betalda förskott samt vad som ska gälla för överlåtelse av ett hyrköpsavtal till annan hyrköpare respektive fastighetsägare.

Syftet är att skapa tydlighet, förutsebarhet och trygghet åt parterna i ett hyrköpsavtal. Inriktningen är att hyrköpssystemet ska omfatta både ägarlägenheter och bostadsrätter, såväl vid nyproduktion som vid omvandling respektive ombildning.

Särskild utredare är chefsrådmannen Magnus Hermansson. Uppdraget ska redovisas senast den 2 december 2024.