Flicka står på gunga och gungar högt upp i luften. I bakgrunden syns flerbostadshus.

Syftet med att inkorporera barnkonventionen i den svenska lagstiftningen är att stärka barnrättsperspektivet och att tillämpningen av barnkonventionen ska få ett större genomslag i praktiken. Barnrättslagen har inte en högre ställning än andra lagar, men är överordnad myndigheters föreskrifter och riktlinjer.

Att ta hänsyn till barns intressen, att låta barnets intresse väga tungt gentemot andra intressenters samt att låta barn komma till tals är bra utgångspunkter om man vill säkerställa att man följer barnrättslagen, konstaterar Åsa Schelin, boendeexpert på Sveriges Allmännytta.

Exempel på relevanta barnrättsperspektiv

Hon ger några exempel på beslut där barnrättsperspektivet är relevant för bostadsbolagens del:

– När man beslutar att bygga om en innergård, när man fattar beslut om avhysning, när man utreder ett störningsärende och när man väljer vilka produkter och kemikalier man använder i sina fastigheter. För att inte tala om nyproduktion, områdesutveckling, bygga stadsdelar, flytta städer eller riva städer.

Listan är lång och kan göras längre.

– Barnrättslagen handlar om att ta vara på barns intressen och låt dem komma till tals i alla beslut som rör dem, konstaterar hon.

Barnkonventionen nu i svensk lag

Sverige skrev under Förenta Nationernas (FNs) konvention om barnets rättigheter redan 1990, och var därmed redan innan den nya lagstiftningen folkrättsligt bundet att förverkliga konventionen. Sveriges åtagande i sig har alltså inte förändrats, utan det är konventionens ställning som svensk lag som är ny.

För att leva upp till sitt åtagande att uppfylla barnkonventionen kan nationer transformera (omforma) befintlig lagstiftning för att ligga i linje med barnkonventionen. Så har Sverige arbetat innan den nya lagstiftningen. Ett annat sätt att fullgöra sitt åtagande är att inkorporera barnkonventionen, det vill säga skriva in konventionstexten i lagstiftningen, vilket Sverige nu valt att göra.

– Det innebär inte att transformeringen av befintliga lagar upphör, tvärtom är förhoppningen att den nya lagen ska bidra till att transformeringen av den övriga lagstiftningen ska ske i en snabbare takt än hittills, förtydligar Åsa Schelin.

Att barnkonventionen nu givits ställning som svensk lag förtydligar domstolarnas och rättstillämparnas (se förklaring nedan) skyldighet att beakta barnets ställning som bärare av egna rättigheter. Det understryker vikten av att beakta barnets rättigheter i alla beslut som berör barn, och gör det möjligt att pröva konventionen i sin helhet som svensk lag.

Vem ska följa barnrättslagen?

Det är i grunden statens uppgift att se till att barns rättigheter efterlevs i Sverige. Barnrättslagen ska säkerställa att barnets rättigheter uppfylls på alla nivåer inom offentlig verksamhet och att domstolar och rättstillämpare på alla nivåer beaktar dessa rättigheter i alla ärenden och beslut som rör barn. (Med rättstillämpare avses även tjänstemän och beslutsfattare inom offentlig verksamhet som tillämpar svensk rätt i praktiken.)

Barnrättslagen omfattar dock också organisationer som har uppdrag från stat eller kommun, och barnets bästa ska beaktas vid alla åtgärder som rör barn – både om de vidtas av myndigheter, offentliga och privata sociala välfärdsinstitutioner, domstolar och av riksdagen.

Konventionens uppbyggnad och innehåll

I barnkonventionens inledande artikel definieras barn som varje människa under 18 år. Konventionen i sin helhet består av 54 artiklar, och av dessa utgör 42 den nya barnrättslagen. Eftersom artiklarna 43–54 handlar om hur konventionen ska följas upp och implementeras har de lämnats utanför lagstiftningen.

Konventionen har fyra huvudprinciper som ska fungera som grundpelare, som de övriga artiklarna lutar sig mot:

  • Alla barn är lika mycket värda och har samma rättigheter. Ingen får diskrimineras. (Artikel 2)
  • Vid alla beslut som rör barn ska i första hand beaktas vad som bedöms vara barnets bästa. (Artikel 3)
  • Barn har rätt till liv, överlevnad och utveckling. (Artikel 6)
  • Barn har rätt att uttrycka sin mening och höras i alla frågor som rör barnet. Hänsyn ska tas till barnets åsikter, utifrån barnets ålder och mognad. (Artikel 12)

Detta är en kort version av artiklarna, hela texten och samtliga artiklar finns att läsa här

– Det är viktigt att ha i åtanke att konventionen är tänkt att gälla i sin helhet, där varje artikel hör samman med de andra, framhåller Åsa Schelin.

 

Goda exempel från medlemsbolagen

Tioåringars konst tar plats i offentliga rummet

– Skapandet ger gemenskap och glädje. Det ger stolthet och en röst, inte bara till dem som har skapat konstverket, utan även till deras anhöriga, deras vänner och alla som bor där. Det skapar engagemang och gemenskap och hjälper Botkyrkabyggen i arbetet med att öka trivsel och trygghet i området, konstaterar Chris Österlund, vd för Botkyrkabyggen.

MKB inleder samarbete för barns lika rättigheter och värde

Grundskolefotboll mot rasismer är en långsiktig satsning för att på olika sätt skapa förståelse och kunskap om människors lika rättigheter och värde.
– Samarbetsprojektet bidrar till att fler barn i Malmö får lära sig mer om vilka rättigheter barn har, hur vi är och hur vi bemöter varandra, säger Nurgül Iljas Eminovska, chef för sociala projekt på bostadsbolaget MKB i Malmö.

Barnens tankar och händer formade Solrosstråket

Ett 550 meter långt gångstråk med konst, sittplatser och ett hemligt antal solrosor. Det har skolbarn i Vallås arbetat fram tillsammans med Halmstads Fastighets AB och en lokal teknikskola.
– Barn behöver få komma till tals och vi ska lyssna på dem, säger Johan Björnqvist, urban utvecklare på bostadsbolaget.

Så arbetar Telge Bostäder för värdiga vräkningar

– Egentligen vill man aldrig avhysa ett barn. Men när vi måste göra det så vill vi göra det så bra och så värdigt som möjligt, förklarar Sofie Somers, verksamhetsutvecklare på Telge Bostäder.

Spår från hundratals barn gjorde tunneln trygg

Över 300 barnteckningar förvandlade en mörk nerklottrad tunnel till en trygg plats, helt utan klotter.
– Vi involverade barnen för att de skulle känna tillhörighet, säger Hayder Hatem, arkitekt på Huddinge kommuns bostadsbolag Huge.

Barn och unga bestämmer vad som ska förbättras i närområdet

Örebrobostäder har under 2020 avsatt en budget där barn och unga som bor hos bostadsbolaget bestämmer vad pengarna ska användas till.

Så ska Skövdebostäder öka barnens inflytande

Under våren har barn i bostadsområdet Käpplunda park fått rita förslag på vad de skulle vilja göra på sin gård. Ett av dessa aktivitetsförslag förverkligades i somras: att få prova på ridning.

Stadsutveckling tillsammans med ungdomar

Örebrobostäder och dotterbolaget Västerporten har bjudit in ett hundratal ungdomar från Vivalla till ett ungdomsparlament för att ta del av deras synpunkter, idéer, kunskaper, drömmar och framtidsförhoppningar.

Skolelever delaktiga i gårdsomvandling

I stadsdelen Lorensberg i Malmö har skolelever varit med om att utforma en trädgård för alla sinnen. Se sidan 18 i tidningen Vårt Malmö (länken nedan).