De sammanslagna kostnaderna för uppvärmning, el, vatten och avlopp samt sophämtning har minskat med 1,8 procent mellan 2019 och 2020. Det är andra gången under de senaste 25 åren som totalkostnaderna har minskat.

Hela sänkningen kommer dock från minskade elpriser. Elhandelspriset sjunker med drygt 32 procent och elnätspriset med 0,4 procent.

Prishöjningar under tio år

Övriga priser ökar mer än den allmänna kostnadsutvecklingen, och de senaste tio åren har priserna stadigt ökat mer än den allmänna kostnadsutvecklingen.

– Att såväl det genomsnittliga elhandelspriset som elnätspriset minskar är positivt för konsumenterna. Fortfarande är det dock stora skillnader mellan kommunerna och i vissa kommuner höjs elnätspriserna, säger Hans Dahlin, energiexpert på Sveriges Allmännytta och ordförande för Nils Holgersson-gruppen.

Gruppen menar därför att det är viktigt att de nya reglerna kring elnätsreglering, som börjat gälla i år, får fortsätta att gälla utan större ändringar under ett antal år framöver.

Ökar mer än konsumentpriser

Priserna för fjärrvärme, avfall, vatten och avlopp ökar betydligt mer än konsumentprisindex (KPI). För fjärrvärme ökar priserna med i genomsnitt 1,8 procent. Priserna för vatten och avlopp ökar med 3,8 procent – och spridningen mellan kommunerna är fortsatt mycket stor.

I några kommuner betalar invånarna fem gånger så mycket för vatten och avlopp (VA) som i kommunerna med lägst taxa. Även avfallspriserna ökar kraftigt, med 4,3 procent.

– Fjärrvärmepriserna har den högsta ökningen på åtta år. VA-ökningen är också stor, i 38 kommuner höjs priserna med mer än 10 procent. Det belyser hur viktigt det är med investeringsplanering, så att priserna inte behöver chockhöjas från ett år till ett annat, säger Hans Dahlin.

Stora skillnader mellan storstad och landsbygd

Att skillnaderna mellan kommunernas avgifter och taxor är så stora kan delvis förklaras av att det är dyrare att leverera vissa tjänster i glesbygd än i tätorter. Det finns dock såväl mindre som större kommuner som har låga respektive höga avgifter.

Knappt hälften av kommunernas taxor och avgifter (47 procent) är alltjämt relaterade till uppvärmning, medan 27 procent avser el. Resterande kostnader utgörs av avgifter för vatten och avlopp (20 procent) och avfallshantering (6 procent).

Kort om undersökningen

Nils Holgerssongruppen ger sedan 1996 årligen ut rapporten ”Fastigheten Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige”.

I rapporten ”förflyttas” en fiktiv bostadsfastighet genom landets samtliga 290 kommuner för att jämföra kostnader för sophämtning, vatten och avlopp, el och uppvärmning. Gruppens medlemmar är Sveriges Allmännytta, Bostadsrätterna, HSB, Hyresgästföreningen, och Riksbyggen.

Statistiken i årets rapport har hämtats från branschorganisationen Svenskt Vatten, Energimarknadsinspektionen, branschorganisationen Energiföretagen Sverige, Statistiska centralbyrån samt genom egen insamling.