Placeholder

Allmännyttan är en av de få aktörer som finns i bostadsområdena dygnet runt, året om. Det bidrar till ökad trygghet för hyresgästerna och socialt hållbara boendemiljöer. Även den egna personalen och verksamheten påverkas givetvis av gängkriminalitet, droghandel, skjutningar, sprängningar, bilbränder och annan brottslighet.

En grundsten i bostadsbolagens trygghetsarbete är att hålla helt, rent och snyggt, både i fastigheter och utemiljöer. Dit hör exempelvis gott skalskydd, fungerande felanmälan, välstädade trapphus, välskötta utemiljöer, god belysning och snabbt åtgärdande av skadegörelse.

I en god förvaltning ingår också att verka för ansvarsfull uthyrning, liksom att motverka oriktiga hyresförhållanden, att förebygga avhysningar och att inte ställa orimliga inkomstkrav.

Mer om detta och mycket annat återfinns här nedanför – och även tips på vägledningar, rapporter, verktyg och utbildningar inom temat trygghet och brottsförebyggande arbete.

Allmänt om brottsförebyggande arbete

Varför ska bostadsbolag ägna sig åt brottsförebyggande arbete? Och vilka arbetssätt är i så fall lämpliga och effektiva? De frågeställningarna tas upp i flikarna nedan.

”Fastighetsägarna viktiga för att vända brottsutvecklingen”

En kvinna i polisuniform står i en studio och tittar rakt in i kameran.
Polismästare Carin Götblad gav en mörk lägesbild på Sveriges Allmännyttas konferens om trygghet och säkerhet – inte minst när det gäller utsatta bostadsområden. Men hon ville också ingjuta hopp och underströk fastighetsägarnas betydelse.
– Om alla goda krafter hjälps åt och flyttar fram sina positioner nu – då vänder vi utvecklingen.
Läs mer här

”Vi måste skilja på vårt arbete och polisens”

Bro med polisbil kör över en gata i ett bostadsområde. På en bropelare står det Oxhagen.
ALLMÄNNYTTIGT EXEMPEL Örebrobostäder arbetar brottsförebyggande på många olika sätt, både genom fysiska åtgärder och sociala insatser.
– Men vi ska inte vara poliser. Grunden är den dagliga förvaltningen och att upprätthålla våra boenderegler, menar distriktschef Andreas Hammarbäck.
Läs mer här

Verktygslåda för fastighetsägare

Stiftelsen Tryggare Sverige har sammanställt en kostnadsfri digital verktygslåda med brottsförebyggande och trygghetsskapande åtgärder för fastighetsägare.
Läs mer här

Fem poddar om trygghet i bostadsområden

Kollage, två bilder där två personer diskuterar vid bord med mikrofon, tre mindre bilder på en man respektive två kvinnor samt en kvinna i samma miljö.
RADIO ALLMÄNNYTTAN Här har vi samlat fem poddar från Radio Allmännyttan där vd:ar, polis, experter och förvaltningsansvariga intervjuas om allt från det dagliga praktiska arbetet ute i bostadsområdena till problembilden i stort.
Läs mer här

Allmännyttans innovationslabb

Fyra bilder som visar exempel från innovationslabbens verksamhet: lästräffar för barn och vuxna, konstkollo, världskarta med plats för nålar från deltagarnas hemländer och två män som driver verksamhet på labbet i Lina Hage.
I Allmännyttans innovationslabb har nationella metoder och verktyg utvecklats för att fler ska kunna göra mer för att motverka segregation – bland annat genom minskad brottslighet i bostadsområden. Här finns framgångsfaktorerna och rekommendationerna!
Läs mer här

God förvaltning och ansvarsfull uthyrning

Välskötta fastigheter och bostadsområden skapar trivsel, minskar risken för skadegörelse och bidrar till ökad trygghet. Trygga hyresgäster som är stolta över sin boendemiljö är också goda ambassadörer för sitt bostadsområde. Här nedanför finns bland annat allmännyttiga exempel från bostadsbolag runt om i landet.

Trygghet och säkerhet – vad är skillnaden?

En mycket vid definition av ordet trygghet är individens upplevelse av sin egen säkerhet. Trygghet är med andra ord ett subjektivt begrepp som är beroende av enskilda personers uppfattningar och världsbilder. Säkerhet kan istället sägas vara objektivt – antingen är risken hög eller låg att utsättas för brott, till exempel.

Mot bakgrund av det kan en person vara både trygg och osäker på samma gång, eller tvärtom: vara säker och otrygg på samma gång. Våra olika erfarenheter och hur vi tolkar vår omgivning innebär att vi heller inte alltid har samma uppfattning om huruvida en situation eller plats är trygg eller otrygg.

I det här sammanhanget vill vi dock avgränsa oss till att se på trygghet i förhållande till den fysiska boendemiljön och kopplat till brottsprevention.

Läs mer här på Boverkets webbplats

Brottsförebyggande teori i praktiken

Enligt den så kallade rutinaktivitetsteorin krävs en motiverad gärningsman, ett lämpligt objekt eller offer samt frånvaro av social kontroll för att ett brott ska ske. Om en av dessa förutsättningar tas bort sker inte något brott.

Det brottsförebyggande arbetet kan mot bakgrund av detta antingen riktas mot att minska en persons motivation att begå brott (social prevention) eller mot förändringar i den fysiska miljön (situationell prevention).

Situationell prevention kan exempelvis innebära att stärka fastigheternas skalskydd eller att öka den sociala kontrollen. Social kontroll kan i sin tur exempelvis innebära att skapa aktiviteter som lockar en bra blandning av människor att röra sig på en plats för att förhindra att brott begås. Grannsamverkan är också en insats som stärker den sociala kontrollen.

Läs mer på Brottsförebyggande rådets webbplats…


Helt, rent och snyggt

En annan teori som ofta nämns i brottsförebyggande sammanhang är broken windows. I korthet går den ut på att hålla området helt, rent och snyggt. Trasiga fönster, galler för fönster och nedskräpning sänder signaler om att den sociala kontrollen är låg och området upplevs som otryggt. Det i sin tur leder till att allt färre vill röra sig i området och den sociala kontrollen minskar.

Förutom att laga trasiga fönster och lampor och att plocka skräp är det viktigt att små förseelser och brott får konsekvenser och lagförs. Genom systematiskt arbete är tanken att vända en negativ trend med minskande social kontroll och att så småningom minska även grövre brottslighet.

New York är ett exempel där man framgångsrikt har vänt brottsligheten genom att bland annat arbeta systematiskt med utgångspunkt i broken windows-teorin. Under 1990-talet minskade brottsligheten i New York till ungefär hälften.

Läs mer om städning i flerbostadshus här


Att förebygga brott genom fysisk design

  • Crime Prevention Through Environmental Design (CPTED) kallas en inriktning av brottsförebyggande arbete som handlar om hur fysiska miljöer kan utformas för att förebygga brott och öka tryggheten i samhället.
    Läs mer här på Boverkets webbplats
  • Placemaking är en metod för platsutveckling som kombinerar fysiskt platsbyggande och skapande av platsrelationer. Metoden tar sikte på relationer mellan människor samt relationer mellan människor och platser.
    Läs mer här på Boverkets webbplats

En större grupp personer står uppställda bredvid varandra och visar upp diplom från en avslutning.
Engagerade invånare ska minska kriminaliteten

ALLMÄNNYTTIGT EXEMPEL I Drottninghög, några kilometer norr om centrala Helsingborg, pågår ett arbete för att minska brottsligheten och öka tryggheten enligt en kanadensisk metod. Det är första gången den testas i Sverige, så därför omges den av en rad engelska begrepp – crime prevention through environmental design, safegrowth, bottom-up approach, problem-based learning med mera.
Läs mer här


Fyra personer i en gatumiljö tittar rakt in i kameran.
Lokala värdar ska öka hyresgästernas trygghet

ALLMÄNNYTTIGT EXEMPEL Helt, rent och snyggt är mottot för Sollentunahems trygghetsvärdar, som nu är igång med sitt arbete.
En hörnsten i bostadsbolagets trygghetsarbete är den så kallade Broken Windows-metoden, som har tillämpats i bland annat USA sedan 1982.
Läs mer här

Tekniska lösningar

Porträttbild på kvinna som ler och ser rakt in i kameran.
Skärande ljud jagar bort buset från husen

ALLMÄNNYTTIGT EXEMPEL Maskerade apparater som avger obehagliga ljud – det är Stockholmshems och Svenska Bostäders framgångsrika metod för att bli av med störande och obehöriga personer som vistas i trapphus och andra gemensamma utrymmen.
Läs mer här


En vit låda sitter i ett tak i ett allmänt utrymme i en fastighet.
Störningsboxar minskade häng i trapphus

ALLMÄNNYTTIGT EXEMPEL När Sollentunahem installerade ljudstörande lådor i ett tiotal trapphus minskade det så kallade trapphushänget med 95 procent. Företaget har därför gått vidare och satt upp boxar i fler hus.
Läs mer här


En kvinna öppnar sin lägenhetsdörr utifrån med hjälp av en plastbricka.
Nycklar på väg bort i Sölvesborg

ALLMÄNNYTTIGT EXEMPEL Sölvesborgshem digitaliserar låssystemen i både nya och äldre hus. Till att börja med byts låsen ut till de allmänna utrymmena: i entrédörrar, tvättstugor och källare. Samtidigt införs digital tvättstugebokning och en porttelefonfunktion för mobiler.
Läs mer här


Två mån och en kvinna står bredvid varandra framför cykelställen.
Digitala lås avslöjar cykeltjuvar

ALLMÄNNYTTIGT EXEMPEL Bostadsbolaget Öbo och dotterbolaget Västerporten var först ut i Örebro – och kanske till och med i hela landet – med cykelställ som styrs via mobiltelefoner.
Läs mer här


Två mån med arbetskläder på lekplats i förortsmiljö
Säkrare skalskydd och gårdsförnyelser

ALLMÄNNYTTIGT EXEMPEL Familjebostäder har rustat upp gårdar i Rågsved och förbättrat fastigheternas skalskydd med brytförstärkta dörrar, närvarostyrd belysning i förrådsutrymmen och låssystem med elektroniska nycklar i källarna. Det har även anordnats trygghetsbesiktningar, trapphusmöten, nattvandringar och sommaraktiviteter för barn.
Läs mer här

Utemiljöer

Mycket av det trygghetsskapande arbetet sker i utemiljön. Hur området är utformat och sköts är också en del i det brottsförebyggande arbetet. Välskötta gårdar och planteringar ger ett positivt signalvärde och lockar människor att uppehålla sig där. Belysning är en annan faktor som bidrar till tryggheten.

Sveriges Allmännytta har givit ut en skötselhandbok för bostadsgårdar som ger grundläggande kunskap om skötsel, med exempel på praktiska verktyg för planering och kontroll av skötselarbetet.
Läs mer här om handboken här

I Sveriges Allmännyttas handledning Underhållsnyckeltal för bostadsgårdar finns 19 nyckeltal för de vanligaste underhållsåtgärderna som förekommer på en bostadsgård.
Läs mer om handledningen här 


Collage med fem bilder som visar mötesplatsen med aktiviteter för barn.
Mötesplats utan väggar ökar tryggheten

ALLMÄNNYTTIGT EXEMPEL En vanlig sommardag samlas uppåt femtio barn i en park i Gottsunda för att spela basket, prova teater, testa yoga eller något annat. Ingen anmälan behövs – de som vill kommer dit och de stannar så länge som de har lust.
Den öppna och informella formen är avgörande för framgången, särskilt i utsatta områden, menar Angelique Prinz Blix, hållbarhetsspecialist på Uppsalahem.
Läs mer här



Hundpromenader ska skapa trygghet

ALLMÄNNYTTIGT EXEMPEL Stångåstaden i Linköping har rekryterat hundägare till ett projekt med så kallade trygghetshundar i bostadsområdet Berga. Tanken är att tryggheten och trivseln ska öka om fler är ute och rör sig i omgivningarna.
Läs mer här



Basket ska minska otryggheten på Hässle torg

ALLMÄNNYTTIGT EXEMPEL Bostäder i Borås bjuder in till basketturnering för att locka människor till Hässle torg och på så sätt öka tryggheten i bostadsområdet.
– Etablerad forskning säger att områden med mycket liv och rörelse automatiskt blir tryggare områden, säger Genc Avdiu, utvecklingsledare på Bostäder i Borås.
Läs mer här


Gångtunnel med kakeldekorationer med barnteckningar. Tunneln leder till en pendeltågsstation.
Spår från hundratals barn gjorde tunneln trygg

ALLMÄNNYTTIGT EXEMPEL Över 300 barnteckningar förvandlade en mörk nerklottrad tunnel till en trygg plats, helt utan klotter.
– Vi involverade barnen för att de skulle känna tillhörighet, säger Hayder Hatem, arkitekt på Huddinge kommuns bostadsbolag Huge.
Läs mer här


Miljö i miljonprogramsområde med höghus i förgrunden.
Anställda rapporterar avvikelser i stadsmiljön

ALLMÄNNYTTIGT EXEMPEL Botkyrkabyggen samarbetar med kommunen och polisen för att skapa tryggare och säkrare bostadsområden – bland annat genom att anställda rapporterar in droghandel, klotter, skadegörelse och andra avvikelser i stadsmiljön.
Läs mer här



Mötesplats ska skapa trygghet

ALLMÄNNYTTIGT EXEMPEL Hemmaplanen är en ny mötesplats för gemenskap och lek som kostnadsfritt välkomnar alla familjer, barn och unga i Rinkeby. Där finns bland annat med en hinderbana för små barn och två inhägnade bollplaner för beachvolleyboll och beachfotboll.
Läs mer här



Ny multisportarena för ökad trygghet

ALLMÄNNYTTIGT EXEMPEL Alingsåshem invigde nyligen en ny sportarena i bostadsområdet Noltorp.
– Förhoppningen med den nya multisportarenan är att fler personer, i alla åldrar, ska röra sig ute i bostadsområdet. I förlängningen hoppas vi att detta ska leda till ökad trygghet och trivsel, skriver företaget på sin hemsida.
Läs mer här

Belysning

Minskar förbättrad belysning brottsligheten på offentliga platser? Den frågan är i fokus i den här översikten från Brottsförebyggande rådet (sidan är på engelska).



Ljusskulptur ska bli trygghetspunkt

ALLMÄNNYTTIGT EXEMPEL En ljuskälla, en samlingsplats och en trygghetspunkt för de boende i området – det är förhoppningarna med ljusskulpturen Aniara i Bergsjön.
Läs mer här


Foto på den befintliga tunneln och en illustration över hur tunneln kommer att se ut efter omdaningen, med lysande konst på väggarna och skarp belysning.
Otrygg tunnel fylls med lysande illusioner

ALLMÄNNYTTIGT EXEMPEL En 34 meter lång gångpassage mitt i Kristianstad har fått okrossbara speglar, lampor och lysande ledslingor.
– Vi vill skapa en attraktiv passage som är inbjudande att gå genom, utan att inbjuda till att vistas där, säger Henrik Strand, vd på Kristianstadsbyggen.
Läs mer här

Trygghetsjour och trygghetsvärdar


Nystartad trygghetsjour hanterar störningar

ALLMÄNNYTTIGT EXEMPEL Bostadsföretaget Kommunfastigheter (Kfast) i Eskilstuna har startat en trygghetsjour tillsammans med ett väktarföretag. Trygghetsjouren kommer bland annat att hantera störningsanmälningar från hyresgäster, genomföra trygghetsvandringar och vara behjälplig vid dörrknackning för olovlig andrahandsuthyrning.
Läs mer här



Trygghetsvärdar ute i områdena ska förebygga problem

ALLMÄNNYTTIGT EXEMPEL Bostadsbolaget Stångåstaden i Linköping satsar på fler trygghetsvärdar. Totalt ska sex personer arbeta både operativt och strategiskt: röra sig utomhus i områdena under dag- och kvällstid och bygga relationer med boende och andra aktörer för att på det sättet förebygga problem innan de uppstår.
Läs mer här



Väktarbil ska minska otrygghet om natten

ALLMÄNNYTTIGT EXEMPEL Två bilburna väktare ronderar numera i Familjebostäders bostadsområden under kvällar och nätter.
– Vi får aldrig acceptera att otrygghet blir en del av vardagen för våra hyresgäster. Stadens bostadsbolag har trygghetsarbetet som en högt prioriterad fråga, säger styrelseordförande Dennis Wedin.
Läs mer här



Väktarbil ronderar på kvällar och nätter

ALLMÄNNYTTIGT EXEMPEL En väktarbil åker numera runt bland Sollentunahems fastigheter mellan klockan 21 och 05. Väktarna går också in i de hus där hyresgästerna rapporterat om otrygghet.
Därtill installerar bostadsbolaget fler kameror och så kallade störningsboxar som avger ett högfrekvent ljud.
Läs mer här


Fyra personer står i en ring och samtalar utomhus. En av dem är polis.Nattvandrare från lokala föreningar ska öka tryggheten

ALLMÄNNYTTIGT EXEMPEL  Fler trygga vuxna ute på kvällstid – det är syftet med nattvandrarna som har börjat synas ute i Vårby i Huddinge kommun på fredagar och lördagar.
– På så sätt stöttar vi det lokala föreningslivet samtidigt som nattvandrarna ökar tryggheten och trivseln i Vårby gård, säger Huges områdesutvecklare Tobias Lind.
Läs mer här

Ansvarsfull uthyrning

Otillåten andrahandsuthyrning

Att veta vem som bor i huset och området är viktigt för tryggheten och trivseln. Otillåten uthyrning medför ofta hög omflyttning, spring i trapphuset och uppställda ytterdörrar. Folkbokföringsadressen är en också förutsättning för många bidrag och det förekommer välfärdsbrott vid otillåten andrahandsuthyrning. Att arbeta mot otillåten andrahandsuthyrning är därför en viktig del i en ansvarsfull uthyrning.
Läs mer här om vad som gäller vid andrahandsuthyrning och vad man som hyresvärd bör göra när hyresgästen hyr ut sin lägenhet utan tillåtelse

I samarbete med Allmännyttans Digitaliseringsinitiativ har Vätterhem drivit ett pilotprojekt för att undersöka hur arbetet mot otillåten andrahandsuthyrning kan effektiviseras. Verktyget Matcha kontraktet – som automatiskt jämför adresserna i hyreskontrakten (fastighetssystemet) med hyresgästernas folkbokföringsadress – är ett resultat av det projektet.
Läs mer här
Kort film som beskriver verktyget 


Våld i nära relationer

Genom att ta och uppmuntra till civilkurage kan vi alla bidra till att stoppa våld i nära relationer. Många allmännyttiga bostadsbolag informerar om hur man på ett bra sätt kan agera vid misstanke om våld genom att ringa polisen – eller genom att knacka på dörren och fråga hur det står till, om det är möjligt utan att utsätta sig själv för fara. Ett exempel är Vätterhem nedan.



Vätterhem uppmanar till civilkurage

Trygghet har länge varit en högt prioriterad fråga hos Vätterhem, som under många år följt Jönköpings kommuns handlingsprogram för trygghet och säkerhet och utifrån det jobbat med en rad trygghetshöjande åtgärder. Det egna konceptet ”Trygga grannar” blev ett naturligt nästa steg.
– Det handlar om omtanke, och att uppmana till civilkurage. Tanken med Trygga grannar är att vi tillsammans kan hjälpas åt att upptäcka våld i nära relationer och slå larm när något inte riktigt står rätt till, säger Christina Odén, hållbarhetschef på Vätterhem.
Läs mer här


Orosanmälningar

Som anställd på ett bostadsbolag förekommer det att man får kännedom om barn som far illa, eller till exempel riskerar att hamna i kriminalitet. Att göra en orosanmälan är en omtänksam handling som kan vara räddningen för ett barn. Det finns också möjlighet att kan också göra en orosanmälan för en vuxen som det finns en oro för. En orosanmälan görs till socialtjänsten.
Läs mer här


Porträttbild på leende man med glasögon som står lutad mot en dörröppning.
”Vi har inte som mål att avhysa någon”

ALLMÄNNYTTIGT EXEMPEL När man arbetar med störningar är främsta målet att få dem att upphöra – inte att någon ska vräkas, framhåller Torbjörn Lennström, bokonsulent på Hyresbostäder i Norrköping.
– Det är jätteviktigt att man ser människan bakom problemet och att man samtidigt är väldigt lyhörd mot de grannar som upplever obehag, säger han.
Läs mer här

Lokaluthyrning

Rätt lokaler gör en plats attraktiv och trygg, menar Martin Ingvarson, som är Sveriges Allmännyttas lokalexpert. Läs en intervju med honom här

I den här intervjun betonas att vikten av verksamheter i lokaler är särskilt stor i socialt utsatta områden, för att skapa trygga och levande miljöer.


Förortstorg med polisbil i förgrunden samt porträttbild på man med ljusblå skjorta och glasögon
Nätverk för lokalförvaltare i utsatta bostadsområden

NÄTVERK Sveriges Allmännytta har ett nätverk för lokalansvariga i socialt utsatta bostadsområden, där lokalhyresgästerna inte sällan utsätts för hot och stölder.
– I nätverket kan medlemmarna diskutera arbetssätt och dela erfarenheter med varandra, säger Martin Ingvarson, lokalexpert på Sveriges Allmännytta.
Läs mer här


En grupp personer i blå-gula västar står samlade på en gräsmatta i ett bostadsområde.
Anställda hyresgäster ska hjälpa näringslivet

ALLMÄNNYTTIGT EXEMPEL Bostäder i Borås anställer sina egna hyresgäster som torgvärdar för att öka trygghetskänslan på Hässle torg, öster om centrala Borås.
– Om butikerna går bra så blir torget en mer attraktiv plats för alla att vistas på, säger Genc Avdiu, utvecklingsledare på Bostäder i Borås.
Läs mer här

Ett år med superförvaltning

ALLMÄNNYTTIGT EXEMPEL Göteborgslokaler – som förvaltar torg i flera av stadens särskilt utsatta områden – har under ett år arbetat med stödjande insatser utifrån Framtidens strategi för stadens utvecklingsområden. Målet är att inga bostadsområden i Göteborg ska finnas med på polisens lista över särskilt utsatta områden år 2025.
Läs mer här


Från blommor och ballonger till strategiskt och trygghetsskapande

ALLMÄNNYTTIGT EXEMPEL Sedan bolaget bildades 1996 har Göteborgslokaler arbetat med centrumutveckling. Under åren har arbetssättet gått under olika benämningar, men syftet har hela tiden varit detsamma: att skapa välkomnande, inkluderande, trivsamma och trygga handelsplatser.
Läs mer här

Nyproduktion

Kriminaliteten och ohederligheten inom byggbranschen bedöms ha mer än fördubblats det senaste decenniet. Allt från obetalda skatter till svart arbetskraft och möjliga kopplingar till gängkriminalitet. Här nedan finns mer läsning och stöd inom det området.


Sund konkurrens på våra byggen – en vägledning för ett systematiskt arbetssätt är en vägledning för hur byggherrar i Sveriges Allmännyttas medlemsföretag kan arbeta för att förebygga fusk och kriminalitet på sina byggarbetsplatser. Läs mer här 


Den 24–25 januari 2023 anordnas Sveriges Allmännyttas Fastighetsträff. En av programpunkterna handlar då om svart arbetskraft och organiserad brottslighet på byggarbetsplatserna. Läs mer här 


Initiativet Rättvist byggande, som drivs av fem fastighetsbolag i Stockholm, har kartlagt över 1 400 leverantörer och genomfört 120 oannonserade kontroller på byggarbetsplatser. Resultatet visar misstänkt svart arbetskraft, ogiltiga ID-handlingar och upp till 40 procent oanmälda underentreprenörer. Genom en ideell förening hos branschorganisationen Byggherrarna öppnas Rättvist byggande nu för fler aktörer. Läs mer här 


Tre poddavsnitt om kriminalitet i byggbranschen

Varför är det så svårt att hejda byggfusket? Hur kan bostadsbolag och byggföretag arbeta för att få sundare byggkonkurrens och slippa problem med fusk och kriminalitet på byggarbetsplatserna? Åsa Jarder, projektchef på Skanska, och Sofia Heintz, byggexpert på Sveriges Allmännytta, diskuterar erfarenheter, lösningar och orsakssamband i ett poddsamtal i Radio Allmännyttan. Läs mer här 

Så arbetar Rättvist byggande för brottsfria byggen. Under alla år med Rättvist byggande har bara ett enda byggprojekt blivit godkänt på alla punkter – då blev det tårta. Det berättar initiativets eldsjäl Morgan Jansson i Radio Allmännyttan. Där delar han med sig av metoder för att slippa byggkriminalitet, statistik kring fusk, kontroller på byggarbetsplatser, polisanmälningar och erfarenheter från rättsfall. Läs mer här 

Chock när vi såg fusket – men om två år har vi brottsfria byggen. Byggbolaget Veidekke upptäckte systematiskt fusk hos samtliga utländska underentreprenörer när man gjorde fördjupade bolagskontroller.
– Det var chockerande. Vi trodde att vi hade koll, säger kommersielle direktören Lennart Weiss i Radio Allmännyttan. Läs mer här 

Personal

Arbetsgivares förebyggande arbete mot hot och våld

Arbetsgivarorganisationen Fastigo har en checklista för riskbedömning av hot och våld på arbetsplatsen. Checklistan innehåller frågor om hur arbetet organiseras, hur arbetsplatsen är utformad och om de anställdas kunskaper om hur de ska agera i hotfulla situationer.
Läs mer här



”Anställda i bostadsbolag riskerar hot och våld”

KURS – Att gå in i hyresgästernas bostäder kan innebära att man blir trängd. Det kan finnas knivar och tillhyggen, och en del personer lever i missbruk och med olika former av psykisk ohälsa, konstaterar psykologen Alexander Tilly, med lång erfarenhet av arbete i våldsutsatta miljöer.
Läs mer här


En man står vänd mot en annan person som man endast ser ryggen av i förgrunden.
Så kan du lära dig att bemöta hot och våld

UTBILDNING Webbutbildningen Att förebygga och bemöta hot och våld är speciellt framtagen för bostadsbolag.
– Utbildningen ger handfasta verktyg för att förebygga och undvika risksituationer, men också en hel del tips om det ändå uppstår obehagliga eller hotfulla situationer, säger psykolog Alexander Tilly, som varit med och utformat utbildningen tillsammans med Sveriges Allmännytta.
Läs mer här


Man står intill ett blädderblock och gestikulerar med armarna.
Behöver du stötta en kollega i kris? Här är fallgroparna

KURS Om en kollega blivit allvarligt hotad av en hyresgäst – vad gör du då? Hur kan du på bästa sätt stötta arbetskamrater som hamnat i kris?
Psykologen Alexander Tilly har konkreta råd och tips om vanliga fallgropar.
Läs mer här

Otillåten påverkan

Otillåten påverkan är ett samlingsbegrepp för handlingar som syftar till att påverka tjänstepersoner eller förtroendevalda att agera på ett annat sätt än de tänkt, till exempel genom att fatta ett annat beslut inom ramen för myndighetsutövning eller välja att inte polisanmäla händelser. Bostadsmarknaden är ett av de områden som Brottsförebyggande rådet (BRÅ) har identifierat som har kopplingar till parallella samhällsstrukturer.
Läs mer här på BRÅ:s webbplats


”Det finns en ökad risk att personer som verkar i kommuner och regioner utsätts för otillåten påverkan. Både tjänstepersoner och förtroendevalda kan begränsas i sitt uppdrag, till exempel genom att avstå från att uttala sig, fatta beslut eller fatta annat beslut än de tänkt”, skriver Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) på sin webbplats. Läs mer här 


Människor som blir hotfulla när de inte får den bostad de vill ha – det är ett exempel på otillåten påverkan som drabbar medarbetare i Bostadsbolaget i Göteborg. Men nu säger bolaget stopp, med nolltolerans och en hel rad åtgärder för att motverka problemet, enligt en artikel på webbplatsen för föreningen Sunt arbetsliv, som drivs av arbetsgivarorganisationerna Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) och Sobona samt en rad fackliga organisationer. Läs mer här

Samverkan

Som allmännyttigt bostadsbolag kan man göra mycket, men inte allt. Nyckeln till framgång ligger därför ofta i samverkan mellan samhällets alla aktörer – kommun, näringsliv, myndigheter, hyresgäster, andra fastighetsägare och föreningar – och att det finns en gemensam strategi. Med ett långsiktigt arbete kan tryggheten öka och utvecklingen vända även i socioekonomiskt utsatta områden.

Sveriges Allmännyttas vägledning om samverkan

Två kvinnor sitter vid ett bord och diskuterar engagerat med varandra.

Samverkan mellan fastighetsägare och andra aktörer för att främja ett lokalt utvecklingsarbete är mycket vanligt och förekommer i många olika former. Vägledningen ger grundläggande kunskap om några vanliga modeller och hur de kan fungera i praktiken. Den innehåller även en checklista och ett exempel på hur ett avtal för samverkan kan se ut. Kostnadsfri nedladdning för medlemmar!
Läs mer här

Brottsförebyggande samverkan i praktiken

Porträttbild på leende man i grön soffa.
Öbo har arbetat med EST i åtta år

ALLMÄNNYTTIGT EXEMPEL Örebrobostäder samarbetar med andra aktörer genom EST (effektiv samordning för trygghet).
– Vi har ju hållit på med det här i väldigt många år nu, så det är en rutinmässig del i våra medarbetares vardag, konstaterar distriktschef Andreas Hammarbäck.
Läs mer här


Charlotte Ekfeldt och Pernilla Vera Jr i Sveriges Allmännyttas studio.
Så fungerar samverkansformen EST i Botkyrka

ALLMÄNNYTTIGT EXEMPEL Botkyrkabyggen samarbetar med kommunen och polisen för att skapa tryggare och säkrare bostadsområden genom samverkansformen EST (effektiv samordning för trygghet).
– Den enade lägesbilden gör att vi alla kan bidra, både inom våra egna organisationer och genom samverkan, och även byta erfarenheter och kunskap, framhåller affärsutvecklingschef Charlotte Ekfeldt.
Läs mer här


Barn klättrar på berg i bostadsområde
Samverkan som givit resultat i utsatta områden

ALLMÄNNYTTIGT EXEMPEL Bostadsområdena Rannebergen i Göteborg och Klockaretorpet i Norrköping har tagits från polisens lista över utsatta bostadsområden.
– I just dessa två bostadsområden har de allmännyttiga bostadsbolagen gjort en rad insatser för att i samverkan med andra öka trygghet och trivsel. Det är glädjande att det ger resultat, säger Lena Liljendahl, expert på boendefrågor på Sveriges Allmännytta.
Läs mer här



Samverkan som givit resultat i utsatta områden

ALLMÄNNYTTIGT EXEMPEL Järfällahus samarbetar med polisen, kommunen och ett flertal andra aktörer för att Jakobsbergs centrum ska vara en säker, trygg och levande stadskärna.
– Platssamverkan har blivit ett allt vanligare sätt för våra medlemmar att arbeta på för att öka trivsel, trygghet och attraktivitet i en stadsdel. Att helt enkelt gå ihop flera aktörer och hjälpas åt. Det är ett arbetssätt som vi gärna sprider, framhåller Lena Liljendahl, boendeexpert på Sveriges Allmännytta.
Läs mer här


Tre kvinnor i kafémiljö med och en disk med tepåsar i förgrunden.Ett år med samverkan för mer trygghet

ALLMÄNNYTTIGT EXEMPEL Att ingen göteborgare ska behöva bo i ett särskilt utsatt område 2025 är ett uppdrag för hela Framtidenkoncernen. Bostadsbolaget Poseidon har nu sammanfattat sitt första år med superförvaltning i en rapport som konkreta exempel på vad det trygghetshöjande arbetet innebär i praktiken.
– Som fastighetsägare kan vi göra stor skillnad, men vi kan aldrig nå hela vägen på egen hand. Breda och formaliserade former för samverkan kommer att vara avgörande för att lyckas, säger vd Lena Molund Tunborn.
Läs mer här


Leende kvinna i röd tröja och svart ytterjacka intill bild på bostadsområde med lekplats i förgrunden.
Fastighetsägare går samman för att öka tryggheten

Lokal samverkan mellan fastighetsägare i bostadsområden och stadsdelar blir allt vanligare. Nu har fem av de största fastighetsägarna i stadsdelen Berga i Linköping skapat en fastighetsägarförening, med förhoppningen att ett tätare samarbete ska åstadkomma en trygg och trivsam stadsdel.
Läs mer här



BID-samarbete ska få bort område från polisens lista

ALLMÄNNYTTIGT EXEMPEL Fastighetsägare i Frölunda-Tynnered ska starta ett långsiktigt BID-samarbete i området.
– Ska vi lyckas med att skapa långsiktig förändring och lyfta Frölunda-Tynnered från polisens lista över utsatta områden måste vi göra det gemensamt i strukturerade former, säger Lena Molund Tunborn, vd för Poseidon, som initierat samarbetet.
Läs mer här



Ökad grannsamverkan hos Sigtunahem

ALLMÄNNYTTIGT EXEMPEL Grannsamverkan har etablerats i många av Sigtunahems områden. Nu vill bostadsbolaget se aktiva hyresgäster överallt.
– Vi har jobbat intensivt med grannsamverkan sedan 2017, men nu ökar vi takten ytterligare, säger Lola Svensson, samordnare för social hållbarhet.
Läs mer här


En grupp ungdomar står intill ett hus med ryggarna mot kameran.
Samlat grepp om Biskopsgårdens framtid

ALLMÄNNYTTIGT EXEMPEL De största aktörerna i Biskopsgården har gått samman i ett brett och långsiktigt samarbete, som är mer organiserat än tidigare. Målet är en trygg och attraktiv stadsdel som inte ska finnas med på polisens lista över särskilt utsatta områden.
Läs mer här

Sju tips för att komma igång

Fem personer sitter runt ett bord och två av dem pekar på ett papper på bordet.
Dags för samverkan? Så kommer du igång

Involvera hyresgästerna. Förankra på högsta ledningsnivå. Se till att ha mandat att driva frågan – och att få tillräckliga resurser för att lyckas.
Det är några av de råd som Lena Liljendahl, boendeexpert på Sveriges Allmännytta, ger till stadsdelsutvecklare på bostadsföretag som vill starta en ny samverkan.
Läs mer här

Sociala insatser

Medlemsföretagen i Sveriges Allmännytta stöttar idrottsföreningar och fritids-, kultur- och ungdomsverksamhet till exempel genom att bidra med lokaler och genom olika aktiviteter som läxhjälp och sommarjobb. Flera företag gör också satsningar för att arbetslösa hyresgäster ska komma ut på arbetsmarknaden. Härunder finns bland annat en rad allmännyttiga exempel på detta.

Arbetsmarknadsinsatser


Nyanlända kvinnor skapar trivsel och trygghet

ALLMÄNNYTTIGT EXEMPEL Den lokalvårdsgrupp som har tagit över städningen i Granängsringen i Tyresö består av några av områdets egna boende som har fått arbete via Tyresö Bostäder och Tyresö kommun. Projektet är en del av kommunens jämställdhetsarbete och har i syfte att skapa ökad trivsel och trygghet i området.
Läs mer här



Framtiden, Stena Fastigheter och Volvo samarbetar i Tynnered

ALLMÄNNYTTIGT EXEMPEL Destination Tynnered i Göteborg är ett samarbete för social hållbarhet mellan kommunägda bostadskoncernen Framtiden, privata Stena Fastigheter och biltillverkaren Volvo Cars. Tillsammans gör de satsningar på skola, fritid, arbete och hållbar stadsutveckling.
Läs mer här



Städning i egen regi gav fler nöjda hyresgäster

ALLMÄNNYTTIGT EXEMPEL För fem år sedan anställde Poseidon fem långtidsarbetslösa kvinnor, som även är hyresgäster i bostadsområdet Hjällbo. Nu utökar bostadsbolaget satsningen på städning i egen regi genom att anställa fler arbetslösa hyresgäster.
Läs mer här



Botkyrkabyggen ökar satsning på arbetslösa kvinnor

ALLMÄNNYTTIGT EXEMPEL Qvinna i Botkyrka, en jämställdhetssatsning där långtidsarbetslösa kvinnor med utländsk härkomst anställs av Botkyrkabyggen, växer. Kvinnorna har blivit fler, och de har även fler arbetsuppgifter och arbetar i fler stadsdelar.
Läs mer här


Två ungdomar med gröna t-shirtar framför grönskande buskar.
Hundra sommarjobbare för trygghet och trivsel

ALLMÄNNYTTIGT EXEMPEL – Det känns viktigt och bra att vi återigen kan erbjuda riktigt många ungdomar sommarjobb. Förutom att vi under sommaren får extra fina och välkomnande gårdar så bidrar även ungdomarna till ökad trygghet genom att vi blir fler som syns i våra områden, säger Jonas Schneider, vd för Familjebostäder i Stockholm.
Läs mer här


Två ungdomar spelar badminton i en centrummiljö.
Sommarjobb med både lek och prat

ALLMÄNNYTTIGT EXEMPEL På Göteborgslokalers så kallade sommartorg anordnar feriearbetarna lekar och tävlingar för barn och unga.
– Vi på Göteborgslokaler tycker det är viktigt att bidra med platser för sysselsättning under sommaren för stadens ungdomar, säger Conny Hägglund, arbetsmiljösamordnare och ansvarig för sommarjobbarna på Göteborgslokaler.
Läs mer här


Sommarjobbare och studenter skapade uteklassrum

Familjebostäder i Göteborg slog rekord i antalet feriearbetare under sommaren 2022. Tynnered och Bergsjön är två områden där ungdomar bland annat städat, målat och ordnat aktiviteter för de boende. Ett uteklassrum och en utställning är två andra resultat av sommarjobben, skriver Vårt Göteborg, som ges ut av Göteborgs stad.
Läs mer här

Samarbeten med skolor och läxläsning


Skollokaler öppna även efter skoltid

ALLMÄNNYTTIGT EXEMPEL För att bidra till trygghet och framtidstro i utsatta områden vill Framtidskoncernen i Göteborg göra skolor till mötesplatser även utanför lektionstid. Målet är att fler ska gå ur skolan med behörighet att läsa vidare på gymnasiet.
– Satsningen Lights On handlar om att hålla grundskolor öppna både före och efter lektionstid. Hjälp med läxläsning kompletteras med fritidsaktiviteter, berättar planeringsledare Sükran Dogan.
Läs mer här

Dialog och samverkan med boende

Gårdsmiljö i bostadsområde med rött punkthus i fonden.Invånarråd med polis, hyresgäster och bostadsbolag

ALLMÄNNYTTIGT EXEMPEL I stadsdelen Backa Röd har Poseidon startat ett invånarråd där boende träffar bostadsbolaget, områdespolisen och socialförvaltningen för att diskutera hur man tillsammans kan jobba för ett tryggare Backa. Rådet träffas sex gånger per år och har hittills diskuterat allt från skjutningar och Backas rykte till hur man kan få grannar att umgås mer.
Läs mer här


En större grupp personer står uppställda bredvid varandra och visar upp diplom från en avslutning.
Engagerade invånare ska minska kriminaliteten

ALLMÄNNYTTIGT EXEMPEL Svårt att hitta hyresgäster som vill engagera sig i bostadsområdets brottslighet? Inte i Drottninghög, som enligt polisen har en överhängande risk att hamna på listan över särskilt utsatta områden.
– Alla som jag ringde till sa ja direkt! Jag hann inte ens ställa frågan innan de sa att de var intresserade, berättar Iman Abbas, områdesutvecklare på Helsingborgshem.
Läs mer här



Mötesplats för gemenskap och trygghet

ALLMÄNNYTTIGT EXEMPEL Järfällahus har öppnat en mötesplats som ska fyllas med aktiviteter som exempelvis läxhjälp, samtalsringar, matlagning, mentorskap och trygghetsvandringar.
– De viktigaste faktorerna är inkludering och långsiktighet. Hyresgästerna ska känna sig inkluderade och kunna påverka sitt område och sitt boende, säger Ninos Gawrieh, chef för bostadsbolagets trygghetsenhet.
Läs mer här

Stöd från Sveriges Allmännytta

Nätverk

Sveriges Allmännytta har ett säkerhetsnätverk, ett stadsdelsutvecklingsnätverk och ett nätverk för lokalansvariga i socialt utsatta områden. På nätverksträffarna finns möjlighet att söka kunskap bland kollegor från andra företag runt om i landet.
Läs mer om Sveriges Allmännyttas samtliga nätverk här

Utbildningar och konferenser

Här hittar du Sveriges Allmännyttas samtliga aktuella konferenser, kunskapsdagar och träffar inom boendeområdet – däribland de två stora konferenserna Trygghet och säkerhet i bostadsområden och Hemma hos allmännyttan.

Rådgivning

Åsa Schelin och Bengt Lind är Sveriges Allmännyttas experter inom trygghet och brottsförebyggande arbete. Här (och även direkt här nedanför) hittar du deras kontaktuppgifter.