Barnkonventionen tog plats i den svenska lagstiftningen den 1 januari 2020, och Sveriges Allmännytta har sedan dess fått många frågor från medlemsföretagen om vad det innebär för dem. En del grundinformation och exempel från medlemsföretagen har publicerats på Sveriges Allmännyttas hemsida och det har också hållits flera utbildningar – och nu finns alltså även en alldeles färsk vägledning på plats.

– Tanken är att den ska vara en inspiration för dig som jobbar i ett bostadsbolag och att du ska kunna se vilka områden i ditt dagliga arbete som kan påverka barn, sa Åsa Schelin, boendeexpert på Sveriges Allmännytta och författare till vägledningen, under webbinariet.

Verklighetsnära exempel

Vägledningens många verklighetsnära exempel, med tips och råd från personer i olika yrkesroller i bostadsföretag, kan vara en mycket god hjälp på vägen, underströk hon.

– De visar hur man kan jobba med barnkonventionen och vad kollegor i andra bostadsbolag gjort hittills – vad som varit lite lurigt, vad man lyckats med, och så vidare.

De konkreta exemplen i vägledningen framhölls även av Lisa Ivarsbacke, som är utredare på den statliga myndigheten Barnombudsmannen.

– Jag har haft dialog med Boverket och även många bostadsbolag, och vi behöver den här typen av vägledningar, med exempel på olika uppgifter och uppdrag inom verksamheten. Allt ifrån personer i chefsposition till personer som är ute på plats, för det är lätt att man blir blind annars.

Verktyg för fördjupning

Redan nu arbetar många medlemsföretag ambitiöst med social hållbarhet på olika sätt, betonade Åsa Schelin.

– De arbetar till exempel mycket med delaktighet, är ofta i kontakt med barn och låter barn påverka sin boendemiljö. Men det kan vara bra att använda de verktyg som finns i vägledningen för att gå vidare och fördjupa arbetet.

Boinflytande även för barn

I den rikt illustrerade vägledningen – som även rymmer en återblick på synen på barn genom historien – finns processverktyg, förslag till barnrättspolicy, en checklista och annat stöd för att föra in barnkonventionen i bostadsbolagens verksamhet. Inte minst är det viktigt att på olika sätt arbeta med barns boinflytande, påpekade Åsa Schelin.

– I barnkonventionen är ju barns inflytande väldigt viktigt, och det är även en viktig fråga för allmännyttan i stort, eftersom vi har en skyldighet att arbeta med boinflytande för våra hyresgäster. Därför har vi valt att lägga in två olika modeller för delaktighet i vägledningen.

– Vägledningen tar upp det är det här med delaktighet på ett väldigt bra sätt, bekräftade Lisa Ivarsbacke under webbinariet.

Kan vara skendemokrati

Lisa Ivarsbacke hänvisade bland annat till att vägledningen gör det tydligt att vissa former av delaktighet i själva verket kan vara en form av skendemokrati.

– Man kanske bara låter barnen vara med som en ”dekoration”, genom att till exempel ha med bilder på barn eller genom att ha pratat med fem barn, fast det kanske är tusentals barn som berörs, sa hon.

– Barnkonventionen har ju kommit till av en anledning. Man har sett att barn behöver extra stöd och har rättigheter som behöver bevakas och efterlevas i större utsträckning, för det är ju först när de fyller 18 år som de får makt.

Men även om barn behöver stöd och skydd är de också kompetenta och handlingskraftiga, underströk Lisa Ivarsbacke.

– Det är viktigt att se barnet som en expert på sitt liv och sin egen situation.

Konkreta erfarenheter från Halmstad

Under lanseringswebbinariet medverkade även Johan Björnqvist, urban utvecklare på Halmstads Fastighets AB, som är en av de många intervjuade i vägledningen. Han berättade om hur företaget givit barn och unga större inflytande över sitt bostadsområde genom att samarbeta med bland andra skolan. Det har bland annat lett till att barnen blivit mer stolta över sitt område och därmed värnar mer om det, vilket inneburit minskad nedskräpning och skadegörelse.

Hela webbinariet går att se i efterhand här.