Vilken klimatpåverkan har egentligen olika typer av renoverings- och ombyggnadsprojekt? När är det lämpligt att använda det Excelbaserade verktyget KROT, och när passar andra metoder bättre? Hur genomför man en klimatberäkning i KROT på ett enkelt och effektivt sätt? Och hur kan KROT användas redan i ett tidigt skede för att identifiera vilka renoveringsåtgärder som står för en stor del av klimatpåverkan i ett ROT-projekt? Slutligen: hur kan denna kunskap användas för att identifiera förbättringsåtgärder och minska projektets totala klimatpåverkan?

Frågor som dessa behandlas i kursens första modul. Modulen ger en grundläggande introduktion för dig som behöver förstå sammanhangen, tillgång till det Excelbaserade verktyget KROT samt en steg-för-steg-genomgång av hur verktyget används. Dessutom ingår praktiska övningar som hjälper dig att komma i gång med egna klimatberäkningar.

För denna modul ingår sex kompletterande räknestugor, där ni deltagare ges möjlighet att ställa frågor och få stöd i era egna beräkningsarbeten. Kallelser till dessa tillfällen skickas ut i samband med anmälan. Räknestugorna är frivilliga och utformade för att du ska kunna delta när behovet uppstår.

För att minska klimatpåverkan i renoverings- och ombyggnadsprojekt krävs dels ett strukturerat arbetssätt för hur frågan hanteras i olika typer av projekt inom organisationen, dels en genomtänkt och effektiv kravställning i upphandlingar. I denna modul går vi igenom olika arbetssätt, vilka metoder som kan användas för klimatrelaterad kravställning och vad som kan anses vara en rimlig ambitionsnivå.

Vi diskuterar hur kraven kan utformas så att de är tillräckligt ambitiösa, samtidigt som leverantörerna har tillräcklig mognad för att kunna lämna konkurrenskraftiga anbud. Vidare behandlas vilka åtgärder i projekten som ger störst effekt för att minska klimatpåverkan och hur arbetet med åtgärder kan prioriteras. Dessa frågor står i fokus under modul 2.

För detta tillfälle sker även ett kortare digitalt uppsamlingstillfälle med möjlighet att ställa frågor och få svar från kursföreläsarna den 4 maj kl 13.00 – 14.00.

Den globala standarden för redovisning av klimatutsläpp, Greenhouse Gas Protocol (GHG-protokollet), används inom Allmännyttans klimatinitiativ. I denna modul behandlas hur klimatpåverkan från ROT-projekt förhåller sig till andra aktiviteter i ett bostadsbolags värdekedja. ROT-projekt genomförs ofta med syftet att minska klimatpåverkan, exempelvis genom lägre energianvändning, men hur ska denna påverkan redovisas på ett korrekt sätt?

Vi går igenom hur utsläpp från ROT-projekt kan redovisas i linje med GHG-protokollet, samt när och hur underlag från klimatberäkningar som tagits fram med KROT-verktyget bör användas i organisationens övergripande klimatredovisning.

För detta tillfälle sker även ett kortare digitalt uppsamlingstillfälle med möjlighet att ställa frågor och få svar från kursföreläsarna den 9 juni kl 13.00 – 14.00.

Vilken klimatpåverkan har egentligen olika typer av renoverings- och ombyggnadsprojekt? När är det lämpligt att använda det Excelbaserade verktyget KROT, och när passar andra metoder bättre? Hur genomför man en klimatberäkning i KROT på ett enkelt och effektivt sätt? Och hur kan KROT användas redan i ett tidigt skede för att identifiera vilka renoveringsåtgärder som står för en stor del av klimatpåverkan i ett ROT-projekt? Slutligen: hur kan denna kunskap användas för att identifiera förbättringsåtgärder och minska projektets totala klimatpåverkan?

Frågor som dessa behandlas i kursens första modul. Modulen ger en grundläggande introduktion för dig som behöver förstå sammanhangen, tillgång till det Excelbaserade verktyget KROT samt en steg-för-steg-genomgång av hur verktyget används. Dessutom ingår praktiska övningar som hjälper dig att komma i gång med egna klimatberäkningar.

För denna modul ingår sex kompletterande räknestugor, där ni deltagare ges möjlighet att ställa frågor och få stöd i era egna beräkningsarbeten. Kallelser till dessa tillfällen skickas ut i samband med anmälan. Räknestugorna är frivilliga och utformade för att du ska kunna delta när behovet uppstår.

För att minska klimatpåverkan i renoverings- och ombyggnadsprojekt krävs dels ett strukturerat arbetssätt för hur frågan hanteras i olika typer av projekt inom organisationen, dels en genomtänkt och effektiv kravställning i upphandlingar. I denna modul går vi igenom olika arbetssätt, vilka metoder som kan användas för klimatrelaterad kravställning och vad som kan anses vara en rimlig ambitionsnivå.

Vi diskuterar hur kraven kan utformas så att de är tillräckligt ambitiösa, samtidigt som leverantörerna har tillräcklig mognad för att kunna lämna konkurrenskraftiga anbud. Vidare behandlas vilka åtgärder i projekten som ger störst effekt för att minska klimatpåverkan och hur arbetet med åtgärder kan prioriteras. Dessa frågor står i fokus under modul 2.

För detta tillfälle sker även ett kortare digitalt uppsamlingstillfälle med möjlighet att ställa frågor och få svar från kursföreläsarna den 4 maj kl 13.00 – 14.00.

Den globala standarden för redovisning av klimatutsläpp, Greenhouse Gas Protocol (GHG-protokollet), används inom Allmännyttans klimatinitiativ. I denna modul behandlas hur klimatpåverkan från ROT-projekt förhåller sig till andra aktiviteter i ett bostadsbolags värdekedja. ROT-projekt genomförs ofta med syftet att minska klimatpåverkan, exempelvis genom lägre energianvändning, men hur ska denna påverkan redovisas på ett korrekt sätt?

Vi går igenom hur utsläpp från ROT-projekt kan redovisas i linje med GHG-protokollet, samt när och hur underlag från klimatberäkningar som tagits fram med KROT-verktyget bör användas i organisationens övergripande klimatredovisning.

För detta tillfälle sker även ett kortare digitalt uppsamlingstillfälle med möjlighet att ställa frågor och få svar från kursföreläsarna den 9 juni kl 13.00 – 14.00.

Vilken klimatpåverkan har egentligen olika typer av renoverings- och ombyggnadsprojekt? När är det lämpligt att använda det Excelbaserade verktyget KROT, och när passar andra metoder bättre? Hur genomför man en klimatberäkning i KROT på ett enkelt och effektivt sätt? Och hur kan KROT användas redan i ett tidigt skede för att identifiera vilka renoveringsåtgärder som står för en stor del av klimatpåverkan i ett ROT-projekt? Slutligen: hur kan denna kunskap användas för att identifiera förbättringsåtgärder och minska projektets totala klimatpåverkan?

Frågor som dessa behandlas i kursens första modul. Modulen ger en grundläggande introduktion för dig som behöver förstå sammanhangen, tillgång till det Excelbaserade verktyget KROT samt en steg-för-steg-genomgång av hur verktyget används. Dessutom ingår praktiska övningar som hjälper dig att komma i gång med egna klimatberäkningar.

För denna modul ingår sex kompletterande räknestugor, där ni deltagare ges möjlighet att ställa frågor och få stöd i era egna beräkningsarbeten. Kallelser till dessa tillfällen skickas ut i samband med anmälan. Räknestugorna är frivilliga och utformade för att du ska kunna delta när behovet uppstår.

För att minska klimatpåverkan i renoverings- och ombyggnadsprojekt krävs dels ett strukturerat arbetssätt för hur frågan hanteras i olika typer av projekt inom organisationen, dels en genomtänkt och effektiv kravställning i upphandlingar. I denna modul går vi igenom olika arbetssätt, vilka metoder som kan användas för klimatrelaterad kravställning och vad som kan anses vara en rimlig ambitionsnivå.

Vi diskuterar hur kraven kan utformas så att de är tillräckligt ambitiösa, samtidigt som leverantörerna har tillräcklig mognad för att kunna lämna konkurrenskraftiga anbud. Vidare behandlas vilka åtgärder i projekten som ger störst effekt för att minska klimatpåverkan och hur arbetet med åtgärder kan prioriteras. Dessa frågor står i fokus under modul 2.

För detta tillfälle sker även ett kortare digitalt uppsamlingstillfälle med möjlighet att ställa frågor och få svar från kursföreläsarna den 4 maj kl 13.00 – 14.00.

Den globala standarden för redovisning av klimatutsläpp, Greenhouse Gas Protocol (GHG-protokollet), används inom Allmännyttans klimatinitiativ. I denna modul behandlas hur klimatpåverkan från ROT-projekt förhåller sig till andra aktiviteter i ett bostadsbolags värdekedja. ROT-projekt genomförs ofta med syftet att minska klimatpåverkan, exempelvis genom lägre energianvändning, men hur ska denna påverkan redovisas på ett korrekt sätt?

Vi går igenom hur utsläpp från ROT-projekt kan redovisas i linje med GHG-protokollet, samt när och hur underlag från klimatberäkningar som tagits fram med KROT-verktyget bör användas i organisationens övergripande klimatredovisning.

För detta tillfälle sker även ett kortare digitalt uppsamlingstillfälle med möjlighet att ställa frågor och få svar från kursföreläsarna den 9 juni kl 13.00 – 14.00.