Porträttbild på Hanna Einarsson, som är bosocial handläggare och barnrättsstrateg på Kristianstadsbyggen

Hanna Einarsson, som även är utbildad barnrättsstrateg, berättar att bostadsbolaget samverkar med socialtjänsten i ett tidigt skede i de ärenden som berör barn. Det handlar både om tidiga kontakter med socialtjänstens bostadssociala samordnare, orosanmälningar och individuella lösningar i varje enskilt fall.

– Det gör det möjligt att hitta både kortsiktiga och långsiktiga lösningar, förklarar hon.

– De flesta ärenden som berör barn gäller ekonomi och eftersom vi bedriver inkasso i egen regi har vi möjlighet till generösa avbetalningsplaner, anstånd och gemensamma lösningar tillsammans med socialtjänsten fram till att en eventuell avhysning verkställs.

Rutinerna där barn är inblandade skiljer sig till viss del från andra avhysningar.

– Vi är mer proaktiva när det gäller ärenden som berör barn, genom fler kontakter och genom att arbetet fortgår tills vi når en lösning. Ärenden med barn är ärenden som vi inte släpper, säger Hanna Einarsson.

Inga barn utan hem sedan sju år

Det arbetet har givit resultat. Sedan mer än sju år har inga barn som berörts av avhysning stått utan hem när avhysningen skulle verkställas.

– Det fåtal barn som vid något tillfälle har varit folkbokförda på adressen har antingen blivit flyttade till en annan bostad eller placerade av socialtjänsten innan avhysningen.

Hon konstaterar samtidigt att vräkningsförebyggande arbete alltid innebär målkonflikter och intresseavvägningar.

– Barn ska inte kunna användas som förevändning för att underlåta att betala sin hyra. Men däremot finns det ett större intresse av att finna individuella lösningar som både gör att vi som fastighetsägare får in den hyra vi har rätt till, samtidigt som barnperspektivet beaktas.

Kommunen har huvudansvar

Huvudansvaret för att barnfamiljer får det ekonomiska stöd som de behöver för att kunna bo kvar ligger dock hos kommunen.

– Det ansvaret ska inte falla på oss som bostadsbolag. Men det åligger oss att verka för ett tätt samarbete, så att kommunens insatser kan göras i rätt tid, säger hon.

– Om vi ser att det kan bli aktuellt med en uppsägning ska vi också göra en barnkonsekvensanalys, för att utröna i vilken utsträckning som vi kan och bör göra kompensatoriska åtgärder* och säkerställa att vi har tagit det ansvar som åligger oss. På det sättet kvalitetssäkrar vi vårt arbete.

Prövas av styrelsens arbetsutskott

Kristianstadsbyggen har även som rutin att alla uppsägningar som berör barnfamiljer prövas av bolagsstyrelsens arbetsutskott. Det kan innebära att ledamöterna säger nej till en uppsägning, även i de fall där bostadsbolaget bedömer att det finns skäl till det.

Hanna Einarsson understryker också att en uppsägning eller en avhysning alltid kan återkallas.

– Vi tror att det är viktigt att ha med sig att det ibland är nödvändigt att våga fatta obekväma beslut, för att åstadkomma en förändring. Ett signalvärde om man så vill.

Om en uppsägning är kopplad till exempelvis störningar eller annan bristande skötsamhet från hyresgästens sida kan det ibland också vara lämpligt att andra samhällsaktörer – som exempelvis kommunens omsorgsförvaltning eller boendestödjare – går in och tar ansvar, framhåller hon.

– Det händer att kommunen agerar först när det blivit ett skarpt läge.

”Kvarboende inte alltid bästa lösningen”

Därtill påpekar Hanna Einarsson att det kan finnas tillfällen där en uppsägning kan vara det bästa för barnet.

– Ett kvarboende är inte alltid per automatik den bästa lösningen. Det är viktigt att arbeta utifrån de förutsättningar som finns i varje givet fall och våga se att det som kan verka bra på kort sikt inte alltid är en hållbar lösning, säger hon.

– Det finns fall där en nystart i en annan bostad kan vara en bättre lösning, utifrån parametrar som trångboddhet, historik på adressen eller intressekonflikter gentemot andra boende.

* Kompensatoriska åtgärder ska enligt barnkonventionen vidtas om det fattas beslut som är mot barnets bästa, för att mildra konsekvenserna av besluten.