Att Jörgen Mark-Nielsen skulle komma att jobba hela sitt arbetsliv på Sveriges Allmännytta (som fram till 2019 hette SABO) blev lite av en överraskning för honom själv – även om han alltid har varit intresserad av samhällsfrågor som bostäder och kommunikationer.

– Att jag skulle ägna mig åt bostäder blev självklart, men att det sedan blev SABO och allmännyttan var däremot inte lika givet.

Under utbildningen på Socialhögskolan gjorde Jörgen Mark-Nielsen sin praktik på Bostadsstyrelsen och jobbade på den stora bomässan Bo 85 i Upplands Väsby.

– Då träffade jag flera vettiga och intressanta personer som jobbade på SABO. Jag minns också det fina bemötande vi fick som uppsatsskrivande studenter när vi oförhappandes dök upp på SABO:s kontor och ställde frågor. Jag tyckte att organisationen verkade ha en modern och utvecklingsinriktad attityd som jag uppskattade, berättar han.

När han började på SABO tänkte han att han kanske skulle jobba i fem år och sedan ta sig vidare.

Så vad är det som gör att man kan vilja jobba kvar så länge?

– Arbetet har hela tiden känts meningsfullt. Min drivkraft har varit det sociala perspektivet, och alla behöver ju en bostad. Vi kan bidra till att människor kan leva i goda bostäder, svarar Jörgen Mark-Nielsen.

– Men det handlar även om en inkluderande arbetsplats med en härlig blandning av kollegor med olika bakgrund och kompetens, ålder och kön, men med ett gemensamt mål. Jag har dessutom haft turen att ha bra chefer som uppmuntrat och uppskattat egna initiativ, lämnat stor handlingsfrihet och stöttat mig vid behov. Jag har också haft mycket varierande och hela tiden nya arbetsuppgifter.

Ta en fika med Jörgen

Vad skulle du säga till en ung människa som funderar på att börja jobba inom den allmännyttiga sfären?

– Tveka inte! Surfa runt bland Sveriges Allmännyttas medlemsföretag och du kommer garanterat att hitta meningsfulla, intressanta och spännande saker att jobba med i en rad olika yrken. Och vill du veta lite mer om den allmännyttiga idén kan du och jag gärna ta en fika och prata vidare.

Jörgen Mark-Nielsen började sin bana på SABO som hyresförhandlare och reste i sju år runt om i landet – från Lomma i söder till Jokkmokk i norr – och hjälpte medlemsföretagen med hyresförhandlingarna.

– Det var mycket lärorika år, man fick verkligen sätta sig in i medlemsföretagens vardag. Och när jag inte förhandlade så jobbade jag med boinflytandefrågor.

Kallades väskdängare

SABO hade på den tiden en stor förhandlingsenhet med omkring 15 hyresförhandlare som var ute och reste hela höstarna, ett arbete som kom i gång på 1970-talet när SABOs förhandlingschef hette Birgit Friggebo (som senare blev bostadsminister).

– Det var ett ganska tufft arbete med många och långa resor och sena kvällar. Vi brukade kallas väskdängare eftersom vi alltid hade stora väskor med pärmar med oss till förhandlingarna, berättar han.

Jörgen Mark-Nielsen har också arbetat med att bereda ärenden till Hyresmarknadskommittén, med intresse- och omvärldsbevakning, med bostadssociala frågor och med utsatta bostadsområden i olika nätverk.

Han har under fem år varit utvecklingschef med ansvar för forskning och branschutveckling och utredningsansvarig i vd-staben under tio år. De senaste sex åren har han haft titeln samhällspolitisk chef.

Vilken tjänst var roligast?

– Roligast var nog att jobba med utveckling och forskning. Det var ett proaktivt arbete med stora möjligheter att ta egna initiativ och testa idéer, tillsammans med medlemsföretag, SABO:s utvecklingsråd och kollegor.

Men mest intryck gjorde nog arbetet som samhällspolitisk chef.

– Det händer hela tiden saker på bostadsmarknaden och i bostadspolitiken som man behöver ha koll på för att kunna förstå, analysera, informera och påverka, säger han.

Tre händelser med inverkan

När Jörgen Mark-Nielsen får frågan om vilka skeenden som haft störst inverkan på allmännyttans utveckling nämner han tre händelser:

• Avregleringen av finansmarknaden och borttagandet av subventioner till nyproduktion och ombyggnad. ”Det är egentligen en lång rad händelser under flera år. Det blev enklare att räkna men också högre kostnader.”
• Århundradets skattereform 1990–1991. ”Inkomstskatten sänktes och andra skatter höjdes, vilket ledde till kraftiga hyreshöjningar och det gick knappast jämnt ut för hyresgästerna.”
• Allbolagen som kom 2011. ”Den innebar att kommunerna skulle ställa marknadsmässiga avkastningskrav och ta betalt för borgen. Självkostnadsprincipen ersattes med affärsmässiga principer, och det blev ett tydligare gränssnitt mellan bolaget och ägaren kommunen.”

Är det några händelser som gjort dig arg?

– Nej, jag brukar inte bli arg.

Tre händelser har under åren gjort Jörgen Mark-Nielsen lite extra glad:

• När SABO:s kongress i Falun 2007 enhälligt beslutade om idéprogrammet SABO-företagen mot år 2020. ”Det innebar att styrelsen kunde lämna en period av partipolitiska diskussioner och reservationer bakom sig, och en tydlig markering av att SABO:s fokus ska vara medlemsnyttan.”
• När styrelsen 2008 enhälligt ställde sig bakom det 67 sidor långa förslaget till remissyttrande som Jörgen Mark-Nielsen skrivit, med en kritisk analys av utredningsbetänkandet EU, allmännyttan och hyrorna. ”Det kom att spela en viktig roll för den fortsatta diskussionen som ledde fram till nya Allbolagen.”
• När riksdagen 2010 beslutade om den nya Allbolagen. ”Det undanröjde den oro och osäkerhet om allmännyttans framtid som rådde i flera år efter Fastighetsägarnas anmälan till EU-kommissionen om olagligt statsstöd. Då hade jag arbetat nästan heltid med frågan i flera år.”

Misstag att inte se statsstödsproblematiken

Är det något som du så här i efterhand tänker att man borde ha gjort annorlunda?

– Ja, redan när diskussionen om svenskt medlemskap i dåvarande EG inleddes i början av 90-talet borde vi ha uppmärksammat statsstödsproblematiken. Tyvärr gjorde vi inte det utan nöjde oss med att konstatera att bostadspolitik inte omfattas av gemenskapen. Därför var vi oförberedda när Sverige anmäldes till kommissionen för olagligt statsstöd, säger Jörgen Mark-Nielsen.

Han nämner också frågan om allmännyttans hyresnormerande roll.

– Redan när diskussionen om införande av affärsmässiga principer och avskaffande av allmännyttans hyresnormerande roll pågick borde vi och Hyresgästföreningen ha inlett en diskussion om vad som i den nya situationen skulle läggas till grund för hyresförhandlingarna.

– Nu gick det flera år innan den diskussionen kom i gång på allvar och ytterligare ett antal år innan trepartsöverenskommelsen var i hamn.

Vad är det allra roligaste som har hänt under dina 38 år i allmännyttans tjänst?

– Jag kan inte påminna mig någon särskilt rolig enstaka händelse, med undantag för en eller annan personalfest. Det roliga har hänt hela tiden. Jag skulle ljuga om jag säger att det varit roligt att gå till jobbet varenda dag, men de allra flesta av de 8 000 dagarna har jag känt en verklig arbetsglädje.

Så vad har varit mest tillfredsställande med att arbeta för allmännyttan?

– Alla människor behöver en bostad för att livet ska fungera och idén om allmännyttiga bostadsföretag är en av flera bra idéer om hur detta behov ska tillgodoses. Mitt dagliga arbete har inte inneburit att själv vara ”hands on” i denna verksamhet, utan det har handlat om att jobba för att medlemsföretagen ska ha så goda förutsättningar som möjligt för att kunna utföra sitt viktiga uppdrag. Helt enkelt att underlätta för de som ska göra själva jobbet.

– Det är ett tillfredsställande och meningsfullt arbete som jag haft. Och jag är stolt över att ha arbetat i en organisation med över 300 medlemmar som varje dag gör ett jättejobb för att människor ska ha ett bra och hållbart boende.

Vad känner du dig särskilt nöjd med att ha åstadkommit?

– När jag 2009 var med och tillsammans med Hyresgästföreningen skrev fram ett gemensamt inspel till regeringen om EU, allmännyttan och hyrorna, med förslag om ny lagstiftning, som också Fastighetsägarna sedan ställde sig bakom.

– Och när vi sedan två år senare tillsammans inom treparten genomförde en kampanj för balanserade ekonomiska villkor mellan upplåtelseformerna, med låg moms på bostadshyra, ROT-stöd till hyresrätten, avskaffad fastighetsavgift på hyreshus och skattefria underhållsavsättningar. Det blev ett bra genomslag i pressen och Anders Borg tillsatte en utredning.

Han nämner också ett mer sentida arbetsresultat som han är tillfreds med.

– Förra året tog vi på Sveriges Allmännytta fram ett positionspapper som inte bara säger varför socialbostäder är en dålig idé, utan också tydliggör alternativet och konkret visar på vad staten, kommunerna och hyresvärdarna borde göra för att alla i Sverige ska kunna leva i goda bostäder. Det blev bra.

Hur tror du framtiden för allmännyttan ser ut?

– I dag känns det väldigt osäkert vad som kommer att hända i världen, i Europa och i Sverige, såväl politiskt som ekonomiskt och socialt. Det som händer i vår omvärld kommer definitivt att påverka bostadsbranschen och allmännyttan. Frågor som rör trygghet och säkerhet kommer att vara viktigare. Men jag hoppas förstås på en lugnare och stabilare utveckling, åtminstone när vi kommer in på 2030-talet. Då ser allmännyttans framtid ljus ut och vakanserna från 2020-talet är ett minne blott, spår Jörgen Mark-Nielsen.

Han tror också att nästan alla kommuner, precis som i dag, kommer att ha ett eget allmännyttigt bostadsföretag och låta avkastningen stanna kvar och arbeta i bolaget.

Han hoppas också att politiken inte kommer att satsa på socialbostäder för vissa, utan hålla fast vid idén om en allmännytta för alla.

– Förhoppningsvis har den statliga politiken om ett decennium tagit några steg i riktning mot mer balanserade villkor mellan upplåtelseformerna och vidtagit åtgärder för att säkerställa att det finns bostäder också på svaga marknader. Staten måste också rimligen ha höjt bostadsbidraget så att fler hushåll kan efterfråga en lämplig bostad.

Genombrott för LOU

Han tror att hyresförhandlingarna kommer att bli tuffa ibland, men att treparten kommer att vara överens om grunden för förhandlingarna – och lokalt kommer det att finnas väl fungerande och långsiktiga dialoger mellan parterna.

– Vi har då alla insett att parterna måste ta detta ansvar, annars tar någon annan – det vill säga staten – det ansvaret och det kommer inte att bli bättre.

Förhoppningsvis har allmännyttan gjort någon form av genombrott när det gäller LOU, och blivit en samordnad, vass och affärsmässig upphandlare som lyckas bygga bra bostäder med pressade priser som så många som möjligt kan efterfråga, förutspår Jörgen Mark-Nielsen.

– Samtidigt har Klimatinitiativets mål uppnåtts och arbetet med klimatfrågorna drivs entusiastiskt vidare mot 2050.

Sammanfattningsvis tror han att det kommer att se ut ungefär som i dag – fast lite bättre.

– Allmännyttan och hyresrätten har definitivt en framtid. Men det kommer alltid att komma nya utmaningar som behöver hanteras.

Sakna energin och tempot

Vid 69 års ålder har Jörgen Mark-Nielsen nu gått i pension, men kommer ändå att fortsätta arbeta med några enstaka projekt då och då – nu närmast genom att prata om allmännyttans historia under Sveriges Allmännyttas kongress, som hålls i Stockholm den 24 april.

Vad kommer du att sakna mest när du lämnar kansliet för sista gången?

– Jag kommer framför allt att sakna alla trevliga, glada och hjälpsamma kollegor, liksom min närmaste chef Hanna Larsson. Jag har haft närmare 200 kollegor totalt och har genom åren jobbat ihop med många av dem.

– Jag kommer också att sakna den energi och det tempo som finns på en så kunskapsorienterad arbetsplats, men också kontakten med medlemsföretagen. Och den alerthet man måste ha som samhällspolitisk chef för att ständigt ha koll på bostadspolitiken och bostadsmarknaden, den kommer jag att sakna, åtminstone i början.

Pensionärslivet väntar

Vid sidan av nedslagen i små arbetsprojekt på Sveriges Allmännytta väntar nu framför allt pensionärslivet – och ett ganska ett aktivt sådant, enligt planen.

– Jag är sedan länge aktiv i Solna hembygdsförening och det engagemanget kommer att öka.

Jörgen Mark-Nielsen konstaterar att Storstockholm har omkring 100 muséer – varav han tycker att minst hälften verkar intressanta att besöka. Här finns också teatrar, konserter och biografer som lockar, liksom Senioruniversitetet.

– Tillsammans med min fru kommer jag att företa många vandringar i städer och i naturen, inte bara i Stockholmsområdet utan runt om i Sverige. Och så kommer vi att vara på landet och ta det lugnt, säger han – och ser mycket nöjd ut.